Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Nya regler inom sjukförsäkringen 2005
Håkan Svärdman Folksam
Sjukpenning /sjukersättning
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
ÅTER TILL ARBETET - nya regler vid rehabilitering.
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Vilket stöd finns vid rehabilitering?
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Läkaren och sjukintyget
Arbetslivsinriktad rehabilitering är de insatser som behövs för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och skapa förutsättningar.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
1 Vilket stöd finns vid rehabilitering?. Arbetsplatsnära stöd Mars 2014 Sida 2 Arbetsplatsnära stöd Nytt bidrag till arbetsgivare för att förebygga och.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
En enklare sjukförsäkringsprocess
AT-läkarutbildning augusti 2015 PHL Samordning - hur arbetar vi? Försäkringskassan Småland Nordväst Åsa Smedberg Personlig handläggare samordning.
Läkaren och sjukintyget
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Nya regler i sjukförsäkringen. Teknikföretagen – för Sveriges viktigaste företag Detta har hänt…. Erik Lundström Teknikföretagen
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Information Steg-ett-ut 2015 Sida 1 Välkomna. Information Steg-ett-ut 2015 Sida 2 En enklare vardag Sex löften från Försäkringskassan till personer med.
Försäkring vid sjukdom och invaliditet.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Klinisk Försäkringsmedicin
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Information från Försäkringskassan
Välkomna till utbildning i försäkringsmedicin och för ST-läkare
Sjukfrånvarons utveckling
Välkomna VISION ”Ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning” Vi presenterar oss.
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8
Läkarintyg för sjukpenning
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008

Att fundera på Vilka konsekvenser får den nya sjukförsäkringen för er inom vården? Hur kan ni säkerställa bra utredning, behandling och rehabilitering som stämmer med Rehabiliteringskedjan?

Orsak till nedgång Antal nya sjukfall minskar Andelen sjukfall som avslutas inom 90 dagar ökar. Fler får hjälp i tid Attityden till försäkringen Försäkringsmässig prövning Sjukvårdsmiljarden 2006 - 2008 Medfinansieringsreformen 2005 - 2006 Bra arbetsmarknad Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – vägledning för sjukskrivning Se tidigare information för de första fyra punkterna på bilden Ny version av FK 3200 för att kunna göra bedömning om förutsättningar för rätt till ”sjukersättning tills vidare”.

Sjukskrivningsprocessen för anställda Startar med sjuklön AG äger själv möjligheten att påverka tidigt Måste arbetsgivaren betala sjuklön? SJLL 8 § Sjuklön endast om arbetstagaren styrker nedsättning av arbetsförmågan. Steglös bedömning.

Sjukskrivningsprocessen för anställda från dag 15 Sjukpenning från FK efter bedömning av det medicinska underlaget och begäran om ersättning. Finns arbetsförmåga trots sjukdom? Möjlighet att bedöma utifrån fyra nivåer.

Sjukskrivningsprocessen är långsam, otydlig och inaktiverande Människor blir sjukskrivna länge i avvaktan på att något ska ske Återgången i arbete skjuts framåt till en oviss tidpunkt Rehabiliteringspotentialen minskar

Vår förmåga att samarbeta avgör annars… Fasta tidsgränser för bedömning Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning på en lägre nivå Tillfällig sjukersättning försvinner Nya kriterier för permanent sjukersättning Vår förmåga att samarbeta avgör annars…

Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under “ramtid” på 450 dagar Kan beviljas för ytterligare dagar (synnerliga skäl) Ersättningsnivå 80%, högst 654 kronor per dag Arbetslös högst 486 kronor per dag

Fortsatt 80% vid allvarliga sjukdomstillstånd Synnerliga skäl Mycket allvarlig sjukdom (vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar, väntar på transplantation) 80 % av sjukpenninggrundande inkomsten mer än 364 dagar

Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning i högst 550 dagar efter ansökan Ersättningsnivå 75 %, högst 613 kronor per dag

Rehabiliteringskedja införs Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan arbeta med sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. I de fall den försäkrade är i behov av åtgärd som avses i 3 kap 7 b eller 22 kap. lagen om allmän försäkring ska bedömningen av arbetsförmågans nedsättning göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter sådan åtgärd. Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det (särskilda skäl ”stor sannolikhet och kunna återgå i arbete hos AG, t.ex. väntar på operation eller nyligen genomgått en operation och det är stor sannolikhet att det leder till att arbetsförmågan återställs”) beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Återgång i arbete på hela arbetsmarknaden Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det, om det inte finns särskilda skäl mot det, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att hon eller han kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete. ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Sjukskrivningsperioder läggs samman Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Sjukskrivningsperioder läggs samman Ett kortare uppehåll mellan två sjukperioder ska inte medföra att prövning i rehabiliteringskedjan börjar om från början. När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i sjukperioder läggas samman, dels om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, dels om den försäkrade inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Vid sammanläggning av dagar i en sjukperiod, för beräkning hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar fr.o.m. ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering Utlåtande från arbetsgivare En försäkrad ska lämna in ett utlåtande av sin arbetsgivare till Försäkringskassan om Försäkringskassan begär det. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller en rehabiliteringsåtgärd som avses i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen vägrar ge in ett utlåtande av arbetsgivaren. (OBS Träder i kraft 1 januari 2009) För fördjupning se bilaga.

Särskilda skäl och stor sannolikhet för återgång i arbete hos arbetsgivaren Tydlig diagnos Välgrundad anledning och tidsplan i medicinska underlaget Ytterligare behandling eller rehabilitering Försäkringsmedicinska beslutsstödet stöder förväntad återgång inom viss tid

Förväntade vinster Färre personer med långtidssjukskrivning Färre personer med sjukersättning Färre personer med långtidssjukskrivning Fler personer kommer att återgå i arbete, sitt vanliga eller ett nytt

Arbetstagarens ansvar Arbeta efter förmåga trots sjukdom Till Försäkringskassan inkomma med utlåtande från arbetsgivaren om möjligheter till omplacering och anpassning av arbetsplatsen Byta arbete då aktuellt arbete inte kan förenas med sjukdom Lämna medicinskt underlag och information som underlag för rehabilitering Aktivt delta i utredning, planering och rehabilitering Anmäla ändrade förhållanden till FK som har betydelse för ersättningen

Egenansvar Glöm inte bort att individen själv alltid ska vara med, vi pratar inte om utan med individen

Försäkringskassans ansvar Hålla tidsgränserna Kalla till avstämningsmöten Få kunden och övriga aktörer att förstå och ta sitt ansvar Påtala vikten av att tillvarata arbetsförmågan Upprätta en Plan för återgång i arbete Samordna nödvändiga insatser

Rehabiliteringsverktyg Förebyggande sjukpenning Anpassning av arbetsförhållanden Arbetsresor Bidrag till arbetshjälpmedel Avstämningsmöte Partiell sjukskrivning Aktiv sjukskrivning Arbetsträning/arbetsprövning Särskilt högriskskydd

Utökat samarbete med vården och arbetsgivare Alla parter har tydliga roller och tydligt ansvar i samverkan Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nytt medicinskt underlag för bedömning av arbetsförmåga Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete Avstämningsmöte – kund, vården, arbetsgivare – tidigt i sjukskrivningsperioden Försäkringskassans samverkansansvariga erbjuder stöd och råd Ökad tillgänglighet till Försäkringskassan – kundcenter för partners, 0771-17 90 00 Vårdgivare och arbetsgivare är Försäkringskassans viktigaste samarbetspartners Inom ohälsoområdet är den gemensamma ambitionen att ”förhindra, förkorta och föra åter” Samarbetet syftar till att stödja sjukskrivna så att de så snabbt som möjligt kan komma tillbaka i arbete

Telefonkundtjänst när personlig kontakt önskas, 0771-17 90 00 Generella frågor om sjuk- och socialförsäkringen Viss service i individärenden, till exempel upplysningar och möjlighet till kompletteringar Användarstöd till självbetjäningstjänsterna Förmedlar kontakt till handläggare och samverkansansvariga Fördelar för partners: Ett nummer för att nå hela Försäkringskassan Telefonkundtjänst när personlig kontakt önskas Det fd. Kundcentret för arbetsgivare i Åmål/Säffle tar sedan den 1 april även emot samtal från vården dvs både hälso- och sjukvården och tandvården. I samband med förändringen har den bytt namn till Telefonkundtjänst för partners men behöll numret 0771-179000. Under hösten kommer fler partners kunna ringa dit, man räknar med att ta emot samtal från kommuner, arbetsförmedlingen, kronofogdemyndigheten och försäkringsbolag innan årets slut. Öppettider måndag-onsdag 8-16, torsdag 8-18, fredag 8-16 I dagsläget är de uppdelade i två kompetensgrupper. En för arbetsgivare och sjukvården och en annan för tandvården. Under hösten startar även en grupp som ska ta hand om frågor från övriga partners. I telefonkundtjänsten för partners ska man som partner kunna få hjälp med att: Få svar på generella frågor om sjuk- och socialförsäkringen Ge viss service i individärenden, till exempel upplysningar och möjlighet till kompletteringar Ge användarstöd till självbetjäningstjänsterna Förmedla kontakt till handläggare och samverkansansvariga Fördelarna för våra partners är att det blir ett nummer för att nå hela Försäkringskassan, partners ska snabbt få svar på sina frågor genom att handläggarna i telefonkundtjänsten är specialiserade på just deras frågor och att de ska uppleva en ökad tillgänglighet i jämförelse med att ringa direkt till handläggaren som ofta är upptagen i möten. Handläggarna är specialiserade på frågor från partners

Läkaren – en nyckelroll Utfärda ett medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom Använder övriga kompetenser inom vården Rättssäker och lagom sjukskrivning Beslutsstödets riktlinjer Partiell sjukskrivning, sjukskriva i flera steg, inte alltid sjukskriva t.o.m. en söndag Olika bedömningar i kedjan för anställda och arbetslösa Undvika passiv sjukskrivning – vad är syftet? Patienten har ett begränsat antal sjukskrivningsdagar Synnerliga skäl Nya särskilda skäl Se tidigare information för de första fyra punkterna på bilden Ny version av FK 3200 för att kunna göra bedömning om förutsättningar för rätt till ”sjukersättning tills vidare”.

Diskussion 1. Vad innebär förändringen för dig och hela teamet? 2. Hur kan vi säkerställa att sjukskrivningsprocessen blir en sammanhållen kedja och inte flera parallella?