Celldelning Mitos och Meios

Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en identisk dottercell Replikering av de 46 kromosomer sker Kromosomer som innehåller det genetiska arvsmassan (DNA) Replikering av hudceller till hudceller Stamceller kan replikeras till andra sorters celler

46 kromosomer Celldelning sker i alla organismer

Celldelningen upphör dock inte. Det sker ständigt celldelning i vår kropp. När specialiserade celler kopierar sig så blir det samma sorts celler. Hudceller ger exempelvis upphov till nya hudceller.

När DNA har kopierat sig självt innehåller cellen dubbelt så många kromosomer som tidigare. 2 av varje kromosom, alltså dubbla kromosompar

Nu kan cellen börja dela sig, och kromosomerna delar upp sig parvis så de hamnar i varsin av de nya dottercellerna.

Celldelning där kromosomantalet bevaras från ursprungscell till dotterceller kallas Mito s ”Vanlig celldelning”

I ägg och spermier finns endast en enkel uppsättning kromosomer.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Celldelning där kromosomantalet halveras från ursprungscell till dotterceller kallas Meio s ”Reduktionsdelni ng”

Vilka av kromosomerna ifrån varje par som kommer att hamna i vilken dottercell är slumpmässigt. Vi tar ett exempel: Hugo har fått hälften av sina kromosomer från sin mor och hälften från sin far.

Vilka av kromosomerna ifrån varje par som kommer att hamna i vilken dottercell är slumpmässigt. Hugo har fått hälften av sina kromosomer från sin mor och hälften från sin far. Far Mor Hug o Vi tar ett exempel:

När Hugo sedan bildar könsceller (spermier) kan vissa spermier få kromosomer efter denna uppdelning:

Men de kan lika gärna få kromosomer efter denna uppdelning:

Eller efter denna:

* Mitos – vanlig celldelning – sker överallt i kroppen och ger upphov till två celler med lika många kromosomer som orginalcellen. * Före Mitos måste DNA därför kopiera sig självt. * Meios – reduktionsdelning – sker när könscellerna bildas och ger upphov till två celler som har hälften av orginalcellens kromosomantal. * Slumpen avgör vilka kromosomer som hamnar i vilken dottercell vid meios – vilken gör att variationen på könsceller blir mycket stor.