Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvalitetslyft i skolan. ”Lärarna vill ha extra miljard till skolan” Publicerad: :32 ”Lärarförbundet kräver en miljard extra till skolan nästa.
Advertisements

Active Student Participation ASP Att komma igång med ASP - för lärare Frågor att fundera över.
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Exklusive nyanlända elever
Skollagen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Skolinspektionen i Almedalen 2017
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Svenska i gymnasieskolan
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Innehåll i och användning av läromedel.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Vad ser Skolinspektionen?
Välkommen till infomöte den 18 november
Insynsbesök på fristående gymnasieskolor år
Malmö högskola - försöksverksamhet med
Välkomna till branschrådsmötet 9 oktober
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Inte bara språk Skolverket, Piotr Koscielniak
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa
Kommuners styrning av gymnasieskolan
Kvalitetsarbete i skolan Henrik Dahl, Skolinspektionen
En modell för flerspråkighet i förskola och förskoleklass
Timplan för grundskolorna i Angered
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Regiongemensam elevenkät 2016
Bedömning för lärande 31/10
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Evidensbaserade miljöanalyser
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Insatser och åtgärder för att stärka sfi-resultaten I NACKA
Bättre skola, Rikskonferens Skövde Peter Fredriksson, GD Skolverket,
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Förstelärarnätverk 13/3 Program
LSG Uppföljningsrapport
Årsrapport 2017 LSG sektor ÄO-HS
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Vad är strategi? En karta som utstakar val och väg för organisationen
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Välkomna till Järla skola
Presentationens avskrift:

Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning

Uppbyggande medel För- och grundskola Socioekonomiska resurser Fördelas utifrån faktisk barn /elevsammansättning Kriterier: Andel föräldrar som endast har grundskoleutbildning Andel barn/elever födda utomlands Lika villkor för kommunala och fristående verksamheter

Uppbyggande medel Gymnasieskolan Fördela resurser efter vars och ens behov Kriterium: Meritvärden vid antagning 15/9 - Studieförberedande upp till och med 200 p - Yrkesprogram upp till och med 160 p Kommunala skolor 69% Fristående skolor 31%

Uppbyggande medel – användning Nämndens intentioner Språkutveckling för alla barn/elever oavsett ursprung eller härkomst.   Förändrade pedagogiska angreppssätt i syfte att nå högre måluppfyllelse Anställning av förstelärare och/eller lektorer Stöd till barn/elever som befinner sig på gränsen till behov av särskilt stöd eller som behöver särskilt stöd på grund av sociokulturell problematik.

Uppbyggande medel – uppföljning av insatser Planering i samband med internbudget - Handlingsplaner, enhetsnivå Uppföljning och utvärdering i samband med kvalitetsrapport/kvalitetsdialog - Bakgrund/motiv till insatserna - Vilka faktiska åtgärder har gjorts - Effekten av gjorda insatser -

Fördjupad analys Enheternas handlingsplaner Kvalitetsrapporter - Hur har medlen fördelats och använts över tid? - Vilka effekter har insatserna gett? - Vilken syn har skolledarna på de uppbyggande medlen? Enheternas handlingsplaner Kvalitetsrapporter Intervjuer med rektorerna Kompetensförsörjning Elevernas resultat

Uppbyggande medel – vad används de till? Personalförtätning Ökad lärartäthet, som också ger möjlighet till mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystem. Språkutveckling Språkutvecklande arbetssätt. Ökad utsträckning av nybörjarengelska, genrepedagogik. Anställning av språkpedagoger, litteraturpedagoger. Speciellt gymnasieskolorna prioriterar språkutveckling. Förändrade pedagogiska angreppsätt Nyanställningar av pedagoger av olika karaktär, exempelvis: SVA-pedagog, social-/resurspedagog, pedagoger för modersmål. Flexibel undervisning på gruppnivå. Löpande stöd till gymnasieleverna under kurserna. Särskilt stöd utifrån sociokulturell problematik Utökad simundervisning, kultur-/biblioteksatsningar, ökad tillgång på tolk. Integrationssamordnare. Övrigt IT-satsningar, skolundervisning under loven, utökad kuratorstjänst, fritidsledare under skoltid Motivationspedagoger och mentorer. Utökad elevhälsopersonal. Frukost.

Uppbyggande insatser – Hur följer skolledarna upp? Stor variation i uppföljningsstrategier och metoder Skolledarna ger uttryck för att det är svårt att följa upp och se effekter Inte möjligt att helt separera uppföljning från övrig undervisning och därmed isolera effekterna De skolledare som kontinuerligt följer upp tycks i högre grad driva utvecklingsarbetet framåt

Uppbyggande insatser - Vilka effekter ser skolledarna? ”Utan dessa resurser skulle undervisningen inte fungera” Personalförstärkningar har positiv påverkan Förutsättning för mindre och flexibla grupperingar Bidrar till att skapa trygghet och studiero Möjlighet till utökad Elevhälsa ”De skapar förutsättningar för lärande”

Kompetensförsörjning som förutsättning för lärande - effekter Lärartätheten har ökat över tid, oavsett uppbyggande medel eller ej högre på skolor med UM, dock stor skillnad mellan skolorna Pedagogisk segregation svårt att hitta personal med ”rätt” kompetens andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen lägre på skolor med UM andelen specialpedagoger minskar, lägre på skolor med UM

Elevernas lärande – resultat Uppföljning av Andel elever med lägst betyg E i alla ämnen Andel elever med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet Meritvärde, 17 ämnen

Sammanfattning elevers lärande Färre når betyg i alla ämnen Färre når behörighet till gymnasiet Meritvärdet ökar Resultaten för elever med lägst resultat sjunkit de två senaste åren, särskilt i de tidigare kärnämnena, därav sjunkande behörighet Elever med ”medianresultat” visar stabil utveckling över tid Skillnaderna mellan skolorna har ökat över tid

Slutsatser – att arbeta vidare med Nya pedagogiska metoder för att möta nya behov Förutsättningar för lärande, anknytning till forskning Systematiskt kvalitetsarbete, på alla nivåer Gemensam analysmodell och begreppsram Följa elevers resultat över tid, progression Ledarskapets betydelse