Risker med att röka

Sluta röka är alltid en hälsovinst För en del människor är risktagande en viktig del av livet, och många rökare tror fortfarande att de med lite tur kan undvika skador. Men undersökningar visar att rökare både dör tidigare och är sjukare än andra.

Om en rökande kvinna brukar börja känna av krämpor vid 54 års ålder, så känner sig icke-rökaren frisk till 66. Det är 12 friska år längre. Motsvarande för män är 56 respektive 69 år, det vill säga en skillnad på 13 år

Som rökare löper man inte bara större risk att drabbas av lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke, utan också av benbrott, struma och åldersblindhet. Alla som röker ett helt vuxenliv får skador.

Exempel på risker Om man röker ett paket cigaretter om dagen och drar halsbloss, så löper man följande risker jämfört med icke-rökare: 15 gånger större risk att få lungcancer tio gånger större risk att få matstrupscancer tio gånger större risk att få kronisk lungsjukdom, KOL fem gånger större risk att få hjärtinfarkt om man är under 50 år

tre gånger större risk att få hjärtinfarkt om man är äldre än 50 år tre gånger större risk att få urinblåsecancer tre gånger större risk att få slaganfall, stroke tre till fyra gånger större risk att få tandlossning tre gånger större risk för åldersblindhet, så kallad makuladegeneration

Dessutom ökar risken för ett stort antal andra sjukdomar om man röker Dessutom ökar risken för ett stort antal andra sjukdomar om man röker. Exempelvis ökar rökning risken för att utveckla alzheimer två till tre gånger enligt vissa undersökningar.

Varför är cigarettröken så farlig? När man drar ner cigarettröken i lungorna kommer alla de skadliga ämnen som finns i röken snabbt in i blodet. Om man röker 20 cigaretter om dagen handlar det om mer än 4 000 olika ämnen som dras in 200 gånger per dag om man drar tio bloss per cigarett. I röken finns ämnen som är förbjudna i alla andra sammanhang som till exempel kolmonoxid, nitrosaminer, kadmium och benzpyrener.

Nikotin är förbjudet att handskas med enligt svensk lag, med undantag för nikotinet i cigaretter. Cigaretterna är med avsikt gjorda så att man ska få en kick av att röka. Tillverkarna har under årtiondena gjort cigaretterna allt farligare.

Filter- och lågtjärecigaretter, det vill säga light-cigaretter, har haft rakt motsatt effekt mot det som har sagts i reklamen eftersom de leder till att man i stället drar fler och djupare halsbloss.

Halsblosset är det som skadar i särklass mest, och det skadar oavsett om man röker cigarett, cigarr, pipa eller vattenpipa.

Nikotin är ett nervgift som stimulerar hjärnans lustcentrum Nikotin är ett nervgift som stimulerar hjärnans lustcentrum. Det är starkt beroendeframkallande. De flesta som röker vill ha minst 15 cigaretter per dag och ständig påfyllning för att inte få abstinensbesvär. Vanerökare brukar säga att bara var femte cigarett smakar riktigt gott. De övriga fyra cigaretterna röker man mer av tvångsmässiga skäl.

Nikotin orsakar inte cancer Nikotin orsakar inte cancer. Cancern orsakas i stället av ett 50-tal andra ämnen i cigaretten. Därför kan man använda nikotin i annan form än cigaretter som läkemedel för att bli av med sitt beroende.

Feströkning Det är svårt att ta reda på hur farligt feströkning är för hälsan. En undersökning i Finland ger en ungefärlig uppfattning om riskerna med tillfällig rökning.

Av 10 000 yngre till medelålders män dog ungefär 100 varje år i hjärtsjukdom. 15 var ickerökare, 21 före detta rökare, 24 var feströkare och 42 rökte varje dag

Siffrorna verkar rimliga eftersom feströkning rimligtvis är farligare än passiv rökning. I dessa siffror bortses från alla andra sjukdomar som kan drabba rökare.

Anledningar till att man röker Förutom beroendet finns det flera anledningar till att man röker trots att man känner till riskerna. Man röker för att det känns bra för stunden, för att passa in i en gemenskap, för att ha något att göra, för att ta en paus, för att umgås eller för att stilla oro.

Det finns också vissa kroppsliga besvär där rökning kan ge en viss lindring. Exempelvis kan nikotin lindra tarmsjukdomen ulcerös kolit. Men sammantaget är riskerna med rökning betydligt större än de positiva effekterna

Riskerna med snusning Nästan var tredje man under 40 års ålder snusar, men snusning är ovanligare bland äldre. Från prillan under läppen letar sig nikotin sakta ut i blodet och ger en jämn och hög nikotinnivå. Skador på tandköttet är vanliga. Snusning ger ökad risk för cancer i bukspottskörteln. Det finns också undersökningar som visat ökad risk för cancer i matstrupe och magsäck.

Snusare drabbas inte oftare än andra av hjärtinfarkt, men risken för att den ska vara dödlig är större. Enstaka undersökningar pekar på ökad risk för snusare att drabbas av stroke och diabetes men klara bevis saknas ännu.

Goda skäl för att sluta röka Att sluta röka är den bästa insatsen man kan göra för att minska riskerna för att drabbas av sjukdomar. Det lönar sig alltid att sluta eftersom riskerna ökar snabbare ju längre man har rökt i sitt liv. När man slutar röka börjar kroppens reparationsarbete och fortsätter sedan under många år. En del förbättringar märks på en gång:

Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner till normal nivå och blodkärlen vidgas. Temperaturen ökar i händer och fötter. Efter åtta timmar minskar koldioxiden i blodet och syrehalten blir normal. Efter ett dygn minskar risken för hjärtsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt. Efter två dygn börjar nervtrådarna sin återväxt och smak- och luktsinnet blir som vanligt igen.

Efter två veckor till tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15 procent. Huden får tillbaka en friskare färg. Efter en till elva månader börjar nästäppa, hosta och andningssvårigheter som beror på rökningen försvinna. Flimmerhåren nybildas i lungorna, vilket rensar dem och därmed minskar risken för infektion. Kroppens energi ökar och man blir mindre trött. Många sover bättre än tidigare.

Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats. Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för dem som aldrig har rökt. Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar. Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt.

Bra för potensen, fertiliteten och klimakteriet Impotens är vanligare hos män som röker. Manliga rökare producerar dessutom färre och mindre livsdugliga spermier än icke-rökare. När män med potensproblem varit rökfri några dagar minskar dessa problem.

Kvinnor som slutar röka har lättare att bli gravida Kvinnor som slutar röka har lättare att bli gravida. Dessutom minskar man risken både för att komma i klimakteriet i förtid och att drabbas av benskörhet på grund av minskad produktion av hormonet östrogen.

Rosigare hy och bättre tänder Rökfriheten förbättrar också blodcirkulationen i huden, vilket på sikt ger en rosigare hy. Risken att få rynkor i förtid minskar. Blodcirkulation i ryggkotorna blir bättre, vilket minskar risken för ryggbesvär. Andra vinster med att sluta röka är att tänderna inte fortsätter att missfärgas och kroppen har lättare att läka tandlossning. Man står också emot magsår och förkylningar bättre.

Vinster när man slutar snusa När man har slutat snusa ökar salivproduktionen som håller munnen ren, och man känner sig oftast fräschare och får bättre andedräkt. Risken att skada tänderna minskar också när man slutar snusa eftersom snus fräter på tandköttet och gör att det dras upp mot tandhalsarna. Tandköttet ser också friskare ut.

Vad får rökare att sluta? De flesta rökare slutar på egen hand, ofta påverkade av intryck från många olika håll. TV och tidningar lyfter fram rökningens risker. Man kanske har någon bekant som har blivit sjuk på grund av sin rökning eller det kan vara ett barnbarn som tycker att farmor luktar illa av rök. Sammantaget kan sådant ge motivation till att man beslutar sig för att sluta röka.

Man måste vilja Det finns inget som kan ersätta den egna viljan. Om viljan är tillräckligt stark så kan det räcka. Men eftersom beroendet kan vara olika starkt hos olika personer räcker det ibland inte med det egna beslutet. Då behöver man lära sig hur man kan förbättra sina chanser att klara av att sluta röka

Hur man förbereder sig för att sluta Registrera cigaretterna. Gör en lista med en rad för var och en av dagens cigaretter. När man har rökt en cigarett ska man anteckna om den smakade bra, smakade halvbra, eller om det var en onödig cigarett. De flesta brukar upptäcka att bara var femte cigarett egentligen smakade riktigt bra.

Städa undan cigaretter och askkoppar Städa undan cigaretter och askkoppar. Det är viktigt att ta bort saker som lätt leder till att man börjar röka igen. Skapa rökfria zoner eller tider. Förbered rökstoppet genom att göra vissa platser eller tider rökfria, till exempel TV-soffan eller lunchtiden. Informera familj och vänner. En förstående omgivning kan stötta och uppmuntra

Man kan kartlägga de situationer då man brukar röka och fundera på vad man kan göra i stället för att störa rutinen kring rökningen. Man kan också ta reda på i vilka situationer man inte brukar röka, så att man kan göra mer av de aktiviteterna. Öka motivationen genom att till exempel räkna ut vad rökningen kostar och tänka på vad man kan göra som belöning för dessa pengar när man har slutat röka.

Sluta tvärt! Störst chans att lyckas har man om man slutar tvärt. Man trappar ner genom att förbereda sig. Sedan slutar man direkt.

Abstinensbesvär Om man drabbas av abstinensbesvär och hur stora de är beror bland annat på hur mycket man har rökt. Om man röker mer än tio cigaretter om dagen brukar man känna av någon form av nikotinabstinens under de första två veckorna, ibland längre.

Till de första veckornas besvär hör: Röksug. Det kan vara bra att veta att röksuget brukar vara i 30 sekunder eller högst två minuter. Om man hittar något annat att göra under tiden, som att ta en klunk vatten, ett sockerfritt tuggummi eller fem djupa andetag, hinner röksuget gå över till nästa gång.

Oro, irritation, rastlöshet, ilska och koncentrationsstörningar Oro, irritation, rastlöshet, ilska och koncentrationsstörningar. Det är olika tecken på nikotinabstinens och kan vara känslor som är svåra att hantera. Det hjälper att vara förberedd, att ha informerat omgivningen och att välja tidpunkten för rökstoppet så att den inte sammanfaller för mycket med annan stress i livet.

Yrsel. Det kan bero på lågt blodtryck. Ökad aptit. Det är bra om man kan äta mat som inte gör att man ofrivilligt går upp i vikt. Att motionera mer är bra och det räcker oftast med 30 minuters promenad per dag för att förhindra en viktökning.

Svullnad i händer och fötter Svullnad i händer och fötter. Det är övergående besvär som i ovanliga fall kan kräva att man tar vattendrivande medicin. Sömnbesvär. Ta i första hand en promenad på kvällen, och bara i undantagsfall medicin. Alla de abstinensbesvär som beskrivs ovan brukar försvinna ganska snabbt, förutom röksuget och den ökade aptiten. Dessa får man i regel försöka att handskas med under en längre tid.