JO som nationellt besöksorgan enligt Opcat Bakgrund JO Svensk ratificering av Opcat NPM-enheten hos JO

Justitieombudsmannen JO grundades 1809. Från första början besök i häkten och fängelser. Under första 100 åren sammanlagt ca 7 000 anmälningar. JO:s tillsyn främst genom egna initiativ (t.ex. inspektioner). 1915 ny ombudsman: Militieombudsmannen. Samtidigt ny instruktion för JO: skyldighet att besöka fängelser för att där göra sig underrättad om ”fångarnas skötsel och underhåll”.

Justitieombudsmannen 1957 får JO tillsyn över all offentlig verksamhet som rör frihetsberövanden 1967 ny reform: Miltitieombudsmannen avskaffas. Antalet justitieombudsmän utökas till tre, med två ställföreträdare. 1975: Antalet ombudsmän utökas till fyra (+ två ställföreträdande JO), med en chefsJO med ett administrativt ansvar för myndigheten

JO:s organisation JO (vit) JO (gul) JO (röd) JO (blå) Tillsynsområde: Bl.a. Kriminalvård (fängelser och häkten) Bl.a. allmänna domstolar Bl.a. polis och utlänningslagen (polisarrester och utlänningsförvar) Bl.a. hälso- och sjukvård och vård av unga och missbrukare (psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av ungdomar och missbrukare)

JO:s nuvarande ”inspektionspolicy” JO:s ämbetsberättelse 1977/78: ”Utskottet anser det angeläget att JO-institutionen inte utvecklas till ett stort ämbetsverk och därmed förlorar den personliga karaktär som ämbetet hittills haft och även i framtiden bör ha. Med denna målsättning är det därför nödvändigt att viss verksamhet inom JO-ämbetet prioriteras. Mot bakgrund av den betydelse utskottet tillmäter klagomålsprövningen blir det ofrånkomligt att inskränka på inspektionsverksamheten och i första hand på de rutinmässiga inspektionerna. Utskottet vill därför förorda att JO:s inspektionsverksamhet i framtiden i första hand inriktas på myndigheter som JO på grund av klagomålsfrekvensen eller andra orsaker, t.ex. uppgifter i pressen, finner anledning att särskilt kontrollera. I den mån arbetsbördan gör det möjligt bör som utredningen föreslår också andra inspektioner, regelbundet eller stickprovsvis, företas.”

JO och Opcat 2005: Regering och riksdag bedömer att JO och justitiekanslern (JK) redan fullgör de uppgifter som ett nationellt besöksorgan ska göra JO: inte tillräckliga resurser. Vid tidpunkten få besök till platser där människor hålls frihetsberövade, undantaget fängelser.

SPT besök 2008 Ombudsmännen ansåg sig inte ha blivit formellt utsedda till nationellt besöksorgan. SPT: ”the designation of the Ombudsmen and the Chancellor of Justice as NPMs does not appear to have produced the slightest impact on their day-to-day methodologies and practices. They continue to do what they have always done and regard themselves as essentially reactive bodies. The SPT delegation could not detect any change in their mandate, methodology, intensity or regularity of activities that reflects their new OPCAT related functions”.

2011 – NPM-enheten Våren 2011: efter framställning från chefsJO beslutar riksdagen om tillägg i JO-instruktionen och höjt ramanslag för bl.a. rekrytering av fyra personer till en ny enhet – NPM-enheten 5 a § JO-instruktionen: Ombudsmännen fullgör därutöver de uppgifter som ankommer på ett nationellt besöksorgan enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

”Places of detention” 52 fängelser (5 000 fångar) 33 häkten (1 800 häktade) Ca 120 polisarrester (1400 celler) 25 hem för tvångsvård av unga (600 platser) 11 hem för tvångsvård av missbrukare (300 platser) Minst 80 institutioner för psykiatrisk tvångsvård (ungefär 4000 platser) 5 utlänningsförvar (200 platser)

Hur genomförs besöken? Både oanmälda och anmälda besök Kort presentation av verksamheten av myndighetsföreträdare Förevisning av lokalerna Samtal med frihetsberövade och med personal Översiktlig genomgång av vissa handlingar Kort avslutande genomgång

Hur genomförs besöken? Manualer för besöken: Exempel: • Har den intagna blivit informerad om sina rättigheter – skriftligt? (Informationshäfte) • Hur sker information kring ordningsregler, placering m.m. • Om så har skett dokumenteras detta • Vilka rutiner tillämpas när unga under 21 år sitter häktade(placering m.m.) • Rutiner för klagomålshantering

Exempel på protokoll - Organisation m.m. - Inskrivning och information om rättigheter och rutiner - Bemötande och bemanning - Sysselsättning och fritidsaktiviteter - Möjlighet till daglig utomhusvistelse - Kontakt med omvärlden - Hälso- och sjukvård

Protokollsuttalande ”Jag har tagit del av protokollet. Med anledning av uppgifterna om att en ungdom under en avskiljning inte fått lov att gå på toaletten vill jag anföra följande. Den som är intagen i ett ungdomshem har rätt att behandlas med respekt för sitt människovärde. Vid ingripande åtgärder som att hålla någon avskild är det viktigt att intagna inte utsätts för behandling som kan uppfattas som förnedrande eller kränkande. Att exempelvis uppmana en avskild att kissa i en papperskorg kan inte anses tillfredsställande. Jag har dock inte funnit anledning att närmare utreda omständigheterna i detta enskilda fall. Ett rum avsett för avskiljning bör givetvis ställas i gott skick så fort som möjligt efter att det har kommit till användning för att säkerställa att tvångsåtgärder alltid kan ske under värdiga former. Jag noterar vidare synpunkterna rörande telefonhytten på avdelningen Saga. Institutionen bör ordna så att ungdomarna har möjlighet att föra ett telefonsamtal utan att personal och andra intagna ungdomar kan höra vad som avhandlas vid samtalet.”

Initiativärenden - Möjlighet för rörelsehindrade fångar till daglig utomhusvistelse - Möjlighet för fångar att själva reglera inflödet av dagsljus - Behandlingen av utlänningar som är förvarstagna och placerade i häkte

Övrig tillsyn Socialstyrelsen har tillsyn över psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av missbrukare och unga Ingen fristående tillsyn över polis, kriminalvård och utlänningsförvar Viss kontakt med Socialstyrelsen inför besök

Samarbete med frivilligorganisationer m.fl. - Möten med Röda korset, Sveriges kristna råd, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, m.fl. hösten 2011 Ingen tradition att samarbete med frivilligorganisationer Skulle kunna lämna värdefull information