Yttre krafter Exogena krafter.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Viktiga begrepp inom exogena processer
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Jordens processer som formar jordytan
Neptunus är en blå planet. Och den har ingen fast mark.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Meteorologi Läran om vädret.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vattnets kretslopp.
Sveriges olika landformstyper
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Livsviktigt Skriva/Läsa A2.1
Yttre krafter Exogena krafter
VATTEN - geografiska begrepp
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Vad är det och hur fungerar det?
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Uppgifter FCD P03:2 (Med plats för förändringar).
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Jordens inre och yttre krafter Jordens yta förändras hela tiden. Berg bildas och berg försvinner, ny jordskorpa bildas, öknar sprids och floder skapas,
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring, Erosion, Sluttningsprocesser.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Beskrivande och förklarande text. Två texttyper som används när man skriver faktatexter Används ofta tillsammans Vanligt förekommande i skolan.
Klimat och miljö.
Vattenrening.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Klimat Klimat eller väder?.
Jorden Och Livets utveckling
I rymden kan ingen höra dig gråta
Naturresurser; vatten
Väder.
Väder och klimat.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Luft och Vatten.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Spår av inlandsisen Geografi åk 4.
Meteorologi Läran om vädret
Hydrologiska cykeln.
Sjön som ekosystem.
Väder och klimat.
Vecka 37 Tisdag den 12:e september 2017 Dagens namnsdag Åsa Åslög.
Hållbar utveckling.
Vattenrening.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Det geologiska kretsloppet
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
- Geografi - Att studera helheten.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
KLIMAT OCH VÄDER.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
I rymden kan ingen höra dig gråta
Vad påverkar jordens klimat?
Jordens processer som formar jordytan
Vad föreställer bilden?
Klimat.
Presentationens avskrift:

Yttre krafter Exogena krafter

Jordens yttre krafter Vittring Rinnande vatten (floder, älvar) Vindar Havets vågor och strömmar Inlandsisar EROSION= nedbrytning TRANSPORT AVLAGRING

Jordens yttre krafter Mekanisk vittring Frostvittring (issprängning) – Vatten fryser till is, mest effektiv vid temperaturväxlingar Solsprängning – Solen värmer upp berget på dagen, kyls av på natten- ex. tillmakning

Jordens yttre krafter Kemisk vittring Kalkstensvittring - Vatten och syra t ex kolsyra. Karstlandskap (grottor, droppstensbildningar) Bilar rostar

Rinnande vatten V-dal Gröper ur (eroderar) landskapet likt ett V Meander Minsta motståndets lag Inner- och ytterkurvor, nipor, älvvall Delta Material avlagras i mynningsbankar (rutschkana)

Vågor och strömmar Vågor (vindhastighet, varaktighet, yta) Klippstränder Klint, strandgrotta, strandgryta Spränger, sliter loss Sandstränder Bränningsrevlar, strandrevlar, Raukar Strömmar Strandvallar-> Strandsporre

Isens påverkan Glaciär-> inlandsis U-dal Rullstensås

Jordmassors påverkan Ras Skred Slänt Skålskred Laviner

Vindens påverkan Vinden för mig sig sand och silt Sanden rullar, hoppar längs med marken Silt är svävande i luften (gul snö) Avlagras i sanddyner- stöt och läsida- vandrande dyner - Tvärdyner - Stjärndyner