UPPLYSNINGEN ca 1700-1789

I Europas länder var befolkningen uppdelade i tre stånd Kungen var tillsammans med religionen det sammanhållande kittet för samhället Kungen/Kyrkan Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen på släktskap och inte nödvändigtvis efter kompetens Adel Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp, stora skillnader mellan borgare och bönder Borgare och bönder

Borgarnas ökade självständighet - Ökad läskunnighet - Tryckerikonsten - Umgås på Caféer - Högläsning Filosofi, idéer och nyttiga uppfinningar sprids Grunden för upplysningsfilosoferna; de nya opionsbildarna

Begreppet Upplysning Ett samlingsnamn för de nya idéer och tankar som sker i Europa under 1700-talet Begreppet upplysning syftar på att människan behöver bli upplyst Upplysningen handlar om att människan skall ta sitt eget förnuft till fånga och våga använda sitt eget förnuft Immanuel Kant (1724-1804): ”Våga veta! Visa mod att använda ditt förstånd!” Die Aufklärung, Upplysningen

Bidragande faktorer Den naturvetenskapliga revolutionen  människans världsbild förändrades Kyrkans minskade makt  människan kritisk mot kyrkan och Gud

Framstegstro & Förnuft Människan ej syndfull utan liknas vid ett oskrivet blad Erfarenheter fyller på bladet, förnuft Människan utvecklas! Samma sak med samhället -> samhälle som skapar positiva erfarenheter för människan = bättre människor formas!

Naturliga rättigheter Människans givna rättigheter Rätt till liv Rätt till frihet Rätt till egendom Rätt till revolt (en fjärde rättighet enligt John Locke)

John Locke (1632-1704) Ifrågasätter kungadömet (av guds nåde) Naturrätten – individens rätt till sin egen person och egendom Staten ska styras av lagstiftande församling som väljs genom fria val (parlament) Staten får ej ta ut skatt utan medgivande Det oskrivna bladet- erfarenheter- empirism

Voltaire (1694-1778) Samhällsförändring med förnuft Föraktade kyrkan Ingen tilltro till gemene man, bilda ej arbetarna Religions- yttrande- tryckfrihet Upplyst despot

Montesquieu (1689-1755) Statens makt skulle delas i tre delar Den verkställande (regeringen/kungen) Den lagstiftande (parlamentet) Den dömande (högsta domstolen)

Rousseau (1712-1778) "Människan är född fri och överallt är hon slagen i bojor" Direktdemokrati Statens roll var verkställande Naturalismen (naturen mot kulturen) Ej “framstegsfilosof”

Upplysningen Tron på empirin Kyrkans minskande makt Optimism och nyttighetsdyrkan Naturrätten Kritik mot dåvarande statsskick Nya vetenskapliga rön Upplysningen Nyttiga uppfinningar Amerikanska revolutionen Förbättringar inom jordbruket Kolonialkrig mellan England och Frankrike Fortsatt kolonialisering Industriella revolutionen Ny ekonomi Frihandel Franska Revolutionen