Matspjälkningsapparaten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Matspjälkningsprocessen
Advertisements

Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Cellen.
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Människokroppen Matspjälkningen.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Matspjälkning.
Människokroppen Matspjälkningen.
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Kurs år 8 Människokroppen Sex och Samlevnad
Hjärta & lungor.
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Matspjälkningen 7m långt magtarmkanalen. Tar 24 h att gå igenom.
Vad ska du äta och varför ?
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Biologi Människokroppen Matspjälkningen
BIOLOGI - Människokroppen
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Repetition av näringslära
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Goda resultat inom idrott bygger på en bra balans mellan att ÄTA, TRÄNA och VILA.
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Äta – Träna – Vila Kostens roll i ungdomsidrotten.
Andningen Varför måste du andas? Vad kan göra luften farlig att andas?
Smak, lukt och känsel Lukt- Övre delen av näsan Tiotusen olika dofter Smak- tungan finns det smaklökar grundsmaker: sött, salt, surt och umami Känsel-
MÄNNISKAN, MATEN & MIKROORGANISMERNA Syftet Mikroorganismers förekomst, egenskaper, livsbetingelser och betydelse. Målet Elever ska ha kännedom mikroorganismers.
Pingvinresan  Klass 1a har gjort en bok om pingviner.  De såg delar av dokumentärfilmen Pingvinresan.  De fick tillverka egna pingviner, som sedan fotograferades.
HORMONER Kroppens budbärare. Kroppens 2 informationssystem 1. Nervsystemet: SNABBT 2. Hormoner: LÅNGSAMT Hypotalamus i hjärnan länken mellan dessa två.
Studieteknik - tips och ideer
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Matspjälkningsprocessen
Kolhydrater.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
_____________________
KOST Grupp forsläsning.
Hjärta & lungor.
Hjärtat.
Vitaminer.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Andningsorganen O2.
Mineralämnen.
Andningsorganen O2.
Människokroppen - celler i samarbete
Kolhydrater.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Människans anatomi och fysiologi
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Presentationens avskrift:

Matspjälkningsapparaten

Begrepp matspjälkningsapparat magsäck matstrupe tolvfingertarm tunntarm tjocktarm blindtarm ändtarm lever gallblåsa galla enzymer bukspottskörtel bukspott njurar urinblåsa urinrör

Vad händer när vi äter….. Mat och vatten Hungerkänslor styrs från hjärnan Känner av energibehovet Behov av olika näringsämnen (fett, kolhydrater, protein (äggviteämnen) & vitaminer)

Mag -och tarmkanalen Munnen - (mekanisk och kemisk nedbrytning) Svalget - (struplock) Matstrupen - (25 cm lång, 5 s till magsäcken) Magsäcken – (4h stannar maten, magsaft, gröt)

Resan fortsätter genom kanalen….. Tunntarmen (en del tolvfingertarmen ) – 6 m lång, utvecklad som en fotbollsplan, blandas med galla & bukspott Tjocktarmen – (1,5 m, vällingen blir tjockare, 3-9 h) Ändtarmen – (samlas rester, 15 cm lång)

Körtlar som hjälper till med matspjälkningen Spottkörtlarna – här tillverkas saliven Levern – tillverkar bland annat galla som löser upp fett Gallblåsan – här samlas gallan Bukspottkörteln – tillverkar bukspott som hjälper till att bryta ner maten och insulin

Njurarna och urinvägarna Kroppens avfall tas om hand på olika sätt: Åker ut med avföringen Avfallet i blodet renas i njurarna (1 l blod/min) och avfallet åker ut med urinen 2 njurar, form av en böna ca 10 cm 1,5-2 l urin bildas i njurarna per dygn Urinen samlas i urinblåsan (ett par dl) Urinvägsinfektion