Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning 2012-12 Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning Urval av resultat från Stockholmsenkäten Julia Sandahl & Carina Cannertoft Utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Områdesanalys Demografi In- och utflyttning Socioekonomi Skol- eller hemkommun Antal svarande Andra undersökningar Praktiker 2018-12-24

Undersökningens syfte & genomförande Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Underlag för forskning och utveckling samt för att fördela resurser till förebyggande insatser Mobilisering av aktörer i det förebyggande arbetet t.ex. från skola, fritid, socialtjänst, polis, frivilligsektor samt inte minst föräldrar 2012 deltog 186 skolor (10 000 boende i staden) – svarsfrekvens på 76 procent. I Spånga-Tensta deltog 353 elever i åk 9 och 294 elever i gymnasiets år 2. Besvaras anonymt under lektionstid och lämnas i förslutet kuvert till klassläraren TNS-Sifo genomförde datainsamlingen på uppdrag av Socialförvaltningen Undersökningen delfinansieras av utbildningsförvaltningen Utvecklingsenheten

Utvecklingsenheten

Andel som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensam sent en kväll i området % Lägre i Spånga-Tensta än snittet för staden, speciellt för tjejer. I gymnasiet är mönstret desamma. Staden: 89/72 Spånga-Tensta: 80/47 Viktigt att observera flickorna. Årskurs 9, år 2012

Grad av ordningsproblem i bostadsområdet – index mellan 0 och 100 där 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde index Vandalism och klotter vanligt, säljer narkotika, berusade personer i bostadsområdet, ovanlig med våldsbrott (våldtäkt, misshandel och rån) i bostadsområdet. Årskurs 2 gymn, år 2012

Flickorna har genomgående lågt och stabilt. I den senaste mätningen ses en minskning i olika brottsliga aktiviteter bland pojkar i nian. Rån: Stadsövergripande minskning i nian bland pojkar annars stabilt, likaså slagit ngn/burit vapen. Små skillnader dock. Rån är att de tvingat någon att ge dig pengar, mobiltelefon eller något annat värdefullt. Flickorna har genomgående lågt och stabilt. 2011-05-11

Andel som burit vapen de senaste 12 månaderna % Tendenser till att lite mer allvarliga brott ligger högre i ytterstaden än i innerstaden. Likaså i gymnasiet, där nivåerna ligger något lägre. Årskurs 9, år 2012

1.) Finns det några faktorer i den sociala och pedagogiska skolmiljön som kan buffra mot eller kompensera för effekten av ogynnsamma hemförhållanden på allvarlig brottslighet? 2.) Finns det klass- och skolkontextuella skillnader med avseende på brottslighet? 3.) Finns det några skillnader mellan killar och tjejer beträffande frågeställningarna ovan? Skolrelaterade skyddsfaktorer och kontextuella skillnader i Stockholms stad Utkast till fördjupningsrapport Julia Sandahl Utvecklingsenheten Stockholms stad 2012-10-08

Disposition i fördjupningsrapport: Varför skolan? Praktiska & teoretiska utgångspunkter Syfte & frågeställningar Metod och tillvägagångssätt Resultat – Skolrelaterade skyddsfaktorer i Stockholms stad Sammanfattning -Risk och skydd ur ett sociologiskt perspektiv – mindre fokus på individen, mer på relationella faktorer och kontext -Fokus på skydd och inte på risk -Analyser på både tjejer och killar samt skillnader dem emellan -Skoleffekter med brottslighet och narkotikaanvändning som utfall -Mycket har hänt i den svenska skolan de senaste 2 decennierna. Friskolereformen och det fria skolvalet (1992) Skolan som en av de viktigaste institutionerna för att skapa gynnsamma förutsättningar och lika möjligheter för ungdomar Interventions-/preventionsprogram riktade till skolan har visat sig ha begränsad effekt alternativt att kunskap saknas om eventuell effekt. Fokus på relationella faktorer och kontextuella skillnader snarare än på individuella 2012-10-08

Strukturella och psykosociala riskfaktorer relaterade till familjen Familjens socioekonomiska situation Föräldrars utbildning (ingen förälder med högskoleutb 17%) Föräldrars arbetslöshet (minst en arbetslös förälder 6%) Psykosociala ogynnsamma familjefaktorer Bor inte med båda föräldrarna (38%) Missbruk av alkohol i familjen (14%) Brist i tillsyn (Index 3-12 m=5,7) Den här typen av förutsättningsrelaterade faktorer knutna till den strukturella och psykosociala familjesituationen ser olika ut i olika familjer är något som är väldigt svårt om inte omöjligt för praktiker att göra något åt. Om vi istället fokuserar på potentiellt positiva aspekter av skolan blir känslan av att kunna göra skillnad starkare. 2012-10-08

Skyddsfaktorer knutna till den sociala och pedagogiska skolmiljön (faktoranalys) Uppmuntran och kommunikation (α=0,67) Meningsfullt skolarbete (α=0,7) Tydliga regler och delaktighet (α=0,62) Studiero (α=0,57) Betyg (α=0,78) Observera att samtliga dimensioner/aspekter av skolan när man låter materialet tala är sådana som redan ingår i skolans grunduppdrag. Att lärarae ska uppmuntra och ge positiv feed-back till elever samt informera föräldrar, att få eleverna att känna att skolarbetet är meningsfullt. Att eleverna ska känna sig delaktiga i sin egen utveckling samt känna till de regler som gäller på skolan. En god fysisk arbetsmiljö samt klara av betygskraven. Begreppet framgångsrika skolor eller effective schools baserar sig på studier av skolor där eleverna har goda prestationer trots att de kommer från en socialt ogynnsam bakgrund. Studier på området har bland annat visat att de så kallade framgångsrika skolorna är förknippade med en bättre skolprestation, en minskad förekomst av beteendeproblem samt ett minskat bruk av alkohol och narkotika bland eleverna. Indikatorer på framgångsrika skolor har även visat sig kunna bidra till främjandet av elevernas psykiska hälsa (Grosin 2004, Modin 2008). 2012-06-12

Modererande effekter: Skolans sociala och pedagogiska klimat och potentialen att motverka allvarlig kriminalitet: Direkta effekter: Samtliga 5 dimensioner på det sociala och pedagogiska klimatet i skolan är signifikant negativt relaterade till allvarlig kriminalitet. Modererande effekter: Uppmuntran & kommunikation, upplevelsen av meningsfullt skolarbete samt tydlighet och delaktighet på sambandet mellan föräldrar med låg utb och allvarlig kriminalitet för pojkar. Meningsfullt skolarbete modererar också effekten av riskfaktorerna alkoholproblem i familjen och föräldrars arbetslöshet. Det senare även för flickor, där meningsfullt skolarbete och höga betyg dessutom kan moderera effekten av brist i tillsyn. Viktigt att nämna att dessa skolrelaterade skyddsfaktorer är viktiga för alla barn, inte bara för de med hög risk.. Könsskillnader: Pojkar överrepresenterade. I övrigt stora likheter deskriptivt Meningsfullt skolarbete ”buffrar” i flest fall samt för både pojkar och flickor. för killar medan tydlighet och delaktighet ”buffrar för tjejer” Slutsats: Skolan har potential att verka brottspreventivt endast genom att utföra sitt huvuduppdrag. Den kunskaps- och omsorgsinriktade skolan som värnar om interaktionen och relationerna mellan lärare och elever har bäst chans att lyckas. Inga buffrande effekter på tjejer. 2012-06-14

Tillbaka till Spånga-Tensta 2011-05-11

Pojkar i gymnasiet, främst snusning som minskat dagligen eller ibland. Pojkar i nian har minskat både rök och snusvanor (dagligen eller ibland) Pojkar i gymnasiet, främst snusning som minskat dagligen eller ibland. Senaste mätningen visar ett positivt resultat 2011-05-11

Andel som röker (dagligen eller ibland) % Även i gymnasiet är det en relativ låg andel unga i Spånga-Tensta som röker dagligen eller ibland jämfört med övriga sdf. Årskurs 9, år 2012

Utvecklingen följer staden i stort och även utvecklingen i riket Utvecklingen följer staden i stort och även utvecklingen i riket. Resultaten i nian 2012 närmare 70 procent väljer bort alkoholen bland pojkar och över 60 procent av flickorna. Historiskt lågt. Detta slår igenom på alla andra alkoholmått. Inte att förglömma att det finns ungdomar som dricker alkohol och i stora mängder. Mats Hallgrens rapport. 2011-05-11

Andel som någon gång varit berusad % Mönstret i staden när det gäller alkohol är att innerstadens unga dricker mer än ytterstaden. Spånga-Tensta har en låg andel unga som dricker och som dricker mycket jämfört med exempelvis innerstaden. Mönstret ser likadant ut i grundskolans år 9. där 19 procent av killarna och 26 procent av flickorna uppger att de varit berusade. Intressant att notera att i grundskolan är andelen högre bland flickor än bland pojkar. Årskurs 2 gymn, år 2012

Grundskolans elever i Spånga-Tensta uppvisar en minskning i andelen som provat narkotika någon gång i den senaste mätningen. I gymnasiet ser det lite annorlunda ut där framförallt pojkar inte följer den linje som syns i staden där det inte skett någon ökning sedan den senaste mätningen. År 2012 ligger ni lägre än snittet i staden både på gymnasiet och i grundskolan. 2011-05-11

Andel som någon gång använt narkotika under den senaste 4-veckors perioden (bland samtliga) % Mer allvarligt är de som provat narkotika de senaste 4 veckorna. Det speglar en mer frekvent användning även om en del som provat bara en gång använd det just den senaste månaden. Mönstret är relativt jämt fördelat över stan lite högre i innerstaden. Spånga-Tensta ligger i mitten. I grundskolan är motsvarande siffror 4 procent bland pojkarna och 2 procent av flickorna Årskurs 2 gymn, år 2012

Elever som bor i stadsdelen inte som går i skolan där Elever som bor i stadsdelen inte som går i skolan där. Nergång i grundskolan i sista mätningen, men relativt stabilt över tid. I gymnasiet är det också stabilt över tid. I staden syns en liten ökning under i den senaste mätningen för flickor även på grundskolan. Även när det gäller att ha mobbat andra elever syns en minskning i årets mätning. Både i staden och i stadsdelen. 2011-05-11

Sammanfattning årskurs 9, Spånga-Tensta Lägre andel som dricker alkohol, röker (och provat narkotika) jmf med staden Ökad andel icke-konsumenter av alkohol över tid Något minskad andel som uppger att de mobbats mellan 2010-2012 Minskningar i kriminella aktiviteter mellan 2010-2012 bland pojkar Lägre andel som andel som känner sig trygg i sitt bostadsområde 2011-05-11

Sammanfattning gymnasiets år 2, Spånga-Tensta Lägre andel som dricker alkohol, röker (och provat narkotika) jmf med staden Ökad andel icke-konsumenter av alkohol över tid Något ökad narkotikaanvändning i årets mätning bland killar(till skillnad från från staden ) Lägre andel (speciellt flickor) som är trygga i bostadsområdet Relativt stabila brottssiffror 2011-05-11

2012-06-14 TACK! Frågor, synpunkter, associationer, kommentarer mottages tacksamt!!