Y 5.1 Hur stor är sannolikheten?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Advertisements

PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
PROCENT Procent betyder hundradel.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
PowerPoint laget av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
4 4 Cirkeln är delad i 4 delar Delarna kallas fjärdedelar
Skottövning Spel Dribblingsövning Nickövning Två måls spel
En genomgång av spelet: Dubbelkrig-Grön
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
F3 Matematikrep Summatecknet Potensräkning Logaritmer Kombinatorik.
INFÖR NATIONELLA PROVET
Exempel Utifrån medicinsk erfarenhet är 5% av befolkningen smittade av ett visst virus. Ett nytt test har visat sig ge 80% av de smittade korrekt diagnos.
Algebra Kap 4 Mål: Lösa ekvationer
De tävlande börjar med att skriva in sina namn i resultattabellen. PerUllaIngaEgon Per börjar slå med två sexsidiga tärningar. Han får 5 och 2. Gränsvärdet.
Statistikens grunder, 15p dagtid
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Bråktal Av: Kawa Ali Matte och NO lärare Örtagårdskolan Vt: 10
MaB: Sannolikhetslära
VAD ÄR BRÅK? täljare bråkstreck nämnare täljare = kvot nämnare.
Problemlösning, andragradare och kubikrötter Sid 75-85
Procent.
Ljusets färger.
Introduktion sannolikhet
Föreläsning 81 Sampling och urval Ofta möter vi påståenden av typen “4.5 miljoner svenskar såg VM-finalen i fotboll”, “en svensk tolvåring väger i genomsnitt.
Föreläsning 5Forskningsmetodik 2005 Forskningsmetodik lektion 6.
En fråga per elev – bråk år 6
MATMAT01b1 ATT KUNNA TILL PROV 1.
Talteknologi (vt04): Sannolikhetslära och markovmodeller
Forskningsmetodik lektion
 Multiplikation av bråk  Division av positiva heltal  Några olika sätt att räkna division  Tillämpad bråkräkning  Proportionsräkning.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
Manada.se Kapitel 3 Sannolikhet och statistik. 2.
Boken om Åsna Text och foto av © Johanna PerssonTeckenbilder från ritadetecken.se.
Betingade sannolikheter. 2 Antag att vi kastar en tärning och noterar antalet prickar som kommer upp. Låt A vara händelsen ”udda antal prickar”, dvs.
Diskreta slumpvariabler. Stokastiskvariabel En slumpvariabel (stokastisk variabel) är en Funktion eller regel som tilldelar ett tal till varje Utfall.
GENOMGÅNG 1.3 TAL I BRÅKFORM. Delbarhetsregler Alla jämna tal är delbara med 2. t.ex. 2, 14 och 78 Att vara delbar med betyder att det går jämnt ut då.
Sannolikhet och statistik Tabell Används för att ge en bra överblick av svaren man fått in, datan. Består av rader och kolumner. Frekvens Är hur många.
INFÖR NATIONELLA PROV MATMAT01b.
A C B D Vems påstående stämmer?
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
INFÖR NATIONELLA PROV MATMAT01b.
X Sannolikhet Om man kastar en sexsidig tärning kan det bli sex olika utfall. Sannolikheten är lika stor för varje utfall.
X 4.5 Andelen i procentform (I)
X 4.5 Andelen i procentform (II)
Kapitel 2, mattespananrna
Mer om repetionssatser och arrayer
Y 1.1 Räkna med bråk Tre av tio kulor är blå.
Y 1.3 Multiplikation av bråk
Y 2.1 Andelen Tre av de tio ballongerna är blåa.
Grundl. statistik F2, ht09, AN
Y 2.3 Det hela Delen Andelen = Det hela Andelen av Det hela = Delen
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
STATISTIK OCH SANNOLIKHETER
Utspel och spelteknik Lektion 4.
Mängdlära Kombinatorik Sannolikhetsteori
Skriv in namnen på de tävlande i resultattabellen.
Börja med att skriva in alla tävlandes namn i resultattabellen
De tävlande börjar med att skriva in sina namn i resultattabellen.
Deltagarna börjar med att skriva in sina namn i resultat-tabellen.
A C B D Vems påstående stämmer?
Y 5.3 Kombinatorik Kombinationer
Deltagarna skriver in sina namn i resultat-tabellen
Det handlar om multiplikation
Y Matte-Doobidoo Kap 1.
Z 1.7 Kvadrater och kvadratrötter
Börja med att skriva in alla tävlandes namn i resultattabellen
Presentationens avskrift:

Y 5.1 Hur stor är sannolikheten? Om man kastar en sexsidig tärning kan det bli sex olika utfall. Sannolikheten är lika stor för varje utfall: likformig sannolikhetsfördelning. Om man kastar en tärning där flera sidor har samma antal prickar, påverkas sannolikheten för varje utfall. I det är fallet är det mer sannolikt att slå en 1:a än en 3:a. Sannolikheten är inte lika stor för varje utfall: olikformig sannolikhetsfördelning.

Sannolikheten betecknas P, från engelskans probability. Möjliga och gynnsamma utfall  Sannolikheten betecknas P, från engelskans probability. Sannolikhet brukar anges som en andel i bråkform, procentform eller decimalform. Sannolikheten att slå en trea är 1 (gynnsamma utfall) av 6 (möjliga utfall). 1 6 P(3:a) = Sannolikheten att inte slå en sexa är 5 (gynnsamma utfall) av 6 (möjliga utfall). 5 6 P(inte 3:a) = Komplementhändelse Sannolikheten för att en händelse ska inträffa adderat med sannolikheten för, komplementhändelsen att den inte ska inträffa är 1. 1 6 + 5 = 6 = P(3:a) + P(inte 3:a) = 1

Sannolikhet vid flera händelser Varje gång man kastar en vanlig tärning finns det sex möjliga utfall.. Två kast med tärning kan därför utfalla på 6 · 6 = 36 möjliga sätt.  Två kast med tärning kan visas med ett så kallat träddiagram.  Hur stor är sannolikheten att det blir två fyror när man kastar en tärning två gånger?  1 36 Av de 36 möjliga utfallen är det endast ett som är gynnsamt  P(4:a, 4:a) = Sannolikheten kan räknas ut genom att multiplicera sannolikheten för den ena händelsen med sannolikheten för den andra.  1 6 · = 1 36 P(4:a, 4:a) = Om sannolikheten för händelse A är P(A) och sannolikheten för händelse B är P(B) så är sannolikheten för både A och B: 

Hur stor är sannolikheten att man vid kast med en 8-sidig tärning får a) ett jämnt tal b) minst en trea 4 8 = 1 2 3 8 P (jämnt tal) : P (minst en trea): I en låda finns 7 röda, 3 gula och 10 vita kulor. Du tar upp en kula utan att titta. Hur stor är sannolikheten att a) kulan är vit b) kulan inte är röd Möjliga utfall : (7 + 3 + 10) st = 20 st Gynnsamma utfall : 13 st 13 20 = 13 ∙ 5 20 ∙ 5 = Gynnsamma utfall : 10 st P (inte röd): 10 20 = 1 2 65 100 = P (vit): = 50 % = 65 %

a) båda korten är röda? Svara i procent. 26 52 = 1 2 P (rött kort) : Mildred drar ett kort ur en vanlig kortlek. Hon stoppar tillbaka kortet, blandar leken och drar sen ett kort till. Hur stor är sannolikheten att  a) båda korten är röda? Svara i procent. 26 52 = 1 2 P (rött kort) : = 1 2 ∙ 1 4 = P (2 röda kort) : 25 % b) det första kortet är en spader och det andra högre än 10? Svara i bråkform. 1 4 P (spader) : 16 52 = 16 / 4 52 / 4 = 4 13 P (högre än 10) : 1 1 4 = 4 13 / 1 13 P (båda händelserna) : ∙ / 1 c) Mildred gör om det hela 400 gånger. Ungefär hur många gånger blir det klöver?  1 4 P (klöver) : 1 4 av 400 st = 1 4 ∙ 400 st = Antal klöver : 100 st