Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.

Om projektet

Varför slutar barn att idrotta i förening? 50% idrottar, 40% har slutat, 10% har aldrig idrottat, de flesta slutar i 10-års åldern De största idrotterna Fotboll, Ridning, Innebandy, Hockey, Kampsport, Dans, Gymnastik Varför slutade barnet att idrotta; 41% av killarna med NPF-diagnos slutade i 10-års åldern! För mycket krav (55%) Fick inte det stöd som behövdes (38%) Ledaren var inte bra (37%) Ingen kompis att vara med (24%) Röriga träningar (20%) Vad skulle få ditt barn att vilja prova en idrott: (Här svarade både se som slutat och de som aldrig idrottat) Utbildade ledare inom NPF (82%) Anpassad verksamhet med mindre grupper 75% Individuell anpassning 63% Träningskompis 62 %

Vad som upplevs som krav? Krav på närvaro Viktigt att vinna Tävling och matcher hela tiden Prestation viktigare än att ha roligt Alla måste göra lika Förväntas förstå regler och långa genomgångar Går att likna med skolan – okunskap om dagsform Krav på att duscha, miljön i omklädningsrummen är stressande Barnidrott bedrivs som vuxenidrott Att föräldrarna måste vara med och även engagera sig utanför idrotten

Det behövs fler utbildade ledare Attention har i samarbete med SISU Idrottsutbildarna tagit fram utbildningsmaterial Materialet är digitalt (filmer och samtalsunderlag) och är fritt tillgängligt på webben. SISU har också lagt in det som en del i deras grundutbildning fr o m hösten 2018.

Det behövs anpassad verksamhet NPF Hjärtat är en idrottsförening vars syfte är lek & Idrott på egna villkor. Grundare av föreningen är: Anna och Caroline

Första mötet

Insikt

Bildstöd Tidshjälpmedel Energipåfyllnad Pauslåda

Gemenskap Bemötande Respekt Vuxenstöd

”Jag har aldrig förut lyckats till slutet” Lucas 8 år

Barn med NPF ”Ramlar mellan stolarna” Information på Parasports hemsida: I Parasport tävlar idrottare med liknande funktionsnedsättningar mot varandra. För att få så jämna tävlingar som möjligt, och i viss mån även träna på bästa sätt, delas idrottare in i grupper. Grupperna kallas skadeklasser och delas in i tre typer: • Rörelsenedsättning • Synnedsättning • Utvecklingsstörning Information på Riksidrottsförbundets hemsida Idottsrörelsen har inte klassat utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar som en egen grupp funktionsnedsättningar utan att de bör inordnas i den ordinarie verksamheten. Slutsats Barn och unga som inte klarar av kraven inom normidrotten och behöver en anpassad verksamhet med färre krav, vem bär ansvaret för dessa barn och var finns resurserna för att möta barnens behov?

Vilka utmaningar finns för att nå visionen ”Idrott för alla” Det saknas överblick, samverkan resurser och praktiska lösningar för att nå visionen Idrott för alla Idag är det ett delat ansvar, vilket är ett problem: Staten (idrottspolitiska mål och resursfördelning) Riksidrottsförbundet har statens uppdrag samt fördelar alla medel. Kommuner (skola, fritid, social omsorg) Idrottsföreningar är ideella och medlemsstyrda (utveckling av idrotten och utövare) Andra intresseorganisationer (scouter, 4H-gård, friluftsfrämjandet, En frisk generation, Kyrkan, Attention) Privata aktörer Idag är ”Idrott för alla” delat mellan staten (idrottspolitiska mål, resursfördelning), kommuner (ansvar för skola, fritid och social omsorg för kommuninvånare) samt idrottsrörelsen/idrotts-föreningen (ansvar för utveckling av respektive idrott och utövare/föreningsmedlemmar). Det delade ansvaret är i sig ett problem. Det saknas överblick, samverkan, resurser och praktiska lösningar för att nå visionen ”Idrott för alla”.   Det finns också idrottsföreningar som (ofta med hjälp av idrottslyftet) strävat efter att inkludera fler barn och ungdomar, satsa mer på breddverksamhet osv. Det finns även viss forskning inom området. Och det finns kommuner som driver projekt med målet ”idrott för alla” Men det saknas överblick över projekten, utvärderingar och analys som skulle kunna ge generella och konkreta verktyg för att förverkliga en mer inkluderande idrottsverksamhet. Här handlar det framför allt om att hitta samverkansformer mellan kommuner, skola och idrottsföreningar och praktiskt användbara lösningar.

Projektet testar nya samverkansformer på kommunal nivå. Tjänsteman med samordningsansvar (skola, omsorg, fritid samt föreningslivet). Matcha behov med utbud av aktiviteter. Samverkan med skolan och föreningar där personal som känner barnen medverkar på prova-på aktiviteter i anslutning till skoldagen. Utbildade föreningsledare inom NPF ett krav för prova-på verksamhet Verksamheten som erbjuds efter prova-på har samma upplägg och ledare som prova-på verksamheten i skolan. Tjänstemannen är sammankallade för det nätverk av ledare från olika föreningar och verksamheter som ingår i projektet. Framgångsfaktor – Lyssna på barnen vilken verksamhet de vill testa!

Följ oss på webben och på Facebook attention.se/idrottforalla/