Målformulering att sätta upp mål

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ger hälsa och välbefinnande
Advertisements

Så kommer du i löparform!
Tankar och träning vid Parkinsons sjukdom
En sammanfattning på saker som man inte får glömma till provet
Träningslära 1 Träningslära kan ses som läran om människokroppens
Tränings och Tävlingslära
SÄTTA MÅL.
Mats Dürén leg sjukgymnast
OLYMPISK FÖRETAGSUTMANING
Hälsa och Kondition.
Kondition och träning.
Mental träning Mål & Motivation
Styrka & styrketräning
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
Grundträning inomhus, för den äldre gruppen, som är födda 2002 eller tidigare Vi springer ute tillsammans måndagskvällar, och så tränar vi inomhus i Tennishallen.
Genombrottsmetoden.
Varför behöver DU träna?
Intensiteten är för styrketräningen. Tidsplan 07/08.
VARFÖR BLIR DOMAREN SKADAD ??
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Kondition och dess metoder
Idrottsskador.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
LFA – Logical Framework Approach
Träningslära Kondition
IDROTTSPSYKOLOGI Träningslära 1.
Träningslära Styrka.
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Uppvärmning?.
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Argumentation om innebandy
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Målvaktsdag SSK Johan Långström. Dagordning Träningsteori Aktivera målvakten Utrustning Tankesätt Mål och motivation Praktiskt teknikpass.
Motion och träning Idrott och hälsa 1.
Hälsa, motion och träning
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
I DROTT OCH HÄLSA F ÖREBYGGA SKADOR. S YFTE Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förebygga risker vid fysisk.
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
MÅLSÄTTNING - Att sätta mål för det du ska göra. VARFÖR SKA VI SÄTTA MÅL? Vet du inte vart du ska kan du inte planera vägen dit… För att nå ett bra resultat.
KURSDAG – 09.00Inledning – Reflektioner från Kursdag – 10.30Teori 3 – Fotbollsfys – fysisk träning inom ungdomsfotbollen – 11.00Fika.
Målsättning – nå sitt mål!?. SMART målsättning…..  SMART - varje bokstav motsvarar en av beståndsdelarna i att skapa användbara mål - ett populärt verktyg.
Träninglära för längdskidåkande JÄRVAR Peter Riekkola.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
har som syfte att förbättra, och stärka, kroppen utifrån dess naturliga rörelsemönster Friskis&Svettis utgångspunkt för funktionell träning.
Egen träning –eget ansvar 3 PASS I VECKAN MÅN/ONS/LÖR. + ETT EXTRA PASS LÖPNING. NI VÄLJER SJÄLVA VILKET PASS PÅ VILKEN DAG. ATT FUSKA MED ÖVNINGEN ÄR.
1 EGEN SOMMARTRÄNING UNDER JULI 2016 FÖR ATT DU SKALL HÅLLA IGÅNG I SOMMAR FÖRESLÅR VI FÖLJANDE TRÄNINGSPASS VARJE VECKA UNDER JULI MÅNAD. 1) LÖPPASS –
Vésteinn Hafsteinsson
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Träningsprinciper (Kapitel 4 i boken ’Vinnare i långa loppet’)
Fotbollsfys NSK 02/03 Torben Sporre
Målformulering att sätta upp mål
Sommarträningsprogram 2017 VHK F03
Styrka & styrketräning
Sommarträning 2015! Nu när fotbollen är slut är det bra om du fortsätter att hålla igång. Vår önskan är att du springer 2 km en gång i veckan och att du.
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Föräldramöte ÖSK P
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Överbelastningsprincipen För att få en prestationshöjning av ett träningspass och att kroppen ska återuppbygga till en högre nivå än innan träningspasset.
Spelarutbildningsplan
Målformulering att sätta upp mål
Uppvärmning totalt 30 min.
Träningsupplägg maj Stureby SK P07
Presentationens avskrift:

Målformulering att sätta upp mål

Hur ska ett mål vara? Specifikt/konkret Mätbart Angeläget Realistiskt Tidsbestämt

Specifikt/konkret Varför ska jag idrotta/träna? Målet ska vara enkelt och tydligt beskrivet. Inga vaga målsättningar som ”starkare”, ”bättre kondition”. Det måste vara ett konkret mål som går att mäta.

Konkretisera mål (några exempel) Bli starkare Klara av att göra 50 armhävningar Klara 50 kg i bänkpress Klara 100 kg i knäböj Klara av att hålla plankan i 100 sekunder Klara av att göra 10 pull ups Konkretisera Få bättre kondition Komma upp till nivå 12 (BEEP TEST) Springa 3 km under 15 minuter Konkretisera Bli spänstigare Att hoppa 2 meter i stillastående längdhopp Konkretisera

Formulera mål Mål Problem Åtgärd Jag ska bli så bra som möjligt När vet du att du har blivit så bra som möjligt? Risken är att du jagar ett mål som du aldrig kommer att nå. Gör målet mer mätbart och specifikt. T ex ”jag vill springa 3 km under 15 minuter”. Jag ska bli svensk mästare Detta är ett typiskt resultatmål som har den stora nackdelen att personen inte har kontroll över målet. Han eller hon kan göra sitt livs tävling, men ändå bli slagen av någon som är snäppet bättre. Fokusera på sådant som går att kontrollera.

Mätbart På ett eller annat sätt ska du kunna mäta resultatet, exempelvis med måttband, tidtagarur eller stegräknare. Målet kan exempelvis vara att springa en viss sträcka under en bestämd tid, att genomföra ett visst antal repetitioner i en styrkeövning.

Angeläget Målet som du formulerar måste verkligen vara något som du vill uppnå. Det är meningslöst att sätta upp ett mål som saknar betydelse för dig.

Realistiskt Målet måste vara realistiskt. Det är inte så smart att sätta upp ett mål om att man ska slå världsrekordet på 100 meter. Jag ska träna två timmar varje dag… Om du inte har tränat på väldigt lång tid så är det inte särskilt smart att träna så hårt. En relevant fråga att ställa till sig själv – Var befinner jag mig just nu?

Vad ska man tänka på innan man konstruerar ett träningsprogram? Hur mycket tid har jag att lägga på träningen (ggr/vecka)? Vad är målsättningen? Potentiella hinder? Det kan vara allt från tidigare skador till tidsbrist eller andra problem som kan tyckas förhindra måluppfyllelsen. Val av övningar? Vilka moment och övningar ska jag göra för att bäst lyckas uppnå mitt uppsatta mål?

Specificitetsprincipen Du blir bra på det du tränar. Träningsprogrammet måste ha relevans för det mål du ska uppnå! Om du vill få bättre kondition måste du konstruera ett träningsprogram som syftar till att öka konditionen. Vill du öka i styrka måste du konstruera ett träningsprogram som syftar till att öka styrkan.

Superkompensation Det är när du återhämtar dig, det vill säga vilar, äter och sover som din prestationsförmåga (styrka och kondition) byggs upp. Viktigt att tänka på i programmet – få tillräckligt med återhämtning. Minst en vilodag i veckan.

Hur bör ett träningsupplägg se ut? Moment Syfte Generell uppvärmning Höja pulsen, kroppstemperaturen och öka cirkulationen i kroppen. Målet är att aktivera stora muskel-grupper på ett lugnt sätt. Specifik uppvärmning Göra sig redo inför träningspasset. Få igång nervsystemet och koordinationen. Huvuddelen Vad ska du träna? Form av träning Hur ska du träna? Intensitet Intervall/distans, set/reps, teknik Nedvarvning/stretch Jogga ned Stretcha Påskynda återhämtningen.