Ungdomsmottagningarna i VG Redovisning av FoU-arbete Cornelia Björk, analytiker FoU i Väst/GR Anna Melke, forskare FoU i Väst/GR Åsa Nilsson, analytiker FoU i Väst/GR Beställare av uppdraget är VVG och den partsgemensamma gruppen. Uppdraget har finansierats inom ramen för statliga medel för arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna.

FoU-arbetets tre delar Kartläggning – Vilka är ungdomsmottagningarna i VG? Delstudie – Analys av folkhälsoenkät. Vem nyttjar och vem nyttjar inte ungdomsmottagningarna i VG? Utvärdering – Särskild satsning på förstärkt arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna i VG. Jämlik vård Psykisk hälsa Uppdraget har bestått i tre olika delar. Frågan om ungdomsmottagningarnas uppdrag inom jämlik vård och deras arbete för psykisk hälsa är genomgående i alla tre delar.

Kartläggningens resultat i komprimerad form Kort om ungdomsmottagningarna i VG 54 mottagningar i länet. Ett brett uppdrag och en bred målgrupp – länets ungdomar ska få stöd att förbättra sin sexuella, reproduktiva, fysiska eller psykiska hälsa. Många politiska uppdragsgivare (7 inom VGR och 52 kommunala). VGR huvudman för 47 mottagningar, kommunerna huvudman för 7 mottagningar. Brokiga samverkansavtal (varierar i omfång och innehåll). 182 årsarbetare (huvudsakligen barnmorskor, kuratorer/socionomer, psykologer och läkare). Det saknas läkare (3,2 årsarbetare) samt kuratorer och psykologer (2,0 årsarbetare) (avser 2017 och i förhållande till inriktningsdokumentets nyckeltal) Fördelningsprincipen (VGR 75 % - kommunerna 25 %) nåddes våren 2018 på 8 mottagningar (dock endast möjligt att kartlägga hälften av avtalen). Kort om ungdomsmottagningarnas besökare 56 947 ungdomar besökte en ungdomsmottagning 2017, ungefär var fjärde ungdom i länet. Ungdomarna gjorde 122 925 besök, varav 79 544 (65 %) var hos en barnmorska och 31 713 (26 %) var hos antingen kurator eller psykolog. Ungdomarna som besöker mottagningarna framstår som mycket nöjda med det stöd de får.

Geografiska områden i analysen Geografiskt område Huvudmottagning Basmottagningar Närmottagningar Alingsås m.fl. Alingsås Lerum Vårgårda, Herrljunga Borås m.fl. Borås Mark, Ulricehamn Bollebygd, Tranemo, Svenljunga Falköping m.fl. Falköping Skövde Hjo, Tibro, Karlsborg, Tidaholm Lidköping m.fl. Lidköping Mariestad Skara, Götene, Nossebro, Grästorp, Töreboda, Gullspång, Vara Mölndal m.fl. Mölndal Kungälv, Ale, Partille Härryda Öckerö Trollhättan m.fl. Trollhättan Vänersborg, Åmål   Färgelanda, Dals Ed, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet Uddevalla m.fl. Uddevalla Orust Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal Göteborg Väst, Gamlestaden, Angered, Centrum, Olskroken och Hisingen Stenungsund och Tjörn Denna indelning utgår ifrån Närhälsans nivåindelning där olika mottagningar har olika uppdrag och samverkar för att ge ungdomarna i det geografiska området stöd.

Antal årsarbetare uppdelat per profession Professioner Antal årsarbetare 2017 Barnmorska 78,6 Kurator/socionom 55,1 Psykolog 14,6 Ledningsfunktioner samt övrigt 18,9 Undersköterskor 5,4 Sjuksköterskor 3,8 Läkare 4,0 Annat 1,8 Summa 182,0 Källa: Självrapporterad information från ungdomsmottagningarna som samlats in från ansvariga chefer som en del av kartläggningsarbetet. Beskrivning: Antalet årsarbetare har räknats fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade. Årsarbetare anger hur många anställda ungdomsmottagningen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. Personal som tillhandahålls via tjänsteköp genom avtal, exempelvis läkarresurser inkluderas. Personal som tillfälligt finansierats med hjälp av statliga medel inkluderas ej.

Antal årsarbetare 2017 Antal årsarbetare: Göteborg Alingsås m.fl. Trollhättan m.fl. Lidköping m.fl. Borås m.fl. Falköping m.fl. Mölndal m.fl. Uddevalla m.fl. Stenungsund och Tjörn Barnmorska 25,0 4,6 9,5 6,3 8,1 5,8 10,5 6,4 2,1 Läkare 1,8 0,2 0,4 0,3 Under- och sjuksköterskor 3,5 0,5 2,5 2,2 Kurator 21,8 4,7 6,2 2,0 9,4 3,8 1,9 Psykolog 6,7 1,0 1,2 2,6 1,5 Summa med. personal 30,2 5,3 9,9 10,7 8,4 10,9 2,8 Summa psy-soc. personal 28,5 4,5 3,0 8,8 11,1 Källa: Informationen kommer från självrapporterad verksamhetsstatistik över antal årsarbetare uppdelad per profession. Beskrivning: Antalet har i vissa fall avrundats till en decimal. För Göteborgs data är ”allmänspecialist, gynekolog, psykiatriker och psykiatrikonsult” sammanslagna till kategorin ”läkare”. Personal som tillfälligt finansierats med hjälp av statliga medel inkluderas ej.

”Över- eller underskott” på årsarbetare i relation till nyckeltal 2017 Göteborg Alingsås m.fl. Trollhättan m.fl. Lidköping m.fl. Borås m.fl. Falköping m.fl. Mölndal m.fl. Uddevalla m.fl. Tjörn och Stenugnsund Barnmorskor 0,7 0,3 2,8 -0,3 1,2 0,4 Läkare -0,7 -0,2 - 0,2 -0,5 0,0 Kuratorer och psykologer 4,2 0,2 -2,0 -2,6 0,1 - 2,0 1,4 -1,4 Källa: Informationen kommer från självrapporterad verksamhetsstatistik över antal årsarbetare och statistik från SCB avseende personer i åldern 13–24 år per 31/12 2017 i det geografiska området. Beskrivning: Antal årsarbetare har ställts i relation till befolkningsdata. Det som presenteras är över- eller underskott på årsarbetare i relation till det nyckeltal som specificeras i inriktningsdokumentet. Nyckeltalet anger 1,0 barnmorska, 1,0 kurator eller psykolog och 0,1 läkare per 3 250 personer i målgruppen.

Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Göteborgs HSN Angered 85 15 Gamlestaden Centrum Hisingen Olskroken Väst Södra HSN Herrljunga, Svenljunga, Mark, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda, Borås och Bollebygd. Framgår inte i avtalen. Östra HSN Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Tidaholm, Skövde, Tibro, Töreboda, Vara och Nossebro. Göteborg har särskilda medel för kuratorer. Räknar man in dem landar deras andel på cirka 20 %. Källa: Informationen är hämtad från befintliga samverkansavtal hösten 2017. Beskrivning: Avtalen varierar när det gäller avtalsperiod. För vissa mottagningar är fördelningen mellan parterna specificerad med grund i total budget för ungdomsmottagningen, för andra mottagningar anges fördelningen genom att visa kostnad per ungdom uppdelad på parterna.

Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Norra HSN Bengtsfors 88 12 Dals-Ed 81 19 Färgelanda 85 15 Lysekil 89 11 Mellerud Munkedal 76 24 Orust Framgår inte i avtalet. Vänersborg 95 5 Åmål 84 16 Trollhättan Strömstad Tanumshede Sotenäs 78 22 Uddevalla 91 9 Källa: Informationen är hämtad från befintliga samverkansavtal hösten 2017. Beskrivning: Avtalen varierar när det gäller avtalsperiod. För vissa mottagningar är fördelningen mellan parterna specificerad med grund i total budget för ungdomsmottagningen, för andra mottagningar anges fördelningen genom att visa kostnad per ungdom uppdelad på parterna.

Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Västra HSN Ale 75 25 Alingsås Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal/ Kållered Ej klart Partille Öckerö Härryda Stenungssund Tjörn Källa: För avtalen i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden är informationen uppdaterad maj 2018 för att spegla de nya avtalen. Beskrivning: Avtalen varierar när det gäller avtalsperiod. För vissa mottagningar är fördelningen mellan parterna specificerad med grund i total budget för ungdomsmottagningen, för andra mottagningar anges fördelningen genom att visa kostnad per ungdom uppdelad på parterna.

Ungdomsmottagningarnas uppdrag - psykisk hälsa Intervjuer med enhetschefer indikerar att uppdraget: Ibland är svårt att hantera. Ökat söktryck, och de som söker mår sämre än tidigare. Svårt med avgränsningen – Vad är lindrig och vad är medelsvår psykisk ohälsa? Saknas bra bedömningsinstrument. Andra vårdgivare tar inte emot ungdomar med svårare besvär. Ungdomar med medelsvår psykisk ohälsa uppfattas sakna vårdgivare. Vilket ibland får konsekvenser för verksamheterna. Ungdomar ”blir kvar i verksamheterna” i väntan på nästa vårdnivå. Det saknas resurser att ta hand om behoven. Påverkar väntetider och innebär stress för personalen.

Jämlik vård på ungdomsmottagningarna - Tre huvudsakliga strategier Säkerställa ett lika utbud för alla ungdomar Exempelvis genom samarbete mellan mottagningar när det gäller personalresurser eller öppettider. Mer jämlik vård för: Boende på mindre orter De som inte tar sig hemifrån Personer med funktions-nedsättningar Socioekonomiskt utsatta Nyanlända Hbtq-ungdomar Ungdomar som lever i familjer med hederskultur Boende på institution På så vis kan ungdomsmotta-gningarna bidra till det nationella målet om en jämlik hälsa Strategi 2 Anpassa ordinarie utbud för särskilda grupper Exempelvis genom normkritiskt arbete eller bemötandefrågor Strategi 3 Satsa på särskilt utbud för särskilda grupper Exempelvis hbtq-caféer eller insatser för särskoleelever.

Utmaningar i jämlikhetsarbetet Intervjuer med enhetschefer indikerar följande utmaningar: Samhället i sig är ojämlikt – innebär stora utmaningar. Länets kommuner satsar inte lika mycket resurser – svårt att uppnå jämlik vård. Bilden av ungdomsmottagning – p-piller för tjejer – svårare att få killar att komma till mottagningen. Personalgruppernas sammansättning. Ökat söktryck leder till att det utåtriktade arbetet prioriteras ned. Svårt att ta reda på vem som inte nyttjar ungdomsmottagningarna och ifall de trots detta har ett behov av stöd. Enhetschefer beskriver ett dilemma i en situation med högt söktryck: Jaha vänta. Ska vi gå ut så att det kommer fler. Vänta, hur blev det nu då? Vi hade ju inte riktigt tid, eller hur? Så att det är ju lite som en kullerbytta på något plan. (Intervju med enhetschef A)

Fördjupning – Vem besöker och vem besöker inte ungdomsmottagningarna? I verksamhetsstatistiken går se att: Besökarna utgör 25 % av länets ungdomar i åldersgruppen 13 - 24 år. Uppdelat på kön: 45 % av tjejerna och 7 % av killarna i åldersgruppen besökte en mottagning 2017. Uppdelat på geografi: Variation mellan 18 och 30 % över länet (2017). Mycket går inte se i verksamhetsstatistiken: Information från mottagningar med kommunal huvudman ingår inte i vårddatabasen – försvårar en regional analys. Uppföljningen är inte harmoniserad, hälso- och sjukvårdsnämnderna frågar inte efter samma saker – försvårar en regional analys. Analys av folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor 2015”: Studie från Umeå visade att tjejer med hög inkomst besökte ungdomsmottagningar i större utsträckning än tjejer med låg inkomst (Mosquera med kollegor 2017). Resultaten för Västra Götalands län indikerar att inkomst inte är av betydelse för ett besök på ungdomsmottagning.

Utvärdering av särskild satsning på psykisk hälsa

Satsningens mål och medel (insatser) Ökad bemanning (ge fler stöd) Hålla kvälls- och helgöppet (genom samverkan) Tekniska lösningar (telefonsystem och videomöten) Förstärka det utåtriktade arbetet – i allmänhet Genomföra kompetensutvecklingsinsatser (ex. i ACT) Utöka gruppverksamheterna (kunna hjälpa fler) Delmål A: Stärkt tillgänglighet till länets ungdomsmottagningar i allmänhet för personer med, eller risk att utveckla, psykisk ohälsa   Mål på lång sikt: Ungdomar i Västra Götaland ska i större utsträckning än tidigare kunna erbjudas effektiva individ- och behovsanpassade insatser av god kvalitet när det gäller psykisk hälsa Insatser 2016-2017: Förstärka det utåtriktat arbete mot särskilda målgrupper. Rikta det utåtriktade arbetet mot särskilda arenor genom samverkan med andra aktörer (SiS, HVB, elevhälsan, fritidsgårdar etc.) Vidareutveckla material (t ex normkritisk granskning) eller rutiner för det utåtriktade arbetet) Delmål B: Stärkt tillgänglighet till länets ungdomsmottagningar för särskilda målgrupper med eller risk att utveckla psykisk ohälsa. Insatser 2016-2017: Implementera kvalitetsledningssystem Införa verksamhetsutvecklartjänster för att arbeta med kvalitet och samordning Genomföra kompetensutvecklingsinsatser (t. ex. i bedömningsinstrumentet CORE) Delmål C: Stärkt kvalitet i ungdomsmottagningarnas insatser för psykisk hälsa.

Vad händer i verksamheterna under 2015-2017? - En länsövergripande bild Förstärkningen av personalresurser 2017 motsvarade i länet en ökning på 13 % av personalstyrkan. (9,2 barnmorska, 13,1 kurator/socionom och 0,3 psykolog) Förstärkningen av psykosocial personal 2017 motsvarade i länet en ökning på 19 % av personalstyrkan. Förändring mellan 2015 och 2017: Antalet unika besökare ökar med 26 procent (11 766 fler individer 2017 än 2015). Antalet besök ökar med 10 procent (11 258 fler besök 2017 än 2015). Antalet besök till kurator och psykolog ökar med 30 procent (7 233 fler besök 2017 än 2015). Antalet besök till barnmorska är i princip oförändrad. Väntetiderna till barnmorskor och psykosocial personal förkortas något. (Dock ej till psykologer inom Närhälsan.) Öppettider per vecka och drop-in ökar marginellt. Öppettider efter 16:00 minskar. Även om vi inte kan säga något om vad som orsakar förändringen så försöker vi beskriva utvecklingen som sker under den studerade perioden med stöd av självrapporterade verksamhetsstatistiken.

Förändring av antal unika besökare och antal besök mellan 2015 och 2017 (i procent) Källa: Informationen är hämtad från självrapporterad verksamhetsstatistik avseende antal unika besökare 2015–2017. Beskrivning 1: Diagrammet visar förändring mellan 2015 och 2017 i procent. Beskrivning 2: I intervjuer förklaras att ökningarna på ungdomsmottagningarna runt Alingsås och Borås delvis skulle kunna spegla en ytterligare förstärkning av personalresurserna i dessa områden. Information om Stenungssund och Tjörn saknas.

Förändring av antal besök hos kurator och psykolog samt hos barnmorska mellan 2015 och 2017 (i procent) Källa: Informationen är hämtad från självrapporterad verksamhetsstatistik avseende antal unika besökare och antal besök 2015–2017. Beskrivning 1: Diagrammet visar förändring mellan 2015 och 2017 i procent. Beskrivning 2: I intervjuer förklaras att ökningarna på ungdomsmottagningarna runt Alingsås och Borås delvis skulle kunna spegla en ytterligare förstärkning av personalresurserna i dessa områden. Information om Tjörn och Stenungssund saknas.

Bedömning av måluppfyllelse Delmål A Verksamhetsstatistiken indikerar en ökning av antal besökare och antal besök samt kortare väntetider – En möjlig tolkning är att denna förändring, i alla fall delvis, kan förklaras av den särskilda satsningen. Verksamhetsstatistiken visar ännu få förändringar när det gäller öppettider. Delmål B Måluppfyllelse är svårt att mäta med befintlig information. Bakgrundsvariabler i brukar-/patientenkäter skulle kunna vara ett framtida verktyg för att lära sig mer. Delmål C För tidigt att mäta måluppfyllelse. Kräver mätning av insatsernas kvalitet och resultat, exempelvis genom CORE. Idag saknas gemensamma mätmetoder.

Några avslutande reflektioner Många av insatserna har ett förväntat resultat längre fram i tiden. Många av tillgänglighetsökningarna är beroende av externa medel (mer personal som ger tid att ta emot ungdomarna). Vissa av insatserna är oberoende av externa medel - Införande av tekniska stöd, kompetensutvecklingsinsatser och kvalitetsarbete (ex. nya rutiner). Förutsättningarna för att bedriva utvecklingsarbete ser olika ut, särskilt för ungdomsmottagningarna i Stenungsund och på Tjörn. Utvärderingsarbete har synliggjort behov av systematiskt insamlad information om samtliga ungdomsmottagningar i länet.

Frågor?