ISVETT OCH ISLIVRÄDDNING Idrott och hälsa 1 VT-18 ROS16

INNEHÅLL Isfakta Isens svaga punkter Utrustning Skydda dig mot kyla Vindkyla Köldskador Så tar du dig upp ur en isvak Fysiska reaktioner Hypotermi i vatten Filmklipp Organisation INNEHÅLL

Isbegrepp. Bärighet. Kärnis: minst 10 cm, genomskinlig och. hård, mörk Isbegrepp * Bärighet * Kärnis: minst 10 cm, genomskinlig och hård, mörk * Stöpis: fryst snöslask, grå färg * Våris: kan vara förrädisk Andra typer av is är nyis, snöis, överis, glasis, skålgropig is, pipis m.m. Is är en hel vetenskap! En enkel regel är att kärnisen bör vara 10 cm tjock för att hålla, men alla isar är olika. Det beror inte bara på temperaturen och vädret, utan också på strömmar, vind och vågor i vattnet och om det är sötvatten eller saltvatten. Formel för att räkna ut isens bärighet: ta isens tjocklek upphöjt till två, multiplicera med fem. Är isen 10 cm tjock ska den alltså hålla för 500 kg (10x10x5). Den första is som lägger sig är ofta blank kärnis. Kärnisen är klar som glas, men ser ofta mörk ut på en sjö. Svaga områden kan vara svåra att upptäcka i mörk is, och när isen är nylagd kan svagheterna vara många. Fortsätter kylan i en vecka eller mer blir isen tjock och stabil. Men lokala svagheter kan fortfarande förekomma framförallt där det är strömt, till exempel nära bäckmynningar och i sund. Äldre is blir ofta snötäckt. Det är därför lätt att tro att all is under snö är tjock. Men snön döljer svagheter som kan vara svåra att se. Snön isolerar och dämpar istillväxten. Under tjockare snödrivor kan isen därför vara uttunnad. Snön kan tynga ned isen så att vatten sipprar upp och blöter ned snön - snön blir till slask. Om snöslasket sedan fryser bildas stöpis, som har grå färg. Mörka fläckar i stöpis brukar betyda svagare is och den bör bara beträdas om snöslasket frusit ihop med isen under. Stöpis bildas när snö på isen har stöpt och stöpet sedan frusit. Stöpis kan ha mycket varierande kvalité. Den är därför mer svårbedömd än kärnis. Hållfastigheten beror till stor del på temperatur och vind under stöpningen, samt snötäckets och den underliggande isens tjocklek. Ju mer genomdränkt stöpsörjan blir innan den börjar återfrysa, desto mindre luftinnehåll får stöpet och desto bättre kvalité får stöpisen. Är luftinnehållet litet och bubblorna små kan stöpis ha nästan lika god styrka som kärnis. Stöpisen har dock alltid sämre tålighet mot värme. Stöpis leder värme sämre än kärnis och istillväxten på isens undersida går därför långsammare. Med mer luft i stöpisen blir isen ljusare. Ofta skiftar isen i färg och kvalité kraftigt lokalt. Där stöpisen är omväxlande ljus och mörk är oftast den ljusare isen mer stabil, trots den sämre kvalitén, eftersom den ljusare isen brukar vara tjockare. Mörka fläckar är ofta svagare. Undantag kan dock förekomma, och mycket ljusa partier kan ofta vara svaga. I skärgårdar och hav är isen mer riskabel än på insjöar framförallt p.g.a. att saltet i vattnet gör isen mindre stark. Saltis kan variera mycket i styrka, men är alltid svagare än insjöis. Den ger inte ifrån sig tydliga ljud när den tunnar ut och den är svårare att bedöma med ispiken. Strömmar kan snabbt försvaga isen i sund och över grund och båttrafik, vågor och vind kan lätt bryta upp isen så att den driver iväg. Riskerna är därför betydligt större på saltis än på sjöis Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se. Isen försvagas nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna. På våren påverkas isen kraftigt av solstrålning. Solen kan påverka isen på djupet utan att det syns på ytan vilket gör vårisarna förrädiska. Efter en kall natt kan isen upplevas som mycket stark, men isen kan snabbt tappa styrka under dagen när solen och temperaturen stiger. Försämringen kan gå snabbt, ibland på så lite som 15 – 20 minuter. Ofta försvagas isen först på grunt vatten närmast land, vilket kan göra det svårt att ta sig tillbaka till land. Det är viktigt att säkerställa att det finns säker is tillbaka till land, helst till en skuggad strand. Bild till vänster: 39 cm kärnis Bild till höger: Stöpis med kärnis i botten. Stöpisen innehåller mycket luft och är därför grå och ogenomskinlig. Kärnisen under är klar och mer kompakt.  ISFAKTA

ISENS SVAGA PUNKTER EN SAMMANFATTNING Isens svaga områden finns där värmen inte leds bort från isen och där vattnet rör sig, exempelvis vid: Områden påverkade av ström: tillflöden, frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Vid broar, bryggor, vass och branta klippor som kan reflektera värmestrålning. Ojämn isläggning: vindbrunnar och områden som senare fått is. Råkar och båtrännor. Under snö. Definition vindbrunn Ett större öppet hål som aldrig frusit i en i övrigt istäckt yta utan hålls öppen av vattenrörelser orsakade av vinden på platsen. Hålen kan vara allt från några meter till flera hundra meter och är ofta mer eller mindre runda till formen. De är vanligare på större ytor än på mindre och mer frekventa om det blåst mycket under de dagar då isen bildats, och tillkomsten gynnas av om vattnet är relativt varmt när isen bildas (exempelvis om isen fryser tidigt på hösten under en plötslig köldknäpp) och är på sjöar vanligare på läsidan (eftersom det kalla ytvattnet blåses bort och varmare bottenvatten kommer upp till ytan där) – en vindbrunn som bildats på läsidan kan kallas för "läbrunn". Det finns platser där vindbrunnar bildas återkommande olika år på samma plats, men det tillhör ovanligheterna. Begreppet vindbrunn används även när hålet har frusit till, men har en markant tunnare is än omgivningen, och syns då ofta som en mörk fläck i isen och kan utgöra en stor fara för vistelse på isen. Definition råk En råk är en kraftig spricka i sjöars istäcke. Råken kan uppstå genom att isområden driver isär eller pressas ihop. I det förra fallet uppstår ett isfritt område, en släppråk, som kan återfrysa och vara till god hjälp för skridskoåkare men som också kan vara svår och farlig att ta sig över. I det senare fallet skiljer man mellan råkar som pressar isen uppåt, uppråk, och formar vallar av olika höjd, samt sådana där isflaken pressas ner under ytan,nedråk, där isen i råken kan hamna under vattenytan. Definition ränna Båtrännor är också ett gissel för skridskoåkaren. En ränna som bryts under dagen kan spärra av vägen hem. I skärgården kan detta vara extra besvärligt och man kan lätt bli avskuren från fastlandet. När en ränna bryts i tunn is kan stora ytor vid sidan av rännan spricka upp i flak. Mellan flaken kan det ligga tunn nyis. Eftersom flaken vanligtvis är många är det nästan omöjligt att pika vid varje gräns. Risken att förbise en tunn fläck är därför stor. I stabilare is kan det bildas råkar vid sidan av en båtränna. Svall från båtar kan också bryta upp isen. Risken finns att man hamnar på ett drivande flak. På Mälaren har flera isflaksincidenter inträffat nära den stora farledsrännan. Båtrännor återfryser snabbt vid kallt väder. Är flaken stora kan det ibland räcka med någon centimeter nyis mellan flaken för att det ska bära. Ofta är det som svagast i rännans mitt, där flaken normalt är mindre. Vinden kan dock driva ned flaken mot ena sidan och ge öppet vatten på motsatta sidan. Rännor passeras oftast lättast där rännan går rakt fram (i motsatts till råkar). Där är rännan ofta som smalast. För att minska belastningen vid passage av rännor kan det vara lämpligt krypa för att sprida ut belastningen. Genom att greppa pikarna mitt på, kan man sprida belastningen ytterligare. Över en svagt tillfrusen ränna kan störar eller stegar vara till hjälp för att fördela vikten. Vid passage av en ränna bör endast en i taget vistas på den osäkra isen. ISENS SVAGA PUNKTER EN SAMMANFATTNING

ISENS SVAGA PUNKTER RÅK OCH STRÖMSTÄLLE Till vänster: besvärlig råk att passera. Den hårda vinden har drivit ned stora mängder vatten mot råken. Vattnet har tryckt ned isen och gjort råken svår att passera. Till höger: Strömställe vid bro Från brotrumman sträcker sig öppet vatten långt ut i sjön. Notera nyisen närmast det öppna vattnet. ISENS SVAGA PUNKTER RÅK OCH STRÖMSTÄLLE

ISENS SVAGA PUNKTER ISGRÄNS Svårupptäckt isgräns Där skridskoåkaren står är isen cirka 6 centimeter tjock. På vindbrunnen till höger är isen nattgammal och knappt 2 centimeter. I motljus kan isgränsen vara mycket svår att upptäcka. Det mörkare partiet bortom vindbrunnen på bilden, är vatten som har blåst upp på isen och sedan frusit. ISENS SVAGA PUNKTER ISGRÄNS

Isdubbar: det är viktigt att de sitter ordentligt fast och högt under hakan. Utan isdubbar har man liten chans att ta sig upp ur en isvak. Ispik: för att kunna slå hål på isen och kontrollera hur tjock den är + stakning. Flytande och hopkopplingsbara. Visselpipa: det är svårt att skrika tillräckligt högt. Det går åt mindre kraft och hörs mycket bättre med visselpipa. Räddningslina: fungerar som förlängda armen. Cirka 20 m lång. Ska kunna kastas utan att ryggsäcken tas av, både stående på is och från vak. Utdragbar ögla i linändan för att kunna fästas om handleden på plurrad åkare. Räddningslinan ska flyta och ha en kastpåse med en vadderad tyngd som gör den lätt att kasta långt. Linan skall bäras så att den är lätt åtkomlig, även när man ligger i vattnet. Den lösa änden bör vara fäst i ryggsäckens midjerem. Minst två linor bör medföras i varje grupp men helst bör alla medföra en räddningslina. Öva gärna kast med linan. Det brukar behövas några försök innan man får in snitsen. Måste du göra flera kast för att träffa rätt ska du inte peta in linan i påsen mellan kasten. Det tar bara onödig tid. Flythjälp/ryggsäck: den kan fungera som flythjälp om man har packat extra kläder i plastpåsar. Ryggsäcken måste ha ett grenband som är fastsatt, annars flyter den upp och man kan bli nedtryckt av den. Låg tyngdpunkt då den fungerar bäst som flythjälp. Klädsel: det är ett skydd mot kylan även i iskallt vatten. Det är bra att ha vindtäta plagg ytterst. Då hindras det kalla vattnet att fritt strömma genom de värmande kläderna närmast kroppen. Flerskiktsprincipen: Närmast kroppen ska du ha ett skikt som transporterar bort fukten och håller dig torr närmast kroppen. Efter det kommer isoleringsskiktet som ska vara luftigt för att kunna isolera. Ylle är bra eftersom det värmer bra trots att det blir fuktigt. Ju kallare, eller ju mer det blåser, desto tjockare ska skiktet vara. Ytterst har du skiktet som ska hålla vind, snö och vatten ute för att hålla det isolerande lagret torrt. Vid vistelse i minusgrader förlorar en naken person mer än 50 procent av sin värme via huvudet. Därför är det mycket viktigt att skydda huvudet mot nedkylning med exempelvis en mössa och att se till att huvudet hålls ovanför vattnet. Hela kroppen måste hållas varm. Viktigt är också att anpassa klädseln efter vad man ska göra. Rör du på dig ska du ha mindre kläder eftersom kroppen genererar mer värme. Akta dig för att bli svettig eller blöt. Vatten har 25 gånger sämre isoleringsförmåga än torr luft. Material som ylle, fleece eller flanell värmer bra. Inte bomull - det suger åt sig fukt, blir sedan kallt och kyler istället för att värma. Mobiltelefon UTRUSTNING

ATT TÄNKA PÅ Viktigt att klä sig rätt när det är kallt Det viktigaste man kan göra för att undvika köldskador är att klä sig ordentlig när man är ute i kyla. Löst sittande kläder i flera tunnare lager är bättre än ett tjockt lager. Det är bra om det yttersta lagret är i ett vindtätt material. Tänk också på att använda mössa. Vind och fukt gör att man kyls ner mycket fortare. Därför är det bra om man har med sig extra sockor och vantar att byta med om man blir blöt. Man bör också tänka på att glasögon, klockor och smycken av metall, till exempel ansiktssmycken och örhängen, kan ge ytliga köldskador när det är kallt ute. Det viktigaste plagget är mössan då mycket blod cirkulerar genom hjärnan och du kan förlora mycket värme genom huvudet. Om du rör dig mycket kan du ha en tunnare mössa, medan en tjockare behövs om du står stilla. Undvik att tvätta dig i ansiktet precis innan du ska bege dig ut eftersom hudens skyddande fettlager försvinner och du löper då en större risk för köldskador. Du kan också strunta i att raka dig eftersom skägg eller skäggstubb isolerar. En ren och torr hud står bäst emot kyla, men man bör inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som man ska ut. Man kan i stället tvätta ansiktet kvällen innan. Då hinner det naturliga fettlagret som skyddar huden återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla. Rökning, snusning och alkohol försämrar kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla. Om du är mätt fryser du mindre. Varm och sockerhaltig dryck är bra att dricka för att få upp värmen i kroppen, till exempel varm choklad. Det du absolut ska undvika är alkohol, eftersom det sätter kroppens köldskydd ur spel. Man känner sig kanske varmare, men det leder till att blodkärlen vidgas och kroppen kyls ned snabbare. Om du inte vill frysa om händerna så är det viktigt att klä även dessa varmt. Blodtillförseln till händer och fötter är det första som stängs av när man börjar frysa och det är ett tecken på att man har för lite kläder på sig på hela kroppen. Också för händerna gäller skalprincipen. Varmast håller du händerna med en varm innervante, gärna i ull samt en vatten- och vindtålig yttervante. Tumvantar är bättre att hålla värmen än fingervantar. Även fötterna är viktiga att hålla varma och torra. Ha ordentliga skor med strumpor och sockor, gärna av ull. ATT TÄNKA PÅ

Det är lätt att man kastar ett getöga på termometern innan man går ut för att få sig en uppfattning om hur mycket kläder man ska ta på sig. Men det är inte alltid att termometern ger den riktigt sanna uppgiften om hur det verkligen känns utanför dörren. Så fort det blåser tillkommer också vindens verkan med en avkylande effekt.  En riktigt het sommardag kan det vara riktigt skönt med vindens svalkande fläktar. Men på vintern känns det genast mycket kallare så fort det blåser.  Genom att man kombinerar temperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så kallad effektiv temperatur som visar vindens kylande effekt på bar hud. Denna formel är framtagen av den amerikanske forskaren Randall Oscevski och Maurice Bluestein från Kanada.  Det är särskilt vid låga temperaturer som höga vindhastigheter ger större avkylning än vad termometern visar. Om termometern visar 10 minusgrader och det blåser en vind på 2 m/s är den effektiva temperaturen istället 11 minusgrader.  Tabellen visar den avkylande effektiva temperaturen som är beräknad som en kombination av den temperatur som termometern visar och vindhastigheten. VINDKYLA

KÖLDSKADOR Huden blir vit och kall Om man vistas ute i stark kyla är det lätt att man råkar förfrysa sig. Oftast är det utsatta ställen som kinder, öron, näsa, fingrar och tår som skadas. När man får en köldskada blir huden till att börja med vit och kall. Man kan få en stickande smärta i huden, men känseln försvinner fort. Titta efter vita fläckar hos varandra Eftersom man snabbt tappar känseln i huden märker man inte alltid om man får en köldskada. Om man är fler är det därför bra att titta efter vita fläckar på varandras kinder, näsa och öron. Man kan också knipa med tårna i skorna för att kontrollera att man har känseln kvar. Värm upp direkt men långsamt - hud mot hud En köldskada bör värmas upp omedelbart, annars kan skadan bli allvarlig. Man ska så fort som möjligt försöka komma inomhus eller i skydd från vind och blåst, och börja en långsam uppvärmning av huden. Det bästa är att värma hud mot hud. Man kan värma en förfrusen kind med en varm hand, och man kan värma fingrar i armhålorna under kläderna. Om man har förfrusit tårna kan någon annan värma dem på sin mage eller i armhålan. Om man försöker skynda på uppvärmningen genom att till exempel värma med något upphettat föremål, kan huden skadas. Man ska heller aldrig massera det skadade området eller gnugga med snö eller is. Det kan göra skadan värre. När huden värms upp blir den ofta röd, varm och lite svullen, och det kan göra rejält ont. Men det är viktigt att ändå fortsätta uppvärmningen ända tills färgen och känseln har kommit tillbaka. Lätt att förfrysa sig igen En köldskadad kroppsdel kan lätt bli köldskadad igen. Man bör därför vara extra försiktig med att utsätta huden för kyla tills skadan har läkt helt. Kontakta alltid vården vid djupa köldskador Man ska alltid kontakta vården så fort som möjligt om man tror att man har fått en djup köldskada, eftersom det finns en risk att huden och vävnaden får bestående skador. Man kan misstänka att man har en djup köldskada om huden är hård, kall, vitgul eller vit med ett blåtonat, marmorliknande mönster. Det kan också vara svårt att röra på den skadade kroppsdelen. Ett annat tecken på en djup köldskada är att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 20 till 30 minuters uppvärmning. Djupa köldskador bör bara värmas om man är säker på att den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills man får vård. Om man inte kommer att kunna hålla kroppsdelen varm, är det bättre att låta den fortsätta att vara nedkyld. Tinas den först upp och sedan blir kall igen kan skadan bli värre. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd. KÖLDSKADOR

1) Centrala nervsystemet aktiveras. Snabb och okontrollerad andning 1) Centrala nervsystemet aktiveras * Snabb och okontrollerad andning * Förstärker rädsla – panikkänslor * Irrationellt handlande 2) Nedkylningsfasen * Blodkärl drar sig samman * Ökat blodtryck * Ligg still! * Avkylningshastighet beroende på hur snabbt vattnet cirkulerar inne i kläderna Fakta kring nedkylning Vatten kyler omkring 25 gånger och is nära 100 gånger snabbare än luft. I kallt vatten förlorar kroppen därför snabbt stora mängder värme. Den första kontakten med kallt vatten gör att ditt omdöme sviktar och din förmåga att klara dig försämras. Nästa steg är kroppens stegvisa nedkylning. Hur fort din kropp kyls ner bestäms av vattnets temperatur, din kroppsstorlek, mängden underhudsfett, din kondition, vilken klädsel du har på dig samt hur du beter dig i vattnet. Om du hamnar i kallt vatten kan man dela upp din kropps reaktion i två huvuddelar. När du får kallt vatten mot kroppen är den första reaktionen ett oförnuftigt, panikartat beteende som i sig kan vara en fara. När det kalla vattnet tränger in mot kroppen aktiveras det centrala nervsystemet. Aktiveringen driver upp andningen och du börjar andas snabbt och okontrollerat. Aktiviteten i centrala nervsystemet förstärker din rädsla som ger dig panikkänslor. Du börjar handla irrationellt och får minnesluckor. Köldchocken kan till och med få dig att börja skratta omotiverat. Den andra fasen Den andra fasen är nedkylningsfasen. Avkylningen leder till att dina blodkärl i huden drar sig samman. Detta minskar kroppens värmeförlust men du får ett ökat blodtryck. Om du är påklädd, normala vinterkläder inklusive mössa och vantar, och kan ligga stilla och flyta i det kalla vattnet värms vattnet närmast kroppen upp till 20 grader inom en minut och köldchockens påverkan på kroppen sjunker påtagligt. Simning och vattentrampning ökar blodflödet från kroppens inre till de yttre musklerna. Det bryter då ner kroppens yttre köldskydd och ökar hastigheten på nedkylningen med 35-50 procent. Ligger du stilla i vaken/vattnet så klarar du utan vidare att ligga där i 20-30 minuter utan att du blir medvetslös. Men hur lätt är det att ligga stilla utan att ha någon flythjälp?  Avkylningshastigheten är beroende av hur snabbt vattnet cirkulerar inne i kläderna. Den strypning av blod och syretillförseln till hjärnan som först inträffar när du hamnar i kallt vatten är betydligt farligare än själva avkylningen. Detta för att den omedelbart påverkar tankeförmågan och ditt sätt att agera. Som om inte detta vore tillräckligt avtar också muskelstyrkan med ca 2 % per minut redan vid +10°C vatten. FYSISKA REAKTIONER

HYPOTERMI I VATTEN 37 grader: normal kroppstemperatur 35 grader: frossa, dålig motorik och försämrat omdöme 33 grader: kraftig frossa, händerna är oanvändbara och förvirring 30 grader: avtagande frossa, kan inte gå och kraftigt förvirrad 30-28 grader: långsam puls och andning samt risk för hjärtflimmer 27-25 grader: medvetslöshet och risk att dö Människan är ett däggdjur som trivs bäst när den omgivande temperaturen är 27°C (i vila).  Vid denna temperatur varken svettas eller fryser vi och kroppen är i värmebalans. Vår hudtemperatur är då 33–34°C. Kroppen strävar efter att upprätthålla en konstant inre temperatur på ca 37°C, för att kroppens vitala delar ska fungera på bästa sätt. Vintertid kräver kroppen att du vidtar åtgärder, för att kunna behålla denna temperatur.  Du måste klä på dig ordentligt eller vara i rörelse för att inte börja frysa. Du måste också äta och dricka. Hypotermi innebär nedkylning vilket kroppen drabbas av då den utsatts för kyla en längre tid. Hypotermi är ett mycket allvarligt tillstånd där kroppstemperaturen sjunkit under 35 grader C. Vid temperaturer under 30 grader C kan det uppstå hjärtrytmrubbningar som kan leda till att hjärtat stannar eller att hjärnan inte förses med tillräcklig mängd syre. Detta leder till förlust av medvetande och, om obehandlat, till döden. Vid en vattentemperatur på 13 grader C har en person statistiskt sett 50% chans att överleva i 1-4 timmar och överlevnadstiden påverkas av fysisk kondition, mängd underhudsfett, klädsel och beteende. Den största gruppen som drabbas av dödlig hypotermi utgörs av alkoholpåverkade personer. I temperaturområdet 35-32 grader, med förutsättning att den nedkylde är vid medvetande, bör man befria denne från våta kläder, torka, värmeisolera med filtar eller liknande i varm miljö (rumstemperatur 25 grader) och tillföra varma drycker och kalorier. I situationer där det saknas kvalificerade resurser ska denna metod användas även för personer med kroppstemperatur under 32 grader. Det är viktigt att inte värma upp en svårt nedkyld, medvetslös person för fort på grund av risk för hjärtstillestånd. HYPOTERMI I VATTEN

SÅ TAR DU DIG UPP UR EN ISVAK Går man igenom isen ska man alltid försöka ta sig upp åt det håll man kom ifrån, där vet man att isen höll nyss. Åt andra hållet vet man inte hur stark isen är. Kroppen värmer upp vattnet närmast huden. Rör man sig kommer det kallt vatten mot kroppen. Därför ska man ligga så stilla man kan när man hamnat i en isvak. Det är viktigt att larma så tidigt som möjligt så hjälpen kommer snabbt. Om man inte klarar att dra upp den nödställde och blir sen med att larma får den nödställde ligga lång tid i det Om någon annan plurrar, tänk på följande. - Larma Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom Ha alltid något mellan dig och den nödställde, t.ex. klädesplagg, gren, lina, ispik Ta det lugnt. Om personen är vid medvetande och inte har ansiktet under vattnet har du tid att planera räddningen ordentligt. Med vinterkläder dröjer det cirka 10-15 minuter innan personen blir så påverkad av kylan att gripförmågan och reaktionsförmågan blir allvarligt nedsatt. Tänk på din egen säkerhet. En livräddare i ännu en vak gör mer skada än nytta! Använd flythjälp och en lina som säkring bakåt om du måste ge dig ut på tunn is. kalla vattnet. Då är det inte säkert att personen orkar hålla sig uppe. SÅ TAR DU DIG UPP UR EN ISVAK

FILMER MSB – Om olyckan är framme https://www.youtube.com/watch?v=cFd9jljZCFA MSB - Säkerheten på isen, innan du ger dig ut https://www.youtube.com/watch?v=C5YCVNmgBsE Rädda Liv – Isvett. Känn dig säker på isen. DVD från Svenska Livräddningssällskapet SLS. Farsta gymnasium badar isvak (från 03.00) http://www.youtube.com/watch?v=KzlhX7oTV0Y FILMER

ORGANISATION Var? Naturskolan, Rävsta. När? Torsdag 8 mars kl.13.30-16. Buss avgår från ROS kl.12.45. Buss avgår från Rävsta kl.16.15 till Märsta station. Hur? Ta med kläder och skor att plurra i samt ombyte, plastpåse och matsäck (varm dryck!). Ta med material så att ni kan jobba med teoriuppgiften medan ni väntar. Ryggsäck, isdubbar, ispik etc. lånas på plats. En tjejgrupp och en killgrupp. En grupp badar, en jobbar med teoriuppgiften, sen byte. Vem? Mia Jönsson, 073 666 33 87 Stefan Persson, Valstaskolan ORGANISATION Let’s plurra!

Myndigheten för säkerhet och beredskap http://www. dinsakerhet Myndigheten för säkerhet och beredskap http://www.dinsakerhet.se/Fritid--resor/Sno-och-is/ och https://msb.se/skola Svenska Livräddningssällskapet, SNOFED, Friluftsfrämjandet, Sjöräddningssällskapet, Skridskonätet och Sportfiskarna http://www.issakerhet.se/ Lifesaving.se http://www.proteamonline.se/customers/content.asp?Id=1439&Co ntentId=28228 SMHI vindkyletabell http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vindens- kyleffekt-1.259 Försvarsmakten (1997). Vintersoldat. Försvarsmakten & Sörman Information och Media. Finns online på http://www.scribd.com/doc/95790669/vintersoldat Situationsanpassad isbedömning, Johan Porsby http://www.thinkice.com/glaciology/sv/situationis/situationis.htm KÄLLOR