Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 23 mars 2018

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Innehåll utbildning inför delegering
Advertisements

Vad göra när en vårdtagare faller?
Kursbeskrivning Diabetes - Steg
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Vad innebär hälsa för dig?
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Matsmältningssystemet
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Ämnesomsättningssjukdomar
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Delegering Vem får delegera?
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 21 maj 2015 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Information till Dig som har diabetes,
Delegering Bas
Att överlåta en arbetsuppgift Formell kompetens Reell kompetens Hälso och sjukvårdspersonal Vad innebär en delegering? Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Att överlåta en arbetsuppgift Formell kompetens Reell kompetens Hälso och sjukvårdspersonal Vad innebär en delegering? Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig.
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Hur gör vi för att barnen och deras föräldrar ska orka med sin diabetes och må bra ? Vad är nyckeln ?! Göran Lundström Barnkliniken.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
Syraförgiftning- Ketoacidos. Hur fungerar insulin i kroppen? Glukos tas från tarmen till blodet Insulin är nyckeln som öppnar dörren till cellen Glukos.
Injektionsteknik och blodsockermätning. Injektionsområden Alternativa injektionsområden mage, skinka Insulin ska injiceras i fettlagret som finns underhuden.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan:
Delegeringsutbildning Insulin behandlad diabetiker Version 1 Del 3
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Äta för att behålla en god hälsa
Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Lex Maria.
Delegeringsutbildning
Din säkerhet på sjukhus
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Undervisningsmaterial inför omdelegering Insulin Oktober 2017
Energi och Näringsämnen
Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Diabetes.
Kost för prestation.
Feber hos barn.
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Insulingivning – Kort version
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan: Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård Högskolan Dalarna

Diabetes Folksjukdom: mer än 10 000 personer har diabetes i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning I åldersgruppen 75 år och äldre har ca 130 000 personer i Sverige diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död (SOSFS 1993:17) Allmän omvårdnad Oberoende av sjukdom och medicinsk behandling Specifik omvårdnad Kräver speciell behandling och särskild kompetens Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Vad är Diabetes? Diabetes är en sjukdom som orsakas av brist på insulin eller försämrad effekt av insulin. Vid brist på insulin kan kroppen inte tillgodogöra sig kolhydrater/socker i maten och därmed stiger glukos-halten i blodet. Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln som har till uppgift att se till att kolhydraterna som vi äter kan användas som bränsle i musklerna i form av glukos och att det kan lagras som energi i levern. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Olika former av diabetes Typ 1 – diabetes, ca 85%: - ingen egen insulinproduktion. Typ 2 – diabetes, ca 10%: - minskad insulinproduktion, - nedsatt insulinkänslighet. Sekundär diabetes: - diabetes som en följd av andra sjukdomar t ex hormonella rubbningar, sjukdomar i bukspottkörteln, behandling med vissa läkemedel ex. kortison. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Insulinets funktion Vid insulinbrist kan inte kroppen tillgodogöra sig det socker som finns i blodet. Insulinet fungerar som en nyckel för att öppna cellerna så att glukos kan ström-ma in. Insulinet sänker blodsockret genom att se till att socker används som: bränsle i musklerna, lagras som energidepå i levern, omvandlas till fett i fettvävnaden. VAD delegeras Arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad VEM delegerar Den som ger delegeringen ska vara reellt och formellt kompetent för uppgiften VEM delegeras Den som delegerar ska förvissa sig om att den som delegeras uppgiften har tillräckliga kunskaper för att utföra den på ett säkert sätt = reell kompetens HUR LÄNGE? Tidsbegränsad, högst 1 år DATUM och UNDERSKRIFT av båda parterna Delegeringen är personlig och får ej överlåtas Delegeringen kan återkallas Delegeringsbeslut Sändes efter påskrift av sjuksköterskan och den som fått delegering till resp. enhetschef. Enhetschefen skriver på delegeringsbeslutet och vid insulindelegering informerar han/hon lönekontoret. Beslutet skickas vidare till MAS för påskrift. Delegeringsbeslutet skickas tillbaka till enheten och förvaras i Delegeringspärmen. Inaktuella delegeringsbeslut skickas till MAS för arkivering, tuggas efter 3år. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Behandling typ 1 diabetes Insulin (alltid), Motion, Kost. Strävar efter ett jämnt blodsocker inom de normala värdena (4-6 mmol) eller individuellt. Strävar efter att undvika snabba svängningar i blodsockret. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Behandling typ 2 diabetes Livsstilsförändring (viktminskning, kost, motion), Tabletter (olika sorter påverkar på olika sätt), Insulin. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Orsaker till högt P-glukosvärde (hyperglykemi) För låg dos insulin/tabletter, För mycket mat/mellanmål, Mindre motion än vanligt, Infektion, Feber, Stress, Nikotin, Övervikt. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Symtom på högt P-glukosvärde (hyperglykemi) Vanliga kännetecken: ökad törst, ökade urinmängder, trötthet, dimsyn, aptitförlust, illamående, muntorrhet, djupandning, svampinfektioner. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Åtgärder vid högt P-glukosvärde (hyperglykemi) Höga värden? Från 15-30 mmol (inviduellt). Kontrollera tidigare värden. Är allmäntillståndet påverkat? Ta kontakt med sjuksköterska. Opåverkat allmäntillstånd, ge extra vatten, motion, minska på kommande portion. Ta täta blodsocker. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Orsaker till lågt P-glukosvärde (hypoglykemi) avstått måltid, mellanmål, för lång tid mellan måltiderna, ätit för lite, utebliven eller försenad måltid, fysisk aktivitet/motionerat eller rört på sig mer än vanligt, för hög dos av tablett/insulin, alkohol, kräkningar/diarréer, ändrat stickställe. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Symtom på lågt P-glukosvärde (hypoglykemi) Exempel på symtom: förvirring, hungerkänslor, irritation, aggression, hjärtklappning, darrningar, yrsel, trötthet, kallsvettighet, blekhet, kramper mm, symtom som liknar stroke. Man kan drabbas av hypoglykemi både vid insulin- och tablettbehandling Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Åtgärder vid lågt P-glukosvärde (hypoglykemi) Ge patienten något att äta, t ex smörgås och mjölk. Om påverkad patient inte vill äta: ge dryck t ex söt saft, mjölk, juice eller liknande. Om patienten har svårt att svälja: ge honung, glukosgel eller liknande. Upprepa vid behov efter 10 min. Efter 30 minuter ge full måltid. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Åtgärder vid lågt P-glukosvärde (hypoglykemi) Insulinkänningarna är individuella och kan med tiden ändras hos en och samma person. Vid långvarig diabetes kan symtomen för insulinkänning upphöra helt. Patienten bör äta något som höjer blodsockret! Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så ge inget att äta eller dricka! Kontakta sjuksköterska omedelbart! Egenvård Patienten sköter sig själv och ansvarar för sin medicinering Handräckning Patienten ansvarar för sin medicinering, men behöver hjälp att inta sin medicin (till exempel vid dålig syn, funktionshinder) Delegering för läkemedelshantering Patienten behöver hjälp (helt eller i vissa delar) att ansvara för sina läkemedel, läkemedelsintag och förvaring Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Om en person med diabetes inte mår bra Ta P-glukos. Kontakta sjuksköterskan. Dokumentera. Var observant på vad orsaken kan vara t ex inte ätit något, inte tagit sin medicin, har feber eller annat symtom. Personer som behandlas med T Metformin kan drabbas av allvarlig biverkan om de har vätskebrist. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Vad bör man tänka på vid Infektioner: p-glukos stiger och det kan tillfälligt behövas höjd insulindos. Ofta stiger P-glukos innan symtomen på infektion uppträder. Magsjuka: insulin får inte uteslutas (kontakta alltid sjuksköterskan när en diabetespatient har magsjuka). P-glukos kan behöva tas oftare (enligt sjuksköter-skans ordination). Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Individuella värden Det är av stor vikt att personer med diabetes har individuella målvärden som anger mellan vilka värden blodsockret ska ligga. Rutiner för läkemedelshantering/delegering MAS svarar för att det finns rutiner för läkemedelhantering och att dessa är kända och efterlevs MAS svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerhet för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta om vad som får delegeras eller om vissa begränsningar ska finnas. Sjuksköterska får delegera till annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten ( SOSFS 2005:24) Kvalitetsgranskning en gång/ år Sker av extern granskare/apotekets personal enl. avtal Läkemedelsordination Ska finnas på ordinationskort eller annan ordinationshandling. Den ska signeras och det ska klart framgå vem som ordinerat Ordinationen ska innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkt Rekvisition av läkemedel Förnyelse av recept E-dos, E-recept Förvaring Utom räckhåll för barn/medboende I vissa fall i originalförpackning Låst medicinskåp eller kylskåp Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Komplikationer vid diabetes Stora kärlen Kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och fotsår. Små kärlen Retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet. Nefropati: skada på njurarna. Nervpåverkan Neuropati: nedsatt känsel, framför allt i fötterna. Rutiner för läkemedelshantering/delegering MAS svarar för att det finns rutiner för läkemedelhantering och att dessa är kända och efterlevs MAS svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerhet för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta om vad som får delegeras eller om vissa begränsningar ska finnas. Sjuksköterska får delegera till annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten ( SOSFS 2005:24) Kvalitetsgranskning en gång/ år Sker av extern granskare/apotekets personal enl. avtal Läkemedelsordination Ska finnas på ordinationskort eller annan ordinationshandling. Den ska signeras och det ska klart framgå vem som ordinerat Ordinationen ska innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkt Rekvisition av läkemedel Förnyelse av recept E-dos, E-recept Förvaring Utom räckhåll för barn/medboende I vissa fall i originalförpackning Låst medicinskåp eller kylskåp Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Fotvård vid diabetes – förebyggande åtgärder Daglig inspektion av patientens fötter avseende hud, naglar, ev. felställningar, behåring på tår samt svullnad. Inspektera även patientens skor, tofflor, strumpor m.m. Håll patientens fötter och ben rena och mjuka med hjälp av god fothygien och mjukgörande crème. Undvik att smörja mellan tårna. Klipp naglar om det går. Rapportera direkt förändringar till sjuksköterska. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Diabetessår De vanligaste sårlokalisationerna vid diabetes på tåtoppar, mellan tår, på fotryggarna, på hälarna. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Kosten vid diabetes Jämn fördelning över dygnet ger jämnare blodsockernivå. Frukost - lunch - middag och ett par mellanmål samt ett sent kvällsmål är en bra måltidsordning. individuell anpassning, obs! inte för lång nattfasta (max 11 timmar), kan ge lågt blodsocker. fiberrik kost, öka proteinintaget, fett av lämplig kvalitet och mängd, minska mängden kolhydrater (grönsaker i valfri mängd, max 2 frukter/dag), minskat sockerintag, undvik socker i flytande form. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Munhälsa Tänk på vikten av en god munhälsa. Vanligt med muntorrhet. Förebyggande tandvård behövs. Äldre personer kan behöva stöd och hjälp med sin munhygien. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Olika insulinsorter Direktverkande: Basinsulin (långtidsverkande). Mixinsulin (blandning av bas -och direktverkande insulin). Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Insulingivning = ge alltid något att äta Många insulinsorter innehåller snabbverkande insulin vilket kan leda till lågt P-glukos (hypoglykemi) om personen inte äter. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Förvaring av insulin Oöppnad förpackning förvaras i kylskåp dvs mörkt och kallt (2-8 grader C). OBS! Får inte frysas. Öppnad penna förvaras i rumstemperatur, ej över 25°C. Undvik direkt solljus. Hållbarhet högst 1 månad i rumstemperatur. Om en penna inte räcker till hela dosen kasseras den och en ny tas i bruk. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Kassering av insulinpenna Efter injektion kasseras den använda kanylen. Även om det finns lite insulin kvar i pennan kasseras den som brännbart avfall. Om det återstår en större mängd insulin kasseras den som läkemedel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Metoder för att mäta P-glukos Teststickor + P-glukosmätare, visar det aktuella värdet i mmol/l. Blodprov som mäter HbA1c (mmol/mol), visar glukos-värdet i genomsnitt under de senaste 6-8 veckorna. Detta är sjuksköterskans ansvar. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Checklista vid insulingivning Rätt person. Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan givit insulindosen. Se ordinationshandling och signeringslista. Rätt tid. Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen. Rätt sort och dos. Kontrollera mot originalhandling. Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt. Rätt blandat. Vänd på insulinpennan flera gånger så att insulinet blandas, se ovan. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Checklista vid insulingivning Säkerhetskontroll. Kontrollera att insulinpennan fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle. Rätt mängd. Kontrollera med dubbelkontroll: Först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin. Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela dosen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Checklista vid insulingivning Rätt injektionsställe. Se tidigare signatur om var injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt ordination. Låt även mottagaren av insulinet lämna sina synpunkter på var det skall injiceras. Signera. Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. ”Städa undan” och ta bort den använda kanylen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna

Att mottaga / åtaga sig en delegering Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta dig delegeringsuppdraget. Prata gärna med din sjuksköterska om detta! VAD delegeras Arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad VEM delegerar Den som ger delegeringen ska vara reellt och formellt kompetent för uppgiften VEM delegeras Den som delegerar ska förvissa sig om att den som delegeras uppgiften har tillräckliga kunskaper för att utföra den på ett säkert sätt = reell kompetens HUR LÄNGE? Tidsbegränsad, högst 1 år DATUM och UNDERSKRIFT av båda parterna Delegeringen är personlig och får ej överlåtas Delegeringen kan återkallas Delegeringsbeslut Sändes efter påskrift av sjuksköterskan och den som fått delegering till resp. enhetschef. Enhetschefen skriver på delegeringsbeslutet och vid insulindelegering informerar han/hon lönekontoret. Beslutet skickas vidare till MAS för påskrift. Delegeringsbeslutet skickas tillbaka till enheten och förvaras i Delegeringspärmen. Inaktuella delegeringsbeslut skickas till MAS för arkivering, tuggas efter 3år. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2018-03-23 ©Författarna