Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport. Vi har medarbetare och journalister på plats här i rummet, men förmodligen ännu fler på distans som följer den här sändningen via webben. Det finns möjlighet för deltagare via webben att ställa frågor via chatten så kan jag eller Annika förhoppningsvis besvara dem innan vi avrundar presentationen kl 10.30. Vi som är här idag för att gå genom slutsatser är jag Anders Knape, ordförande på SKL och Annika Wallenskog, chefsekonom och den som kan alla detaljer. Övergripande om rapporten Annika: Ekonomirapporten är något som vi gör två gånger per år och är en viktig faktor för budgetplaneringen i kommuner, landsting och regioner. Den belyser den ekonomiska situation och förutsättningar i landstingen, regionerna och kommunerna samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Vi har även åhörare här i salen och däribland finns också några av de medarbetare som tagit fram rapporten.

Konjunkturen försvagas → svagare tillväxt i sektorns skatteunderlag Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Många fler äldre och yngre – men svag ökning av antal i arbetsför ålder Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Stark resultattrend i kommunerna bruten Källa: Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar.

Högt demografiskt tryck i kommunerna Årlig procentuell förändring Källa: Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar.

Kommunernas skuldsättning ökar kraftigt Källa: Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar.

Regionernas resultat försämrat - från redan låg nivå Källa: Statistiska centralbyrån.

Underskott i 6 regioner Källa: Statistiska centralbyrån

Störst underskott i somatisk vård Källa: Enkät regionernas ekonomidirektörer, april 2019.

Demografiska behov ökar snabbare än arbetade timmar kommande år Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting

Kraftig resultatförsämring i kalkylen större överskott behövs på lång sikt Miljarder kronor Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting

Ökande gap mellan kostnader och intäkter Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

3:12-reglerna flyttar skatteinkomster från kommunsektorn till staten Miljarder kronor Källa: Skatteverket.

Maastrichtskulden minskar totalt men kommunsektorns andel ökar Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting

Hur möter vi utmaningarna? Nya arbetssätt: teknik, förebyggande insatser Staten behöver ta ett större ansvar för välfärdsbehoven Underlätta så att fler kan jobba heltid och några år till - Staten behöver ta större ansvar Ekonomin i kommuner och regioner blir allt kärvare och låneskulden ökar samtidigt som statens andel av skulden snarare minskar, vilket inte är rimligt. Utöver att kommuner och regioner behöver effektivisera verksamheten med allt ifrån förändrade arbetssätt, användning av ny teknik och förebyggande hälsoarbete ser vi att staten också måste ta ett större ansvar för att möta de demografiska behoven. Följa finansieringsprincipen

Minska den statliga detaljstyrningen och den kortsiktiga planeringen SKL anser att den statliga detaljstyrningen och den kortsiktiga planeringen måste få ett slut. Ökningen av de riktade statliga satsningarna har – trots vällovliga intentioner – satt hinder för kommuner och regioner att använda resurser där de behövs utifrån de olika lokala förutsättningarna och utmaningarna. – Det finns en mängd regler kring statsbidrag, som styr och konserverar nuvarande organisation, bemanning och struktur. Regering och riksdag behöver istället tänka i helt nya banor och styra resurserna på ett mer effektivt sätt. Inom hälso- och sjukvårdsområdet kommer regeringen och SKL överens om ett- eller fleråriga satsningar, till exempel standardiserade vårdförlopp inom cancervården, kvinnors hälsa och förlossningsvård samt psykisk hälsa. Trots överenskommelserna vet regionerna ofta inte förutsättningarna när de beslutar budgeten på grund av de korta ledtiderna från överenskommelse till konkreta insatser. Det gäller inte minst 2019, där förhandlingar fortfarande pågår om resurser för hälso- och sjukvården för innevarande år. – Vi har nått till vägs ände med riktade statsbidrag och kortsiktig planering. Min fasta förhoppning är att vi inför 2020 ska komma överens om långsiktigt hållbara satsningar på hälso- och sjukvård och andra viktiga välfärdsområden. Vi vill se samsyn och ökat samarbete mellan kommunsektorn och staten

Frågor?