Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Advertisements

Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Att leva med MS Familj •MS debuterar oftast mellan 20 och 40 år •Aktiv ålder, med familjebildning och barn.
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Att analysera samhällsfrågor
Hjärtsvikt Patienters syn på livskvalitet vid livets slutskede
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Sexuellt utsatta pojkar
Medicinska specialistkliniken utvärdering TaktiPro
Vad är identitet?.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Bibelns syn på ÄKTENSKAP & SEX
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Sexologi för KY Kvalificerad vård och omsorg inriktning geriatrik alternativt funktionshinder Margit Leist Hagström
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( )
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.
Sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa
Let´s talk about sex Av socionomen Lisa Av barnmorskan Sussi
BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april
Medarbetarundersökning
Hiv idag Ett utbildningsmaterial från Folkhälsomyndigheten.
Hiv idag Ett utbildningsmaterial från
Barn som växer upp i familjer med våld
Kärlek, sexualitet och unga med intellektuell funktionsnedsättning Lotta Löfgren-Mårtenson, Professor, sexolog.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
HälsoHöst I Visby Domkyrko- församling. 43% 13% 1%
Hur undersöker man hälsa?. Synen på hälsa Medicinsk: hälsa = frånvaro av sjukdom Funktionell: hälsa = funktionsförmåga Subjektiv: hälsa = upplevt tillstånd,
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Möjlighet till Egen Kraft!
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
HBTQ-certifiering inom
Psykologi Introduktion.
Bedömning av individens kriminalitet
”Sockerdricka trädet”
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
SKL:s brukarundersökning 2016 Individ- och familjeomsorg
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Användning av syn- och hörselhjälpmedel vid bilkörning
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Studentundersökningen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Träff 11 Välkomna!.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Träff 13 Välkomna!.
Sexuell hälsa vid långvarig smärta
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Presentationens avskrift:

Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson

PÅFRESTNINGAR PÅ SEXUALLIVET FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV Samhället (attityder, kunskap, lagar) Hivinfektionen (den medicinska aspekten) Psykologiska faktorer (t ex hivstigma, depression, ångest, relationsproblematik)

PÅFRESTNINGAR/forts. Negativ inverkan på Relationer, intimitet Subjektiv sexuell välbefinnande (en aspekt av sexuell hälsa) Livskvalitet

SEXUELLT VÄLBEFINNANDE Subjektiv karaktär Individens kognitiva och emotionella bedömning av sin sexualitet, som oftast mäts i termer av sexuell tillfredsställelse Individens bedömning av huruvida ens behov/önskningar realiseras (”the goal/achievement gap”)

SEXUELLT VÄLBEFINNANDE BLAND PERSONER SOM LEVER MED HIV Internationella studier: 40% – 68% 18% - 26 % (svenska studier, 1990-talet, början 2000talet) 36% i InfCares hälsoenkät 2012

SEXUELLT VÄLBEFINNANDE BLAND PERSONER SOM LEVER MED HIV Lägre sexuellt välbefinnande bland personer som lever med hiv än hivnegativa personer

FAKTORER KOPPLADE TILL NEDSATT SEXUELLT VÄLBEFINNANDE Inget sexliv Sexuella problem Stigmatisering i sexuella sammanhang Arbetslös Ensamhet Depression, ångest

LIVSKVALITETSSTUDIEN Personer som upplevde att deras sexliv hade förändrats i negative riktning efter hivdiagnos skattade sin livskvalitet som lägre. 49 % rapporterade nedsatt sexuellt välbefinnande

SYFTE Att undersöka direkta och indirekta samband mellan faktorer inom den sociodemografiska, kliniskt hivrelaterade, psykologiska och sexuella domänen och nedsatt sexuellt välbefinnande.

Sexuellt välbefinnande Sexuellt välbefinnande (oavsett om en haft sex med någon eller ej senaste 6 månaderna) mättes i termer av ’tillfredsställelse” ” Mitt sexliv är……. (från ’mycket otillfreds-ställande’ till ’mycket tillfredsställande’)

SEXUELLT VÄLBEFINNANDE Nedsatt sexuellt välbefinnande: Mycket otillfredsställande – otillfredsställande - ganska otillfredsställande Sexuellt välbefinnande: Ganska tillfredsställande – tillfredsställande – mycket tillfredsställande

Sexuellt umgänge med någon senaste 6 månaderna Kvinnor Män 43 % svarade Nej 57 % svarade Ja 35 % svarade Nej 65 % svarade Ja

Sociodemografiska domänen Kön Ålder Relationsstatus Utbildning, sysselsättning Födelseland Sexuell orientering Hur länge känt till hivdiagnosen

Hiv-relaterade kliniska domänen Nuvarande CD4 Fysiska och/eller´psykiska biverkningar

Den psykologiska domänen Hopplöshet Post-traumatiska stress symtom Internaliserat hivstigma Förväntat hivstigma (Oro för vad omgivningen tycker om personer som lever med hiv)

Den sexuella domänen 4 aspekter: Sexuell aktivitet, sexuell viktighetsgrad, sexuell lust och sexuell njutning Huruvida hiv förändrat individens sexliv Potentiella konsekvenser av informationsplikten på sexlivet Sexuella svårigheter som upplevts som problem i ens sexliv

DELTAGARE N = 1082 Kön: 320 kvinnor 762 män Medelålder/män: 50 år Medelålder/kvinnor: 43 år

DELTAGARE N = 1082 Fast partner: 57 % Sexuell orientering/män: icke-heterosexuella Sexuell orientering/kvinnor: heterosexuella

RESULTAT 49% rapporterade nedsatt sexuellt välbefinnande Inga könsskillnader Ingen skillnad mellan heterosexuella och icke-heterosexuella män

JÄMFÖRELSE I sexvanestudien 1996 framkom att 10% angav att deras sexliv var mycket otillfredsställande/otillfredsställande I vår studie var motsvarande siffra 33%

PATH DIAGRAM / KVINNOR

PATH DIAGRAM / MÄN

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktorer kopplade till Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos KVINNOR MÄN Ingen fast partner Utlandsfödd Låga CD4celler Inte haft sex med någon senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Informationsplikten ett hinder för att söka fast partner Ingen fast partner Låga CD4celler Nedsatt sexuell lust Informationsplikten ett hinder för att söka fast partner

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktorer kopplade till Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet Hopplöshet Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Orgasmsvårigheter

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktor kopplad till Hopplöshet Informationsplikten ett hinder för att söka fast partner

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktorer kopplade till Förväntat stigma Självrapporterade fysiska biverkningar av ART Sex är inte särskilt/inte alls viktigt för mig Informationsplikten ett hinder för att söka fast partner

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktorer kopplade till Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ingen fast partner Självrapporterade fysiska ARTbiverkningar Sex är inte särskilt/inte alls viktigt för mig

Direkta samband till nedsatt sexuellt välbefinnande KVINNOR MÄN Orgasmsvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos Hopplöshet Förväntad stigma Inte haft sex med någon de senaste 6 månaderna Ringa sexuell njutning Negativa förändringar i sexlivet efter hivdiagnos

Faktorer kopplade till Ringa sexuell njutning Ingen fast partner Ejakulationssvårigheter upplevts som ett problem i sexlivet de senaste 6 månaderna

PATH DIAGRAM / KVINNOR

PATH DIAGRAM / MÄN

Sammanfattning Sexuella aspekter Hivbehandling/biverkningar Försämrad fysisk hälsa p.g.a. hiv Informationsplikten Hivstigma Hopplöshet

KLINISKA IMPLIKATIONER Behandlaren skapa en psykologisk tillåtande atmosfär i samtalsrummet, som möjliggör en dialog kring personens sexualitet, där den andre känner sig respekterad som sexuell varelse.

KLINISKA IMPLIKATIONER Positiv syn på sexualiteter Positivt bemötande öppnar upp för dialog/rådgivning Medvetenhet om det komplexa mönstret av direkta och indirekta faktorer som inverkar menligt på det sexuella välbefinnandet.

KLINISKA IMPLIKATIONER Hänvisa till/skriva remiss till psykolog/psykiatriker/ sexolog vid behov

SLUTORD Målsättningen i vårt arbete med personer som lever med hiv bör vara att: minimera det nesatta sexuella välbefinnandet bland många kvinnor och män som lever med hiv; maximera möjligheten för individen att kunna bejaka sig själv som sexuell varelse och rätten till sexuellt välbefinnande.