Formell logik Föreläsning 1

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Advertisements

Evidens i paradigmen kvantitativ forskning och kvalitativ forskning
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Deduktion och induktion ”Välgrundade” vetenskapliga (slut)satser förutsätter giltiga eller åtminstone trovärdiga slutledningar.
Hej hypotestest!. Bakgrund  Signifikansanalys  Signifikansprövning  Signifikanstest  Hypotesprövning  Hypotestest Kärt barn har många namn Inblandade:
Föreläsning 7, Kapitel 7 Designa klasser Kursbok: “Objects First with Java - A Practical Introduction using BlueJ”, David J. Barnes & Michael Kölling.
Livets uppkomst.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
Varför finns ondskan? Text: Olov Fahlander
Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.
ArgumentationsanalysI 1. Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd.
Vad är du för typ av person?
Gudstro och ondskan – kan de förenas ?
Vetenskaplighet En gissning blir inte vetenskap för att den råkar visa sig vara sann. Vetenskap handlar om att ge tillräckligt goda /rimliga skäl för att.
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat
Formell logik Kapitel 1 och 2
Att övertyga ! Disposition och mall.
Att skriva filosofisk text
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Logikkurs 1.
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Semantik – introduktion
Septem artes liberales musik aritmetik geometri astronomi trivium quadrivium grammatik retorik dialektik.
Förelasning 6 Hypotesprövning
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
MORIA: Frihet och utlitarism
Hypoteser och teorier Hypoteser Hypoteser är antaganden, icke verifierade påståenden. Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte.
beskrivningsnivå 1: molekylernas hastighet och rörelseenergi beskrivningsnivå 2: temperatur och tryck.
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Filosofi 1.
Vetenskap & Religion.
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Klassificering av vetenskaper Aprioriska vetenskaper formella vetenskaper matematik logik.
Leda och planera sokratiska samtal
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan –
Föreläsning 9 Logik med tillämpningar Innehåll u Semantiska tablåer i predikatlogiken u Klausulform u Herbrandmodeller u Kapitel 3.5,
Föreläsning 16 Logik med tillämpningar Innehåll u Information kring kursvärdering och tentagenomgång u Genomgång av övningstenta 2.
Logik med tillämpningar
1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.
Procedurellt potpurri Dagens samtalsämnen –Klipp (Cut) –If-then-else –fail/0 –repeat/0 Att läsa –The Art of Prolog, kapitel 11 –Relevant avsnitt i Learn.
Föreläsning 1-2 Logik med tillämpningar
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 13: Resolution Resolution i satslogiken Resolution i predikatlogiken.
Krav på vetenskaplig tolkning
Den värderande analysen 1. En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl.
Klassificeringen av vetenskaper bygger åtminstone delvis på skillnader i metodik. Klassificeringen av vetenskaper kan även baseras på forskningsområden.
SAMBAND. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan tentamensresultat och genomsnittligt antal timmar/dag man studerat. Person ABCDEFGHIJ Timmar/
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
FTEA12:2 Filosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II.
Samband & Inferens Hypotetisk –deduktiv metod Samband mellan nominal/ordinal-variabler –Chi2-test Samband mellan kvot-varibaler –Korrelationskoefficient.
Religionsfilosofi.
Filosofi A Har du nånsin funderat över…
Hegel Fichte, Schelling.
generellt deduktion induktion specifikt Deduktiva slutsatser är giltiga och med nödvändighet och sanna, om premisserna är sanna. Induktiva slutsatser.
Abrahamitiska världsreligionerna
LOGIK OCH SPRÅKFILOSOFI
Formell logik Kapitel 5 och 6
Vetenskap & Religion.
Formell logik Kapitel 1 och 2
Frågor om kunskap och existens
Tankar om konsten och skönhetens väsen
Om det är åska, så mullrar det. Det mullrar inte.
Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 3 och 4
Formell logik Kapitel 7 och 8
Filosofisk logik Kapitel 15
Att skriva uppsats Metodfrågor.
Leda och planera sokratiska samtal
Presentationens avskrift:

Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall

Vad ingår i kursen? Kapitel 1-11 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-11 som är markerade med ”optional” läses dock kursivt och kommer inte alltid att tas upp på föreläsningarna Boken av Brenner används som bredvidläsning och tas inte upp i undervisningen (kap. 2-3)

Examination Skriftlig hemuppgift (betyg: U/G) Salstenta (betyg: U/G/VG)

Salstentamen Ordinarie salstentamen 17/10 kl 8-12 i LUX:B251. Omtentamen 1/12 kl 8-12 i MA: 10C-D (anmäl er minst en vecka i förväg). Uppsamlingstentamen 8/2 kl 8-12 i LUX:B237 (anmäl er minst en vecka i förväg).

Övrigt Kursen är arbetsintensiv och kräver normalt idogt övande och inte bara läsning av kurslitteratur. I Language, Proof and Logic följer det med en mjukvara (Tarski’s World, Fitch och Boole) med vars hjälp ni kan utföra logikövningarna/uppgifterna. Det förutsätts under kursens gång att ni övar er på det logiska hantverket. Logikövningar ges 6/10 och 16/10.

Vad är logik? Här: logik = läran om arguments giltighet Ett argument är giltigt (eng. valid) om slutsatsen måste vara sann givet att premisserna är sanna Ett argument är sunt (eng. sound) om det är giltigt och alla premisser är sanna

Exempel Betrakta följande slutledning: Premiss 1: Om det regnar eller blåser så vantrivs humlorna Premiss 2: Det regnar Slutsats: Humlorna vantrivs Är argumentet giltigt? Är det sunt? Betrakta följande slutledning Premiss 1: De flesta människor tycker om musik Premiss 2: Totte är en människa Slutsats: Totte tycker om musik Är argumentet giltigt? Är det sunt?

Några huvudfrågor inom logiken Vilka argument är giltiga och hur kan man ta reda på det? Vilka argument är ogiltiga och hur kan man ta reda på det? Hur kan man bryta ner ett argument i logiskt atomära steg vars giltighet inte kan betvivlas? Logiken som filosofisk disciplin syftar till att ge systematiska svar på dessa och andra frågor

Fyra skäl varför en filosof bör kunna grundläggande logik Historiskt är filosofin och logiken omöjliga att separera Logiken som filosofiskt verktyg Logiken stimulerar till filosofisk eftertanke Logiken har konsekvenser för vår syn på medvetandets natur och kunskapens gränser

Historiskt är filosofin och logiken omöjliga att separera Den systematiska logiken har framför allt utvecklats av filosofer Exempel: Aristoteles, stoikerna, medeltida logiker (Burley, Occam, Scotus), C. S. Peirce, Gottlob Frege, Bertrand Russell Under 1900-talet var logikens och filosofins utveckling särskilt intimt förbundna med varandra Exempel: Ludwig Wittgenstein (”den tidige”), de logiska empiristerna (Carnap, Reichenbach, Hempel), W. V. O. Quine, David Lewis Kontentan: fördjupad förståelse av 1900-talets filosofi är inte möjlig utan kunskaper i logik!

En historisk parentes Fram till slutet av 1800-talet var logiken fragmentarisk och outvecklad (Aristoteles syllogistik, stoikernas satslogik,…) En någorlunda fullständig systematisering av logiken uppnåddes först i slutet av 1800-talet (Peano, Peirce, Frege) och kallas första ordningens logik Alltså: i förhållande till många historiska filosofer är vi lyckligt lottade! Första ordningens logik ligger till grund för denna kurs

Litet persongalleri – vem är vem?

Och här?

Logiken som filosofiskt verktyg Ofta förekommande uppgift för en filosof: att utvärdera hållbarheten hos en filosofisk teori Uppgiften kräver att man på ett tillförlitligt och objektivt sätt kan bedöma vad som följer av teorin Bra hjälpmedel: logik Ju mer komplicerad den filosofiska teori är som undersöks, och ju mer oenighet som råder beträffande vad som följer ur teorin, desto större nytta har man av en systematiskt logik

Filosofiska teorier är ofta väldigt komplexa och svåra att överblicka Det råder ofta oenighet om vad som följer ur en viss filosofisk teori Exempel: olika försök att bevisa guds existens Det är därför ingen tillfällighet att stora filosofer ofta också har varit hängivna logiker Huvuddelen av denna kurs ägnas åt logikens roll som filosofiskt verktyg

Exempel Följande korta argument behöver man egentligen ingen logisk teori för att kunna bedöma Om gud existerar så är han både allsmäktig och allgod. Om det finns lidande i världen så är gud inte både allsmäktig och allgod. Det finns lidande i världen. Alltså: gud existerar inte. Är argumentet giltigt? Är det sunt?

Men betrakta följande argument (från Duprés bok The Disunity of Science, 1993, där det tillskrivs C. Peacocke) Betrakta en mental händelse, t ex en smärta, som orsakar en fysikalisk händelse, t ex bortdragandet av din hand från den heta spisplattan. Kalla smärthändelsen för s och dess effekt för e. Anta också att en annan händelse c inträffar i ditt nervsystem och orsakar s. Anta vidare att vi vet, genom empiriskt studium, at c är den enda tillräckliga orsaken till e. Anta slutligen att c och s inte är identiska. De enda möjligheterna är då (1) att c och s är tillsammans tillräckliga men också individuellt nödvändiga för e eller (2) att e är överdeterminerad av s och c. Men (1) kan elimineras då den motsäger hypotesen att c är själv tillräcklig för e. (2) å andra sidan medför att bortdragandet av handen skulle ha skett även om smärtan inte hade varit förhanden, vilket är falskt. Eftersom antagandet att s och c inte är identiska ledde till motsägelse kan vi dra slutsatsen att de är identiska. Smärta är alltså ingenting annat än en fysikalisk händelse i hjärnan. Närmare logisk analys behövs nog för att avgöra om argumentet är giltigt

Logiken stimulerar till filosofisk eftertanke Definitionen av ”giltighet” hänvisar till begreppet sanning? Men vad är sanning? Vad är det som kan vara sant eller falskt – påståenden (propositioner), yttranden, satser, trosföreställningar? Finns det bara en riktigt logik eller finns det flera? Vilken ska man i så fall välja och på vilka grunder? Kan logiken förändras och i framtiden se annorlunda ut?

Logikens konsekvenser för kunskapens gränser och medvetandets natur Kurt Gödels matematiska resultat om exakt formulerade teorier (ca 1930) För varje teori finns sanna satser som inte kan bevisas inom teorin själv (Gödels ofullständighetssats) Filosofisk tolkning 1: den exakta kunskapen är på ett grundläggande sätt begränsad Kurt Gödel (1906-1978) Filosofisk tolkning 2: medvetandet kan inte reduceras till en dator

Nästa timme Vi går igenom de så kallade atomära satserna och deras logik Det vill säga: kapitel 1 och 2 i kursboken