Vårdtyngd anestesi Ett projekt i Region Skåne Roland Nilsson – anestesisjuksköterska, verksamhetsutvecklare VO urologi SUS Ingvar Perstoft – anestesisjuksköterska, IT-samordnare VO IPV SUS Hans Gren – anestesisjuksköterska, systemansvarig Orbit, anestesikliniken CSK Anders Johansson – anestesisjuksköterska, FoU-handläggare, medicinsk service SUS Ett projekt som startade för sådär en 17 år sedan. Vi har inte kommit till skott, men förhoppningsvis innan pensionsavgången…. Ingvar och jag startade på dåvarande anestesikliniken i Malmö – numera VO intensiv- och peroperativ vård – IPV. IPV inbegriper anestesi och intensivvård i såväl Malmö som Lund. Hans Gren hängde på projektet från anestesikliniken i Kristianstad Sist men inte minst kopplades Anders Johansson på – disputerad anestesisjuksköterska, arbetade då på Lunds universitet och var lektor vid IPV.
Varför vårdtyngd? Ett mått på belastningen – nyansera antal och tid (hur jobbigt var det) Nyansera planering – (hur jobbigt tror vi det kommer att bli) Jämföra då och nu Jämföra med andra sjukhus Varför vårdtyngd? Traditionellt sett har det handlat mycket om antal och tid – kan vara ett sätt att nyansera detta, ibland har man tittat på fördelningen av ASA bland patienterna – men mycket trubbigt. Vi tänker oss att vårdtyngden nyanserar verksamhetsuppföljningen såväl som planeringen. Vårdtyngden skulle kunna hjälpa oss att se utvecklingen, blir det tyngre än vad det har varit. Man skulle kunna jämföra sig med andra sjukhus….
Hur mäta vårdtyngd Ingen extra mätning/dokumentation Genereras av de uppgifter som finns alt dokumenteras av andra skäl Hur ska vi mäta vårdtyngd? En utgångspunkt för oss var att vi inte skulle belasta personalen med fler arbetsuppgifter dvs ingen mätning eller dokumentation utöver det som redan dokumenteras. Det dokumenteras redan alldeles för mycket som man inte ser användningen av.
Litteratursökning gav en del uppslag bland annat från Kristianstad…. Personlig kontakt i USA innehöll tips om ett debiteringssystem…. Relative Value Guide När vi försökte hitta information så dök Kristianstad upp på träfflistan. Men det visade sig vara just det vi försökte undvika – bedömning och dokumentation utöver det vanliga arbetet. En kontakt i USA meddelade att dom hade ett debiteringssystem som kunde användas för vårdtyngdsmätning…..kanske…..! Vi fick hit det första häftet som är daterat år 2000.
The american way…. Systemet med RVU bygger i princip på det kirurgiska ingreppet eller närmare bestämt anestesi till en grupp kirurgiska ingrepp. Grupperna motsvarar i princip mellannivåerna i vårt KVÅ-kodverk. I det amerikanska systemet räknas priset/vårdtyngden ut genom ett basvärde + tillägg för tid, ASA, ålder, åtgärder som ej betraktas som standard etc. När slutresultatet är uträknat kommer varje ”poäng” att vara värd ett visst antal dollar – som kan skilja sig åt beroende på sjukhus, delstat etc
Översättning till svenska… Vi har valt att överföra kodningen till den enskilda KVÅ-koden. I samband med överföringen har vi också bedömt om den RVU som är satt är relevant och i vissa fall modifierat den.
Arbetsnamn RAVT – Relativ Anestesi VårdTyngd RAVT-KVÅ – kod relaterad till KVÅ-kod T-RAVT – slutprodukten Total-RAVT För att benämna de olika koderna och skilja de olika koderna åt har vi valt att benämna de enligt följande RAVT = Relativ Anestesi VårdTyngd RAVT-KVÅ = är den kod, det grundvärde som är kopplat till respektive KVÅ-kod. Det som är inspirerat av det amerikanska kodverket T-RAVT = är slutprodukten dvs den vårdtyngd som är uträknat för det enskilda anestesi- operationstillfället
Grundvärde för anestesivårdtyngd kopplat till KVÅ-kod Tillägg för ASA-klass ASA 1 = 0 poäng ASA 2 = 0 poäng ASA 3 = 1 poäng ASA 4 = 2 poäng ASA 5 = 3 poäng ASA 6 = 0 poäng Tillägg för tidsenheter = patient-, anestesi- eller operationstid i minuter delat med 15 Det överförda värdet blir ett grundvärde för anestesivårdtyngd. För närvarande benämner vi detta RAVT-KVÅ – Relativ Anestesi VårdTyngd Ett litet tillägg för ASA-klass Och ett tillägg för tid – för närvarande lutar vi åt att använda begreppet patienttid, då det speglar den tid vi har ansvar för patienten. Tidstillägget räknas så att varje påbörjad kvart genererar ett poäng – vilket innebär att vi dividerar med 15 och avrundar uppåt.
RAVT-KVÅ + patienttid + ASA-klass = T-RAVT 8 + 14 + 0 = 22 Patient 75 år, ASA-klass 2, total höftledsplastik, patienttid i samband med ingreppet 210 minuter (tidsenheter 210/15=14) RAVT-KVÅ + patienttid + ASA-klass = T-RAVT 8 + 14 + 0 = 22 För att ge ett litet exempel så har vi en patient som opereras med en total höftledsplastik, ASA-klass 2, patienttid 210 minuter. 210 minuter dividerat med 15 blir 14 tidsenheter som tillägg. Inget för ASA-klass. Total vårdtyngdspoäng, T-RAVT, blir då 22 poäng.
Vårdtyngd fördelat på tid T-RAVT = 22 poäng Patienttid 08.45 – 12.15 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 Min 15 60 T-RAVT 1,6 6,3 Resultat per timme adderas för operationsavdelningen Tolkas tillsammans med uppgifter om bemanning Den totala vårdtyngden fördelas per tidsintervall. Efter det kan vårdtyngden adderas för hela avdelningen – på så sätt kan vårdtyngden fördelas över dygnet och eventuellt kan man upptäcka toppar och dalar. Detta kan göras i prognostiskt syfte genom att använda uppgifter i operationsanmälan såsom koder för planerade åtgärder och median för tidsåtgång (på operationskortsnivå). I en förlängning kan dessa uppgifter samköras med uppgifter om bemanning, som ytterligare kan nyansera uppföljningen.
I dagsläget ~ 3 000 KVÅ-koder översatta (totalt 10 000 KVÅ-koder, alla ej relevanta) ~ merparten av koder använda på SUS (2016-2017) ingår ~ årligen såväl tillkommer som försvinner koder, vissa koder korrigeras pga ändrad operations- och/eller anestesimetod Vi har överfört grundvärde till en knapp tredjedel av KVÅ-koderna. I dagsläget har vi täckt in merparten av det utföras på SUS – i Malmö och Lund. Vi har några vita fläckar – Thorax och Neurokirurgen bland annat. Det kan väl förklaras av att projektet startade i Malmö, med de största verksamheterna där. Sedan överfördes konceptet till Lund.
Validering av viktningen 50 KVÅ-koder Kirurgi 50 KVÅ-koder Ortopedi 50 KVÅ-koder Urologi 2 anestesiologer och 4 anestesisjuksköterskor per grupp Vi har ett litet delprojekt på gång där vi försöker validera de grundvärde vi satt på KVÅ-koderna. Bland de vanligast förekommande ingreppen har vi valt ut 50 KVÅ-koder för respektive område – urvalet har gjorts för att få en spridning på grundvärdet. Tre grupper – kirurgi, ortopedi och urologi. Varje grupp om 50 koder värderas enskilt av 2 anestesiologer och 4 anestesisjuksköterskor. De anger i en enkät hur dom värderar kod-sättningen. Vi är inte klara med insamlingen av bedömningarna – men som det ser ut nu så kanske vi kommer att korrigera en handfull grundvärde.
Utmaningar Nationell spridning? Uppdatering – korrigera existerande + lägga till nya Implementering i operationsplaneringssystem eller extern bearbetning? Rapportera till SPOR? Vad har vi framför oss? Acceptans av idén/konceptet Nationell spridning Förvaltning av kodverket Ska kodverket läggas in i operationsplaneringssystemet eller ska bearbetningen ske externt? Ska det bli en de parametrar som rapporteras till SPOR?