Kemi – första terminen

Att tänka på när du labbar Uppträd lugnt och håll god ordning Ät aldrig i labsalen Använd skyddsförkläde och skyddsglasögon Läs instruktionerna noga Smaka inte om inte läraren säger så Gör inga egna experiment (om inte läraren säger OK) Kolla var säkerhetsutrustningen finns

Farosymboler

Laborationsmaterial Provrör Porslinsskål Urglas Trådnät Degeltång

Laborationsmaterial Trefot Provrörställ Droppflaska Bägare

Laborationsmaterial Degel med lock Smältskopa Provrörshållare E-kolv

Vad är kemi???

Tänk på att…. Allting i hela universum är uppbyggt av atomer! Inga nya atomer bildas och inga försvinner. (undantag: Stora, instabila atomer kan sönderfalla till mindre atomer) Det finns drygt 100 olika atomer. Atomerna återanvänds hela tiden. Atomer kallas även för grundämnen.

Periodiska systemet – en tabell med alla grundämnen

Atomslag i människokroppen 31 kg syre (O) 5 kg väte (H) 10,5 kg kol (C) 0,5 kg fosfor (P) 100 gr svavel (S) 20 gr Magnesium (Mg) 60 gr klor (Cl) 2 gr järn (Fe) 125 gr kalium (K) 40 gr natrium (Na) 1 kg kalcium (Ca)

Grundämne eller kemisk förening? Ett grundämne består av samma slags atomer, t.ex. en guldring består av enbart guldatomer, syret i luften består av enbart syreatomer. En kemisk förening består av två eller flera olika slags atomer, t.ex. vatten består av en syreatom och två väteatomer, koldioxid av en kolatom och två syreatomer.

Ämnens egenskaper Vikt Brännbart Smältpunkt Kokpunkt Hårt, mjukt Vattenlösligt Lukt Färg Magnetiskt Leder ström Leder värme Fast, flytande, gas

Fast, flytande eller gas? Alla ämnen kan förekomma i fast, flytande eller gasform beroende på temperaturen. T.ex. vatten är fast vid 0°C och gas vid 100°C. Syrgas är flytande vid -183°C! I fast form är atomerna stilla. När temperaturen ökar rör sig atomerna snabbare och snabbare. Till slut tar de upp hela utrymmet de befinner sig i (= gasform).

Fysikalisk förändring eller kemisk reaktion? Fysikalisk förändring = fasförändring, t.ex. is smälter, men det är fortfarande vatten. Kemisk reaktion = Ämnen förändras så det bildas nya ämnen. T.ex. bensin brinner och det bildas koldioxid och vatten.

Blandningar Innehåller olika sorters molekyler, t.ex.: Läskedryck Luft

Lösningar Är klara och genom-skinliga vätskor Kan vara omättade eller mättade En varm vätska löser mer av ett ämne än en kall vätska Omrörning löser ett ämne snabbare

Lösningsmedel Vätskan i en lösning kallas lösningsmedel. Vatten: Löser det mesta och transporterar näringsämnen i allt levande, t.ex. i blodet och i växterna. Andra lösningsmedel: Sprit, lacknafta, aceton, bensin

Lika löser lika! Ämnen som är lika har lättare att lösa sig i varandra, t.ex: Socker och salt som är små molekyler löser sig i vatten (som också är en liten molekyl). Fett och olja (som är stora molekyler) löser sig inte i vatten.

Gaser kan lösa sig i vätskor I en stängd flaska syns inga gasbubblor, de kommer fram först när du öppnar flaskan. Varför? Jo, gaser löser sig i vätskor under högt tryck. När flaskan öppnas minskas trycket, och koldioxidbubblorna stiger uppåt. Gaser löser sig lättare i kalla lösningar än i varma. Därför ska du förvara din läskedryck i kylskåp och med korken påskruvad.

Slamningar Stora partiklar som faller till botten om det får stå ett tag, t.ex.: O’boy Lera

Emulsioner Är vätskor som inte löser sig i varandra, t.ex.: Olja och vatten Hudkrämer Mjölk

Metaller Gemensamt för alla metaller: Har metallglans Leder ström Leder värme Är formbara

Legeringar Blandningar av metaller som ger materialet nya egenskaper, t.ex.: Rostfritt stål= krom-nickel-järn Brons= koppar-zink Nysilver= koppar-zink-nickel Vittguld= guld-silver-koppar- nickel

Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering Indunstning - Avdunstning Destillering Kromatografi

Sedimentering Tyngre partiklar i en lösning sjunker till botten Den rena vätskan ovanför sedimentet kan hällas av (= dekantering) Används bl.a. i reningsverk Genom centrifugering kan man snabba upp sedimenteringen

Filtrering Används t.ex. med tesil, kaffefilter eller när vi häller pasta genom ett durkslag. Större partiklar fastnar i filtret, små lösta partiklar rinner igenom.

Indunstning-avdunstning Lösningsmedlet får avdunsta och kvar blir det lösta ämnet. T.ex. när man tar fram salt ur saltvatten eller målar med vattenfärger. I båda fallen avdunstar vattnet.

Destillering Genom att utnyttja olika ämnens specifika kokpunkter kan man separera ämnen i en lösning från varandra. Används t.ex. när man vill få fram absolut rent vatten (destillerat vatten).

Kromatografi Olika ämnen löser sig olika lätt i lösningsmedel. Det kan man utnyttja för att t.ex. separera ämnen från varandra i en blandning.

Luft består av: 21% syrgas 78 % kvävgas 0,9% ädelgaser, vatten 0,04% koldioxid

Gaser på labbet Syrgas = krävs för att något ska brinna Vätgas = ”Poffar” när det reagerar med syrgas (finns ej i vår luft) Koldioxid = Grumlar kalkvatten