Instruktion för examination och bedömning (EB) Vad ändrar i versionen godkänd 2018? Ole Karlsson

Innehållsförteckning Målsättningar med uppdateringen Hur skiljer sig utformningen från den gamla EB De centrala nyheterna per kapitel Kapitel 1 Gemensamma bestämmelser Kapitel 2 Skriftlig och muntlig tentamen Kapitel 3 Skriftlig och muntlig uppgift Kapitel 4 Fortlöpande aktivitet Kapitel 5 Lärdomsprov för lägre och högre högskoleexamen Kapitel 6 Tillgodoräknande Kapitel 7 Sökande av ändring

Målsättningar med uppdateringen Undervisningen vid ÅA omfattas av stora förändringar Våra lärares pedagogiska förmåga blir allt bättre, vilket resulterar i en iver att pröva nya grepp i undervisningen Den tekniska utvecklingen möjliggör nya undervisningsmetoder Studerandena är vana med avancerad undervisning från de lägre stadierna och förväntar sig samma nivå hos oss Samtidigt måste ÅA uppfylla lagstiftarens juridiska krav, bl.a. garantera studerandenas likabehandling, och följa nationell/internationell utveckling T.ex. har ÅA bekantat sig med Universitetskanslersämbetets rapport Rättssäker examination, tredje upplagan (Sverige) Forsknings- och undervisningsservice har märkt en ökad mängd frågor om hur olika situationer ska eller kan tolkas

Målsättningar med uppdateringen Uppdateringsbehov De nuvarande reglerna i EB behandlar alla examinationsformer på samma sätt, vilket inte är ändamålsenligt Andra regelverk, t.ex. examensstadgan (ES) har uppdaterats 2017-2018, vilket medför förändringsbehov i EB för att undvika oklarheter och överlappningar Nationell utveckling kring t.ex. tillgodoräkning medför behov att anpassa våra regler till andra högsskolors En målsättning var också att minska omfånget på EB genom att ta bort rekommendationer och text av mer policynatur Längden på dokumentet är ungefär den samma (nu 12 sidor) men nya EB har en större, mer läsarvänlig fontstorlek

Målsättningar med uppdateringen Fortsättningsvis ges tentatorn en betydande bestämmanderätt i hur examinationen av en prestation genomförs Reglerna för de olika examinationsformerna följer en gemensam struktur (förutsatt att det finns behov av riktlinjer) Definition Genomförande Bedömning Komplettering och höjning Den här uppdelningen har valts för att det ska vara enkelt för lärarna att hitta vilka krav ÅA ställer för olika examinationsformer och i olika delar av examinationsprocessen

Hur skiljer sig utformningen från gamla EB Nya EB har slagit ihop tre kapitel till ett Kap. 1 Grundläggande bestämmelser Kap. 3 Examination Kap. 1 Gemensamma bestämmelser Kap. 5 Bedömning och offentliggörande av resultat Nya EB har en ny uppdelning där regler samlats från flera paragrafer och nu placerats enligt examinationsform (kap. 2-5) Kapitel 2 Aktörer i gamla EB har strukits. I nya EB framgår aktörernas uppgifter i det kapitel och de paragrafer som beskriver respektive process Kap. 6 Tillgodoräknande och kap. 7 Att söka ändring av bedömning finns kvar men har omarbetats. Arbetet med att balansera var man hittar vilken information i de olika stadgorna fortsätter. En perfekt lösning finns inte. I remissen kom förslag om att slå ihop åtminstone examensstadgan (ES) och EB. I nuläget behandlar ES policyfrågor medan EB är lärarens praktiska arbetsverktyg.

Kap 1. Gemensamma bestämmelser Innehåller definitioner och regler som gäller för alla examinationsformer, exempelvis Tentators uppgifter, vitsordsskalor, tidsgränser för lärarens bedömning och hur examinationssvaren ska offentliggöras och arkiveras Inga betydande skillnader i sakfrågorna jämfört med gamla EB Ändringar efter remissen En paragraf togs in om att tentator ska ta religiösa högtider i beaktande då examinationstidpunkterna bestäms Förslaget om att ett av ÅA borttappat examinationssvar ska medföra godkänt med högsta betyg har ändrats till att studeranden snabbt ska ges en ny chans att tentera

Skriftlig och muntlig tentamen Tentamen är den mest formstyrda examinationsformen och kapitlet innehåller den största delen av paragraferna från den tidigare EB, exempelvis aktörernas roller (tentamenskoordinator, -övervakare) skillnaden mellan olika tentamensformer hur får studeranden tentamensrätt regler för själva tentamenstillfället Ändringar efter remissen tentatorn ansvarar alltid själv för att en kurstentamen genomförs tentamensrätten gäller för terminen då kursen ges samt de två följande terminerna, förutsatt att det finns tentamenstillfällen.

Skriftlig och muntlig uppgift Det har funnits oklarheter om reglerna för hur uppsatser, inlärningsdagböcker och andra skriftliga uppgifter examineras, vilket var orsaken till att EB strukturerades om på ett nytt sätt Digitala hjälpmedel gör att muntliga uppgifter blivit vanligare. Det möjliggör även att t.ex. föredrag görs på distans Kapitlet ger en ram för hur examineringen ska gå till Ändringar efter remissen förslaget om att en försenad inlämning per automatik sänker vitsordet stegvis utgår. Försening som inte beror på sjukdom eller liknande förhinder ska ändå påverka vitsordet. på motsvarande sätt stryks förslaget att vitsordsbegränsa kompletteringar

Fortlöpande aktivitet EB stadgar om undervisning endast då den ingår som en del av examinationen Fortlöpande aktivitet är seminarier, laborationer, fältarbete och praktik där prövningen av studeranden kräver obligatorisk närvaro Det är studerandens växelverkan och aktivitet som bedöms Lärarens föreläsningar kan inte vara obligatoriska Ändringar efter remissen Förtydligande att studerandens sjukdom eller motsvarande förhinder att delta i obligatorisk verksamhet ska ersättas med uppgifter som stöder studerandens möjligheter att genomföra kursen (inte omfattande straffuppgifter)

Lärdomsprov för lägre och högre högskoleexamen Granskningsprocessen har skrivits ut tydligare och innehåller Definition Överenskommelse mellan studerande och handledare Inlämning av avhandling Sakgranskning Språkgranskning (ersätts snart med språkrespons under skrivprocessens gång) Ändringar efter remissen Flera paragrafer slogs ihop för att undvika dubblering av text (de skilda paragraferna för dekanus och sakgranskare ströks) Bedömningsprocessen skrevs ut som flera paragrafer för att förtydliga de olika stegen i processen

Tillgodoräknande Det finns ett behov att tydligare definiera hur ÅA ser på tillgodoräknande av studier presterade inom annan examen. Tillgodoräknande är att ersätta obligatoriska studier eller inkludera valfria studier i examen Andra högskolestudier: högst 90 sp på kand.nivån/ 60 sp på mag.nivån Annan visad kompetens: högst 20 sp på kand.nivån/ 10 sp på mag.nivån Avhandlingen kan inte ersättas, extern avhandling kan ersätta kurser Ändringar efter remissen Läraren ska dokumentera avlagda delprestationer i två läsår utöver det läsår då studieprestationen genomfördes. Studerande kan ansöka om tillgodoräknande då hen försöker genomföra kursen nästa gång Studiepoäng från samarbetsuniversitet kan med principbeslut räknas in automatiskt i studieregistret

Sökande av ändring Allt om sökande av ändring har flyttats till 7 kap. Ny uppdelning så att det skrivs skilt om rättelseförfarandet för Avhandlingar Annan studieprestation Tillgodoräknande Rättsskyddsnämnden beskrivs numera i förvaltningsinstruktionen, i EB endast om hur man praktiskt söker om omprövning hos nämnden Ändringar efter remissen Ny paragraf om tidsgränserna (delgivning, begäran om bedömningsgrunderna, begäran om rättelse)