Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En resa till framtidens Lycksele
Advertisements

Klimat – typiskt väder Lennart Wern Väderstationen på Vinga.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Sverige väder och klimat
Värme och väder del 2.
Sveriges klimat - så var det
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Orsaker. Orsaker Växthusgasutsläpp i Västmanland Målvision om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Begränsa klimatpåverkan Klimatanpassning.
Anpassning till ett förändrat klimat
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
Klimat- och vegetationszoner
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
KLIMAT.
Stadsarkitektdagen i Ängelholm den 16 april 2010
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Ohälsotalet för sjukpenning Mars 2010 Sida 1 Minskad regional spridning för sjukpenningdelen av ohälsotalet Bilaga till Pressmeddelande
Väder- och Klimatförändringar
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Ämnesövergripande kunskapskontroller
hösten Text i slutet av september är det höstdagjämning.
Klimat- och vegetationszoner
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
NKI nr 2 november 2014 Alingsås lasarett.
NKI nr 2 november 2014 Närhälsan. REGIONSERVICEREGIONSERVICE Genomförande Webbenkät med 2-3 påminnelser Sjukhusförvaltningar, NH, FTV, H&H och Regionservice.
Klimat- och vegetationszoner
1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Årstiderna På högre breddgrader både i norr och i söder har vi olika årstider med olika temperaturer Det beror på att jordaxeln lutar 23,5 grader. Jorden-
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Klimatet förändras och det påverkar dig
Klimatet förändras och det påverkar dig
Vad är ett utsläppsscenario?
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Väder, klimat och klimatförändringar
Klimat och miljö.
Klimatskärm och inre solskydd
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västra Götaland län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Rubrik.
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Södermanlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Dalarnas län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Vädret, klimatet och vattenkraften Sten Bergström
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Uppsala län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Kvalitetsmätnining hösten 2018
Klimatförändringar i Kalmar län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Örebros län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)

Innehåll Del 2: Klimatförändringar i Jämtlands län Årsklimatindex Väder och klimat Klimatförändringar Del 2: Klimatförändringar i Jämtlands län Årsklimatindex Vinterklimatindex Vårklimatindex Sommarklimatindex Höstklimatindex Del 3: Konsekvenser Klimatanpassning Detta är del 2 av en presentation uppdelad i tre delar.

Denna presentation baseras på SMHI:s scenarioanalyser per län Visar hur klimatet kan förändras i Sveriges län beroende på hur stora utsläppen av växthusgaser kommer att bli. Kan användas för klimatanpassning av t.ex. byggande, naturvård, dricksvattenfrågor, krisberedskap, turism, jord- och skogsbruk https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/lansanalyser#00_Sverige,t2m_meanAnnual,ANN

Årsklimatindex

Årsmedeltemperatur Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Både RCP4.5 och RCP8.5 visar på en temperaturökning för alla årstider fram till slutet av seklet. Temperaturökningen kan indikera (om medeltemperaturer används för att definiera årstiderna): Hösten håller i sig längre Våren kommer tidigare än idag. Vinterperioden blir kortare och sommaren längre. Den största temperaturökningen sker under vintermånaderna. Ca +3 grader Ca +5 grader

Vegetationsperiodens längd Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 VEGETATIONSPERIODENS LÄNGD (indexet baseras enbart på temperatur och tar inte hänsyn till solinstrålning) Klimatscenarierna visar tydligt att vegetationsperioden kan bli väsentligt längre vid seklets slut. Längden på vegetationsperioden är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt. Vegetationsperiodens längd mäts från första dagen på året då dygnsmedeltemperaturen övertigit 5°C fyra dygn i följd (starttid) tills sista dagen i årets sista fyradygnsperiod som dygnmedeltemperaturen överstigit 5°C (sluttid). Ca +3-4 veckor Ca +5-7 veckor

Antal dagar med låg markfuktighet Beräknat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 ANTAL DAGAR MED LÅG MARKFUKTIGHET (baseras på referensperiodens medelvärde av varje års lägsta markfuktighet) Kartorna visar antalet dagar per år med låg markfuktighet. Markfuktighet är av intresse framförallt för långtidsplanering av bevattningsbehov och val av grödor samt skogsbrandriskbedömning och skogsvårdsinsatser. Ca 5-15 dagar Ca 25-35 dagar Ca 45-45 dagar

Tillrinningens årsdynamik Svart linje representerar referensperioden 1963-1992 och de två övriga linjerna representerar framtidsperioden 2069-2098. Blå linje avser medelvärden av beräkningar enligt RCP4.5 och röd linje representerar motsvarande för RCP8.5. Tillrinningen varierar mellan år och under året beroende på hur nederbörd, temperatur, snötäcke, markfuktighet och avdunstning varierar och samspelar. För vattendragen ses dock vanligen en återkommande dynamik under året. Förändringar i årstidsförloppen kan ha stor betydelse för vattenförsörjning, miljö och biologisk mångfald, översvämningsrisker och vattenkraftsproduktion.

Förändrad (%) total 10-årstillrinning Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Förändrad (%) total 10-årstillrinning Indexet avser total dygnsmedeltillrinning med återkomstid 10 år. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden. Kartor och diagram ger en uppfattning om hur relativt vanliga högflöden kommer att öka eller minska och var det sker. Det är speciellt intressant för områden som idag lätt översvämmas.

Förändrad (%) total 100-årstillrinning Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Förändrad (%) total 100-årstillrinning Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden Indexet avser total dygnsmedeltillrinning med återkomsttid 100 år och kan vara till hjälp vid bedömningar av översvämningsrisker längs sjöar och vattendrag.

Vinterklimatindex (december-februari)

Medeltemperatur vintertid Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Medeltemperatur vintertid Vinter definieras här som perioden december-februari. Kartorna visar medelvärdet för temperaturen vintertid beräknat utifrån dygnsmedeltemperatur. Köld Storsjö- Kapell 1987-01-10 -47,7° Ca +3 grader Ca +5 grader

Medelnederbörd vintertid Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Medelnederbörd vintertid Vinter definieras här som perioden december-februari. Kartorna visar medelvärdet av varje periods summerade dygnsnederbörd.

Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm - Sverige Beräknat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm – Sverige I kartbilderna visas antal dagar med snötäcke med minst 5 mm vatteninnehåll. Det ger en uppfattning om hur länge marken är snötäckt i medeltal och kan vara av intresse för planering av infrastruktur, turism och friluftsanläggningar, rennäring, naturvårdsinsatser och miljöövervakning.

Antal dagar med snötäcke, minst 20 mm - Sverige Beräknat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Antal dagar med snötäcke, minst 20 mm – Sverige I kartbilderna visas antal dagar med snötäcke med minst 20 mm vatteninnehåll. OBS! Visar EJ snödjup. Det ger en uppfattning om hur länge marken är snötäckt i medeltal och kan vara av intresse för planering av infrastruktur, turism och friluftsanläggningar, rennäring, naturvårdsinsatser och miljöövervakning. Lokala snömängder Leipikvattnet 1989-02-22 278 cm

Medeltillrinning vintertid Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Medeltillrinning vintertid Indexet avser 30-årsmedelvärden av tillrinning under vintern, här definierad som perioden december-februari. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.

Antal nollgenomgångar vintertid - Sverige Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP4,5 Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP 8,5 Antal nollgenomgångar vintertid - Sverige När temperaturen ofta växlar omkring noll grader får det konsekvenser för bland annat vinterväghållning och för jordbruk. Begreppet nollgenomgångar är ett mått på antalet dygn med denna temperaturväxling. Nollgenomgångarna ser generellt ut att minska i landet till kommande sekelskifte, utom i mellersta och norra Sverige där de kan komma att öka. Generellt för landet sker det flest nollgenomgångar på våren, men de är nästan lika talrika under både hösten och vintern. Under sommaren är dock detta fenomen ovanligt i större delen av landet.

Vårklimatindex (mars-maj)

Antal nollgenomgångar vår - Sverige Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP4,5 Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP 8,5 Antal nollgenomgångar vår - Sverige När temperaturen ofta växlar omkring noll grader får det konsekvenser för bland annat vinterväghållning och för jordbruk. Begreppet nollgenomgångar är ett mått på antalet dygn med denna temperaturväxling. Nollgenomgångarna ser generellt ut att minska i landet till kommande sekelskifte, utom i mellersta och norra Sverige där de kan komma att öka. Generellt för landet sker det flest nollgenomgångar på våren, men de är nästan lika talrika under både hösten och vintern. Under sommaren är dock detta fenomen ovanligt i större delen av landet.

Medeltillrinning vår Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Medeltillrinning vår Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden. Indexet avser 30-årsmedelvärden av tillrinning under våren (mars-maj).

Sommarklimatindex (juni-augusti)

Medeltemperatur sommartid Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Medeltemperatur sommartid Sommar definieras här som perioden juni-augusti. Kartorna visar medelvärdet för temperaturen sommartid beräknat utifrån dygnsmedeltemperatur. Ca +2-3 grader Ca +5 grader Värme Sveg 1933-07-08 36,0°

Nederbörd Malmagen 1997-08-30 128,0 mm Mängden nederbörd sommartid Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Sommartid Sommar definieras här som perioden juni-augusti. Kartorna visar medelvärdet av varje periods summerade dygnsnederbörd. Nederbörd Malmagen 1997-08-30 128,0 mm

Värmeböljans längd i dagar Observerat 1961- 1990 Beräknat 2069- 2098 på RCP4,5 Beräknat 2069- 2098 på RCP8,5 Värmebölja är vanligen ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Här definieras värmebölja som årets längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20°C. Indexet belyser behovet av anpassning till perioder med höga temperaturer för t.ex. byggnader och vård- och omsorgssektorn. Ca 1 dagar Ca 3-4 dagar Ca 8-9 dagar

Medeltillrinning sommar Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Medeltillrinning sommartid Indexet avser 30-årsmedelvärden av tillrinning under sommaren, här definierad som perioden juni-augusti. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.

Höstklimatindex (september-november)

Medeltillrinning höst Beräknat på RCP4,5 Beräknat på RCP8,5 Förändring 2069-2098 jmf 1963-1992 Medeltillrinning höst Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden. Indexet avser 30-årsmedelvärden av tillrinning under hösten (september-november).

Antal nollgenomgångar höst - Sverige Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP4,5 Beräknad förändring av vinterns antal dagar med nollgenomgångar (dagar) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000. RCP 8,5 Antal nollgenomgångar höst - Sverige När temperaturen ofta växlar omkring noll grader får det konsekvenser för bland annat vinterväghållning och för jordbruk. Begreppet nollgenomgångar är ett mått på antalet dygn med denna temperaturväxling. Nollgenomgångarna ser generellt ut att minska i landet till kommande sekelskifte, utom i mellersta och norra Sverige där de kan komma att öka. Generellt för landet sker det flest nollgenomgångar på våren, men de är nästan lika talrika under både hösten och vintern. Under sommaren är dock detta fenomen ovanligt i större delen av landet.

TACK! Del 2 av 3 Jämtlands län