ArbetsmilJö Här kan det stå en övertitel, typ Samhällsmarknadsdagen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetsmiljö Vad är det?.
Advertisements

Skyddsombuds- utbildning
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen och SAM -Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Distriktet i Stockholm
Vanliga fel vid riskbedömning
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Örebro läns läkarförening
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsmiljöverkets vision
Förberedelser för arbetet
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
Skyddsombudets roll.
En säker arbetsplats Lars Björkeström Medlemsträff Skaraborg
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Ansvarsroller för arbetsmiljön
CASE Nässjö Ledarutveckling över gränserna
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Skyddsombudet uppgifter
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Arbetsmiljöverkets SAM - Status.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Arbetsmiljöverkets erfarenheter
Politikerna har dessa uppgifter. Politikerna har dessa uppgifter Se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för.
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete- och hälsoarbete på arbetsplatsen i AFH Vi är Nordens största lärarorganisation och Sveriges fjärde största.
DEN GODA ARBETSMILJÖN Hur vår arbetsmiljö ska vara är tydligt reglerat i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen I lagen lyfter man upp de grundläggande.
Arbetsmiljöverkets inspektion av skolor i Kristianstads kommun 2015
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Systematiskt arbetsmiljöarbete, likabehandling och samverkan Barn- och utbildning 2015 SAM är arbetsgivarens arbete med att undersöka, riskbedöma, åtgärda.
Program för dagen Måndag 27 augusti Schema för dagen Arbetsmiljölagar som styr oss alla. Margareta Bratt Konstfacks miljöarbete.
Ledarutveckling över gränserna Elisabet Lang Sociala avdelningen, Aneby Michaela Lindh Socialförvaltningen, Vimmerby Pär Jansson Kultur- och fritidsförvaltningen,
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Arbetsmiljölagen är en ramlag  Lagen innefattar  Allmänna uttalanden om arbetsmiljöns beskaffenhet, om människans förhållande.
Information/utbildning i arbetsmiljö Regionstyrelsen Eva Johansson Per Djurberg.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Vaddå elevskyddsombud?
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljöansvar inom Kinda kommun
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning, individ
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Arbetsmiljö.
Kännetecknande för det goda arbetet
DEN GODA ARBETSMILJÖN Hur vår arbetsmiljö ska vara är tydligt reglerat i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen I lagen lyfter man upp de grundläggande.
DEN GODA ARBETSMILJÖN Presentation, vilka är vi..
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grunden för ett hållbart arbetsliv
Varför ska vi samverka?.
Samverkansavtal 2017 Största förändringarna
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
DEN GODA ARBETSMILJÖN Presentation, vilka är vi..
Arbetsmiljöpolicy Chefsstöd: implementeringsmaterial.
Presentationens avskrift:

ArbetsmilJö Här kan det stå en övertitel, typ Samhällsmarknadsdagen Mer information inom varje område finns på intranätet, här är en kortare sammanfattning om processen. ArbetsmilJö 2018-09-16

Arbetsmiljöpolicy Ska finnas dokumenterad vid minst 10 anställda. Gemensam för hela AcadeMedia Finns på intranätet

Rutiner Ni ska se till att ni har rutiner i er verksamhet för att genomföra det systematiska arbetsmiljöarbete. Rutinerna ska beskriva vad som ska göras, hur och när det ska göras samt vem som ska vara med. En rutin kan också hänvisa till en blankett eller checklista. En gång om året, förslagsvis i samband med varje skyddsrond ska ni gå igenom samtliga rutiner på er enhet, ta checklistorna för respektive verksamhet till er hjälp. Ska finnas dokumenterad vid minst 10 anställda. Finns en mall och checklistor på intranätet

Delaktighet Elevskyddsombud, skyddsombud och andra medarbetare ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Chefen ska se till att medarbetarna och skyddsombud som medverkar i arbetsmiljöarbetet får den tid och information de behöver för att kunna medverka effektivt. Dokumentera även vilka som är elevskyddsombud, skyddsombud på din enhet. 

Uppgiftsfördelning Det ska finnas en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppgifter inom arbetsmiljöarbetet kan fördelas på chefer, arbetsledare eller andra medarbetare. Uppgiftsfördelningen ska klart ange vem eller vilka det åligger att förebygga och åtgärda risker för ohälsa och olycksfall i ert arbete. Dessa personer ska få i uppgift att regelbundet kunna undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall, vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt genomföra kontroller av att vidtagna åtgärder har haft avsett resultat. Det ska även framgå vilka befogenheter och resurser dessa personer har att tillgå för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. Med befogenheter avses rätt att fatta beslut och att vidta åtgärder. Med resurser avses ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. Det juridiska arbetsmiljöansvaret kan inte delegeras, utan det är alltid högsta ledningen som har ansvaret. De som tilldelas uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska också ha kunskaper, befogenheter och resurser i form av pengar och tid. Ska finnas dokumenterad vid minst 10 anställda.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Information finns på Medarbetarwebben under Om ditt arbete > Arbetsmiljö och hälsa > Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vad innebär SAM? Att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till arbetsmiljöfrågor av både fysisk, psykologisk och social karaktär. Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Det handlar om att arbeta för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö för samtliga arbetstagare

Vad ingår i SAM? Steg 1 Undersökning av arbetsmiljön (rutiner, kompetens, delaktighet, skyddsronder, medarbetarsamtal, tillbudsrapporter, APT etc) Steg 2 Kartläggning de risker som uppkommit från undersökningarna för att få en allsidig och aktuell bild av arbetsmiljön Steg 3 Bedöma risker/analysera Steg 4 Gör en handlingsplan och åtgärda Steg 5 Kontrollera och följ upp

Steg 1: Undersökning Det är viktigt att skapa tillfällen för att granska arbetsmiljön på arbetsplatsen, de ska göras: Regelbundet Till vardags Efter olycka/sjukdom/allvarligt tillbud Före en förändring i verksamheten Det finns det flera verktyg och hjälpmedel som man kan och ska använda, så kallade signalkällor. Dessa signalkällor kan bland annat vara: Skyddsrond som ska genomföras varje termin Genomgång av samtliga rutiner Utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar Medarbetarundersökningen som genomförs en gång per år Hälsokontroller Personalmöten Statistik så som sjukfrånvaro Missnöje/konflikter Anmälningar av arbetsskador/olyckor och tillbud Enskilda samtal med medarbetarna Övrig kunskap/kännedom Rutin och mall för kartläggning finns gemensam för LBS.

Steg 2: Kartläggning En kartläggning genomförs en gång per år för att få en aktuell och allsidig bild av arbetsmiljön. Sitt med samtliga risker som har framkommit av undersökningen för att kartlägga den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. Exempel: Arbetsledning, arbetsmängd, arbetsorganisation, arbetsredskap, arbetsställningar och arbetsrörelser, arbetstempo, arbetstider, arbetsuppgifternas innehåll, belysning, buller, farliga ämnen, handlingsutrymme, lokaler, maskiner, möjlighet till inflytande, samarbete, vibrationer, våld och hot samt värme och kyla. Listan kan naturligtvis kompletteras med områden som har betydelse i den aktuella verksamheten. Rutin och mall för kartläggning finns gemensam för LBS.

Steg 3: Riskbedömning Resultatet av kartläggningen riskbedöms utifrån hur sannolik risken är samt hur allvarlig konsekvensen är. Man använder sig av en särskild mall för riskbedömning och handlingsplan där man skriver in potentiella risker i arbetsmiljön. Frågor man ställer sig: Hur troligt är det att någonting ska hända? Kan flera anställda påverkas av riskerna? Vilka arbetsmoment medför särskilt stora risker? Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna? Vilken ohälsa eller olycka kan uppstå? Hög: allvarlig risk, omedelbara åtgärder Medel: planera åtgärder Låg: acceptabel risk, ingen åtgärd Mall för riskbedömning och kartläggning finns på Academediawebben

Steg 4: Handlingsplan och åtgärd Risker och åtgärder sammanställs i en handlingsplan Frågor man ställer sig: Vad är risken? Hur allvarlig är den? Hur ska vi åtgärda? Vem? När? Uppföljning? Åtgärder behöver sedan genomföras på olika sätt beroende på vilken risk som har upptäckts. Mall för riskbedömning och kartläggning finns på Academediawebben

Steg 5: Kontrollera och följa upp Kontrollera att åtgärderna har genomförts En dokumenterad årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet ska finnas vid minst 10 anställda, se mall på

Att komma igång Se till att ni har skyddsombud och elevskyddsombud Informera personal om SAM, delegation, ansvar, tillbud etc. Gör kartläggning inklusive skyddsrond Gör riskbedömning och handlingsplan

Roller i SAM Skyddsombud Skyddskommitté Utses av medarbetarna, anmäles till rektor. Om flera, ska en utses som huvudskyddsombud Rektor har ingen skyldighet att utse. Skyddskommitté Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombud skall delta vid planering och förändring av lokaler, arbetsprocesser, metoder och arbetsorganisation. Deltar i lokal skyddskommitté

Roller i SAM - Elevskyddsombud Arbetsmiljöförordningen: ”För varje nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans arbetsmiljöarbete såsom elevskyddsombud”.

Elevskyddsombudet ska: företräder eleverna i arbetsmiljöarbetet bevakar så att skolan följer reglerna i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) bevakar så att skolan bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete ser till så att tillbud och olyckor bland eleverna rapporteras till rektor för vidare synpunkter, krav och önskemål från eleverna för vidare känslig information, t ex mobbing, enbart till den eller de som hanterar sådana ärenden på skolan, t ex mobbingteamet iakttar tystnadsplikt

Elevskyddsombudet har rätt: till utbildning för sitt uppdrag (AcadeMedia har utbildningar varje läsår) till ledighet för den tid som behövs för uppdraget. Elevskyddsombud på gymnasiet har rätt till extra undervisningsstöd för de lektioner man missat att ta del av den information som behövs för att kunna ta ställning i olika frågor, t ex ombyggnation, ändrade arbetsformer och framtagning av policydokument. Dock inte sekretessbelagd information att delta i planering av förändringar på skolan som rör eleverna att delta i skyddsronder att medverka i skyddskommitténs sammanträden i frågor som rör elevernas arbetsmiljö. att regelbundet träffa rektor och diskutera skolans arbetsmiljö

Roller i SAM: Egenansvar - alla medarbetare medverka i arbetsmiljöarbetet delta i genomförandet av de åtgärder som behovs för att åstadkomma god arbetsmiljö följa givna föreskrifter vid behov använda personlig skyddsutrustning påtala risker och brister och skriva tillbudsrapporter använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som  behövs för at förebygga ohälsa och olycksfall

Delegation Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Det är en uppgiftsfördelning; det är alltså arbetsuppgifterna och inte straffansvaret som fördelas. Straffansvaret kan enbart fastställas av domstol. Om en arbetsmiljöuppgifter inte kan utföras ska frågan i första hand tas upp med den från vilken delegationen erhållits. Om kompetens, resurser eller befogenheter saknas kan en konkret arbetsmiljöuppgift i sista hand returneras. Delegation krävs till lärare som undervisar i ämnen med förhöjd risk. Exempelvis idrott, naturkunskap eller musik.

Löpande under året APT (arbetsplatsträffar) med agenda och protokoll Riskbedömningar undervisning/resa Riskbedömningar vid stora verksamhetsförändringar Anmälningar av tillbud/arbetsskada Kontroll av lab-sal, Information om första hjälpen-materiel Åtgärda risker, dokumentera nya risker och åtgärder i handlingsplanen

Riskbedömningar - undervisning/resa Särskilda riskbedömningar ska göras vid riskfyllda undervisningsmoment samt aktiviteter utanför skolan. Även utlandsresor Läraren som genomför momentet ansvarar för att det görs. Riskerna som ska bedömas ska vara typiska, förutsägbara och konkreta. Särskild mall finns på intranätet Mallar för riskbedömningar finns på supportwebben

Riskbedömningar - verksamhetsförändring I samband med att verksamhetsförändringar, såsom neddragningar, ombyggnationer eller byte av lokaler, upprättas en skriftlig riskbedömning. Särskild mall finns på intranätet Mallar finns på supportwebben

Tillbud/olycksfall Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Allvarliga tillbud är händelser som i sig innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Det behöver inte finnas någon fara för person i den aktuella situationen. Mall finns på intranätet som fylls i av medarbetaren när ett tillbud har skett. Rapport lämnas till chefen Skyddsombudet ska ta del Utredning görs om det finns samband mellan tillbudet och förhållandena i arbetet. Förebyggande syfte, inte skuld. Allvarliga tillbud/olycksfall anmäls till Arbetsmiljöverket. Mall finns på supportwebben

Arbetsskada Arbetsskada kan vara en kroppslig skada eller ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen eller hög arbetsbelastning kan till exempel ha orsakat ohälsan. Har du på grund av hot eller våld skadats i arbetet ska även detta anmälas. Om du skadar dig på väg till eller från arbetet räknas det också som arbetsskada. Chef anmäler till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan på anmalarbetsskada.se Medarbetaren anmäler till AFA – chefen bekräftar anmälan

Första hjälpen Vem kan HLR och L-ABC? Var finns nödvändig info? Var finns material?