Minnessjukdomar Anna von Nandelstadh Specialistläkare i geriatri

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Advertisements

Känn ditt läkemedel Med sikte på att den egna medicineringen lyckas Föredragshållarens namn.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Demensutredning i primärvården
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
Parkinson och demens Jens Berggren Leg. Psykolog
Demens Monica Åhlund Arbetsterapeut
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
En sjukdom i hela kroppen
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Känn ditt läkemedel Fungerar din läkemedelbehandling?
För dig som har typ 2-diabetes
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Om droger Sant.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Olika folksjukdomar.
Lewy body demens och Parkinsondemens
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
Affektiva Mottagningen
Ämnesomsättningssjukdomar
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Hälsa.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Alkohol och droger En översikt.
Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
1 oktober – En dag för seniorers säkerhet
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Grupparbete och presentation
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
/Manal, Melissa, Nicole och Michelle
Migrän.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Sjukdomar och besvär.
Prestation Jenny Gadell 33 år Ursprung land Venezuela idag Svenskmedborgare Har ett barn och driver eget företag MARLYN STUDIOS sedan
Vem är jag? Jenny Gadell 33 år
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Psykiskt funktionsnedsättning
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Föreningen kognitivt stöd
PRESENTATION AV IT- ARBETET
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Vård av en dement person i hemförhållanden
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Läkarintyg för sjukpenning
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Presentationens avskrift:

Minnessjukdomar Anna von Nandelstadh Specialistläkare i geriatri Geriatriska polikliniken, Helsingfors stad/ Geropsykiatriska polikliniken, HUCS(Vanda)

Minnessjukdomar i Finland Ca 200 000 personer med lindrig nedsättning av minnesfunktionerna Ca 190 000 personer med minnessjukdom, varav ca 90 000 har medelsvår eller svår demens 14 500 personer insjuknar varje år En stror del odiagnostiserade.  Incidens ökar med åldern Medelsvår/svår demens 65–74 år <5% 75–84 år ca 10 % >85 år 1/3

Minnet och åldrande Lindriga förändringar efter 40 års ålder, tydligare efter 75 år Tidigare kunskap finns kvar Förmågan att lära sig försvinner inte Att lägga på minne tar längre tid Att hålla i minne förändras inte Att återkalla blir jobbigare Yttre (och inre) omständigheter påverkar funktionen

Normalt åldrande eller inte? Namnminnet: ”det kommer om en liten stund” vs att inte komma ihåg personen Nycklarna? När senast, hur försvann de? Delar av händelser vs hela händelsen Gamla vs nya händelser Minneshjälpmedel, ledtrådar Orientering i tid och rum Berätta och fråga samma sak: händer oss alla men hur ofta?

Orsaker till minnessjukdomar 60-70% Alzheimers sjukdom Blodkärlsrelaterad minnessjukdom ca 15-20% En kombination vanligast vid högre ålder Lewy body/ Parkinsons sjukdom Frontotemporal demens Alkohol Andra neurologiska sjukdomar

Varför undersöker vi minnet? Bakomliggande orsaker som kan åtgärdas: t ex sköldkörtlen, depression Ifall minnessjukdom konstateras kan rehabilitering och behandling påbörjas i tidigt skede Viktigt att sköta om andra sjukdomar: blodkärlssjukdomar, lungsjukdomar, psykiska sjukdomar Läkemedel som kan påverka minnet: sömnmediciner, värkmediciner, mediciner för inkontinens Kilpirauhassairaus, masennus. kardiovaskulaariset riskitekijät, keuhkosairaus, virtsankarkauslääkkeet

Vad undersöker vi? Symptom som patienten själv eller någon annan observerat Vad berättar patienten, observationer? Vad berättar anhöriga? Blodprov Minnestest MRI/TT av hjärnan Neuropsykologisk testning, andra rtg-undersökningar Helheten avgör diagnosen

Vad händer i hjärnan? Vid normalt åldrande krymper hjärncellerna Vid Alzheimer dör celler och kontakterna blir färre Det ansamlas slagg i och mellan hjärncellerna Man antar att förändringarna vid Alzheimer börjar 20-30 år före symptom På vissa områden har redan >50% av cellerna dött bort, framskrider i en viss ordning och leder till att sjukdomen framskrider Tietyllä muistialueella soluja jo hävinnyt >50%, etenee tietyn kaavan mukaan, joka aiheuttaa tyypillisiä oireita

Symptom vid Alzheimer Smygande, jämt förlopp Minnet försämras Svårt att lära sig nytt och glömmer snabbt bort det Märker inte alltid själv inte förändringarna Passivitet, depression, oro Språk, tidssuppfattning Borttappade saker Kroppsliga symptom, gång

Blodkärlsrelaterad minnessjukdom Små blodkärl, ca 70%, vanligt med åldern Stora blodkärl dvs “blodpropp”, små men kritiska infarkter Hjärnblödningar Minnet påverkas mindre, tips hjälper Svårt att lära sig, ineffektivt att återkalla Initiativförmågan och handlingsförmåga nedsatt, vardagen knagglig fast minnet fungerar Framskrider ofta stegvis, varierar från dag till dag Depression, tröghet, nedsatt rörelseförmåga vanligt Mitena kauan, miten pitkä matka. Bussilla matkustaminen

Mediciner Mediciner: AKE-hämmare, memantin, kombination Lindrar symptom, bromsar sjukdomsförloppet Blodkärlsrelaterad minnessjukdom: ingen indikation för minnesmedicinering men andra mediciner viktiga Nytta vs biverkningar Undvika antikolinerga mediciner Inga nya mediciner på 10 år

FINGER Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability 2 år, ca 1200 personer i åldern 60-77 år. Lovande resultat för att förebygga nedsättning av minnesfunktion hos äldre personer Pressmeddelande 22.10.2018: Ett mångsidigt livsstilsprogram förebygger minnesstörningar - nu kan den nya modellen användas inom primärvården Livsstilsprogrammet ska innehålla träning, kostrådgivning, övning av minnesfunktioner samt kontroll av hjärt- och kärlsjukdomar.  Risktabell

Ta väl hand om din hjärna Blodtryck, kolesterol, diabetes, depression Hälsosam kost, mjuka fetter, proteiner, grönsaker, frukt, tillräckligt för att undvika viktnedgång Rök inte och använd högst måttligt med alkohol Använd hjärnan mångsidigt, den fortsätter att formas livet ut Var socialt aktiv, umgås med vänner Undvik allt för stor stress Sov gott Använd hjälm och halkskydd: minska risken för hjärnskador

Motion Allt starkare bevis för att det befrämjar hjärnhälsan Kan öka antalet hjärnceller och deras kontakter Hjärt och blodkärlssjukdomar, DM, lungsjukdomar Depression Sömn Upprätthåller rörelseförmågan och därmed också handlingsförmågan Hitta ditt eget sätt: mångsidigt, tillräckligt och regelbundet Dans! Aldrig för sent att börja, alltid för tidigt att sluta

Hur jag tryggar min vilja Intressebevaknings fullmakt Vårdtestamente Hur tryggar jag att min vilja blir respekterad? Handbok i att förbereda sig juridiskt

Vart vända sig Senior-info: tfn 09 3104 4556, må-fr kl. 9-15 ger information och handledning i frågor som gäller stadens, företags eller organisationers tjänster för äldre. seniori.info@hel.fi. Helsingfors www sidor Servicecentraler Hemvården, minneskoordinator Hälsocentralen