Utgifter för miljöskydd 1999-2017 inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora summor för minskad miljöpåverkan. Ungefär hälften av dessa kostnader handlar om att minska miljöpåverkan på vattendragen i omgivningen. Under 2009 genomförde branschen till exempel stora investeringar i reningsanläggningar med biologisk rening, kapacitetshöjning och optimeringsprojekt. 2012 låg fokus på att minska utsläpp av svavel och olika partiklar. Källa: SCB

Certifierade miljöledningssystem 2000-2017 Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Miljöledningssystem är ett viktigt verktyg i det moderna miljöarbetet och finns idag infört vid princip alla massa- och pappersbruk och vid flertalet sågverk. De flesta bruk väljer att certifiera sig enligt den globala standarden ISO 14001 och/ellerdet europeiska EMAS-systemet. 96 % av massan, 98 % av papperet och ca 70% av sågade trävaror tillverkades år 2017 i bruk med certifierade miljöledningssystem. Källa: Skogsindustrierna

Lösta organiska ämnen (COD) 1978-2017 Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Utsläppen av löst organisk substans, mätt som COD, har minskat med 90 procent sedan början av 1980-talet och uppgick år 2016 till ca 146 000 ton. Materialet härstammar från veden och består av ett stort antal föreningar, allt från enkla alkoholer till komplicerat uppbyggda ämnen från ligninet. Måttet COD anger den syreförbrukning som behövs för att bryta ned det organiska materialet. Utsläppen har minskat främst genom ökad recirkulation (slutning) i fabrikerna och installation av reningsanläggningar för avloppsvattnet.

Klorerad organisk substans (AOX) 1978-2017 Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Utsläppen av klorerad organisk substans, mätt som AOX, har minskat med 97 procent sedan mitten av 1980-talet och uppgick år 2016 till ca 420 ton. Detta har åstadkommits genom förändrad koknings- och blekningsteknik vid tillverkningen av kemisk massa. Sedan slutet av 1993 används ingen klorgas för blekning vid de svenska bruken. Idag används vanligen syrgas, väteperoxid och klordioxid för blekningen. Utsläppen av AOX vid dessa bruk motsvarar ca 0,08 kg /ton blekt kemisk massa. Vid en del fabriker används inte heller klordioxid, varvid utsläppet av AOX har upphört. Vid omfattande studier av effekterna av avloppsvattnen från fabriker som bleker med respektive utan klordioxid har inga direkta skillnader påvisats. Studierna har utförts i samverkan mellan Naturvårdsverket och branschen. Källa: Skogsindustrierna

Svavelutsläpp 1978-2017 Från svenska massa- och pappersbruk Utsläppen av svavelföreningar, räknat som svavel (S), uppgick år 2016 till ca 1967 ton. Svavelföreningar bildas i processerna för tillverkning av kemisk massa samt vid energianvändningen. Utsläppen har minskat drastiskt sedan 1970-talet. Detta beror till stor del på att oljeanvändningen i stor omfattning ersatts med biobränslen såsom returlutar (använd kokningsvätska), bark och andra trädrester. Förbättrad processteknik har också bidragit till denna utveckling. Källa: Skogsindustrierna

Ökad produktion och minskade utsläpp till vatten Massa- och pappersbruk 1990-2017 Sedan 70-talet har utsläppen av organiskt material till vatten minskat med mer än 90 procent, samtidigt som produktionen har ökat med 50 procent. Klorgasblekningen upphörde i början av 90-talet tack vare stora förändringar av processtekniken. Idag renas allt vatten som släpps ut i två eller tre reningssteg vid fabrikerna. Källa: Skogsindustrierna

Ökad produktion och minskade utsläpp till luft Massa- och pappersbruk 1990-2017 Utsläppen till luft av svavelföreningar har minskat med mer än 95 % sedan början på 70-talet, bland annat tack vare övergången från fossila till biobaserade bränslen. Utsläppen till luft av kväveoxider har också minskat, men inte i lika hög grad eftersom det idag inte finns utvecklad teknik för att minska utsläppen från återvinningspannorna. Biobränslen innehåller mer kväve än fossila alternativ vilket gör att kväveoxidutsläpp riskerar att öka vid bränslebyte. Källa: Skogsindustrierna