Tekniska verken i Linköping AB (publ) Avfall och återvinning - hushåll Kundkoordinator, Johan Gustafsson

Fjärrvärme Bredband Eldistribution Elenergi Elnät/Belysning Problemfri och ekonomisk uppvärmning av fastigheten! Bredband Ett enkelt sätt för att tillgodose kommunikationsbehovet i en fastighet! Eldistribution Elleveranser med hög leveranssäkerhet! Elenergi Elförsäljning med lokal närvaro! Elnät/Belysning Helhetslösningar för utomhusbelysningar! Återvinning/avfall Miljöriktig hantering av alla sorter avfall. Biogas En del i ett naturligt kretslopp, närproducerat fordonsbränsle! Vatten/avlopp Leverans av dricksvatten och omhänder- tagande av avloppsvatten! Energitjänster Kontroll på fastighetens energianvändning.

Korta fakta Närmare 300 000 kunder totalt i koncernen (inkl Bixia) 2018-09-13 Korta fakta Närmare 300 000 kunder totalt i koncernen (inkl Bixia) 972 anställda Ca 88 000 kunder i elnätet 2010 (70 000 i Linköping och 18 000 i Katrineholm) Ny (bild)

Nationella miljömål 2018: minst 50 % av Sveriges matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling 2018: 40 % av matresterna ska behandlas biologiskt så att både energi och näring tas tillvara Sveriges nationella miljömål är att minst 35% av matavfallet från hushåll ska återvinnas genom biologisk behandling senast 2010. 2009 återvanns 21% av matavfallet och 2010 25% - och den siffran stiger stadigt i takt med att allt fler kommuner börjar med olika typer av insamling. Just nu håller Naturvårdsverket på att arbeta fram en ny nationell avfallsplan som ska gälla för 2012-2017. I Linköping vill vi överträffa de nationella målen! (Vårt mål är att 50% av allt matavfall ska återvinnas)

Naturlig energi Närmare hälften av vårt hushållsavfall är matrester av olika slag Matrester innehåller både näring och energi som kan göra nytta I Linköping blir våra matrester biogas och biogödsel i vår egen biogasanläggning Visste du att nästan hälften av vårt hushållsavfall är matrester/matavfall? Det här är en stor mängd näring som går till spillo. Använt på rätt sätt är matrester en värdefull resurs. Genom att sortera ut våra matrester och skilja det från vårt andra hushållsavfall kan vi ta vara på både näring och energin. I Linköping ska våra matrester bli biogas, som kan användas till fordonsbränsle. En stor del av Östergötlands bussar drivs t ex av biogas. Att sortera matavfall är alltså ett steg mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle.

Gröna påsen! Den är grön. Den är hungrig. Låt oss presentera: Det är dags att lära känna Gröna Påsen! Det är den som kommer att ta hand om dina matrester i fortsättningen. Eftersom detta är något som alla ska göra och vi vill ha in en så stor andel av matresterna som möjligt, har vi sett till att gör det så lätt som möjligt för den som ska sortera ut sina matrester. Och det är där Gröna Påsen kommer in, den gör så att det blir lätt för dig.

Gröna Påsen gör det lätt! Matresterna i den gröna påsen Påsen knyts med dubbelknut och slängs i den vanliga soptunnan Vi tar hand om resten! Du slänger dina matrester i den gröna Påsen. När det är dags knyter du en dubbelknut och slänger den gröna påsen i vanliga soptunnan – tillsammans med dina övriga hushållssopor. Svårare än så är det inte. När du har slängt din gröna påse tar vi hand om resten! Varför är påsen grön? Den klara gröna färgen gör det lätt för oss att automatiskt sortera ut matavfallet från övrigt avfall i vår optiska sorteringsanläggning. En kamera läser av den gröna färgen och ser till att de påsarna åker vidare mot biogasanläggningen. (Därför uppskattar vi om man undviker att använda påsar med liknande grön färg till sina vanliga sopor, och det är viktigt att använda den Gröna påsen bara till matrester)

Startpaket till alla hushåll Gröna påsar Egen hållare till gröna påsen Informationsfolder med sorteringsguide Vi ser till att du får fler gröna påsar när de börjar ta slut. Innan sorteringen av matrester startar kommer alla att få ett startpaket som gör det lätt att komma igång. Paketen delas ut under mars och beroende på om du bor i till exempel villa eller lägenhet kan det ske på lite olika sätt. Startpaketet innehåller Påshållare i plast Gröna påsar för ett halvår Informationsmaterial med sorteringsguide Hållaren tillsammans med de gröna påsarna fungerar som den du har idag för ditt hushållsavfall, men är mycket mindre. Även de gröna påsarna är små – och de har inga bärhandtag utan bara flikar att knyta med. Påsarna är mindre för att de inte fylls lika snabbt som vanliga soppåsen, samtidigt som det är viktigt att de slängs relativt ofta så att de inte blir kvar för länge i hållaren, då det kan börja lukta. Hållaren ser ut som den gör med många hål och utan lock, för att vara ventilerad. Ventileringen är viktig för att motverka lukt. I startpaketet finns också en broschyr med information om hur man sorterar sina matrester, vad man ska tänka på och hur processen ser ut i sin helhet från matrest till biogas. I broschyren finns dessutom en sorteringsguide som ger vägledning om vad som ska slängas i den gröna påsen och inte. Med startpaketet får alla hushåll gröna påsar som räcker i cirka ett halvår. När det blir dags ser vi sedan till att nya påsar delas ut. Hushåll med egen soptunna knyter en påse runt handtaget på soptunnan för att signalera att man behöver nya påsar (den tar man sedan bort när man fått påsarna). Hushåll i lägenhet tar kontakt med sin hyresvärd eller bostadsrättsförening.

Att tänka på Endast matrester i den gröna påsen Knyt alltid dubbelknut Fyll inte påsen mer än att du kan knyta ihop den Gäller både gröna påsen och övriga soppåsar Alla sopor ska ligga i påsar Det gäller både matrester och övrigt avfall, inget ska slängas löst Lösa sopor skapar problem i sorteringsanläggningen. Vilket innebär att matresterna inte kan återvinnas till biogas. För att det ska gå att ta vara på matavfallet är det viktigt att de påsar du slänger är hela och ordentligt knutna, så att inte matrester och övriga hushållssopor blandas. Det är därför viktigt att du alltid knyter en dubbelknut på dina soppåsar. Tänk också på att inte fylla påsarna för mycket. Då blir det svårt att knyta ordentligt – och överfulla påsar blir också känsligare och riskerar att gå sönder. För att inte riskera trasiga påsar och sammanblandning av matrester och övrigt avfall är det också viktigt att inget löst skräp slängs i soptunnorna. Dessa ställer till problem i sorteringsanläggningen.

Optisk sortering

Varför optisk sortering? Det är ett enkelt system för kunderna Konsekvensbeskrivning - Insamlingssystem, anläggningar, kommunikation, ekonomi, tidsplan Synpunkter från fastighetsägare m fl.

Fördelar och utmaningar Befintligt insamlingssystem kan användas Inget extra kärl för matavfall behövs Spar plats Insamling kan startas i hela kommunen samtidigt Kan byggas ut för fler fraktioner Tunga investeringar Separata insamlingsturer för grovavfall och löst avfall Statistik

Förberedelser Investeringar i anläggningar -optisk sortering och förbehandling Påsar för insamling Distribution av påsar Kommunikation en framgångsfaktor

Med fokus på kommunikation Bred kommunikations-kampanj Samarbete mellan Linköping, Motala och Vadstena Kommunikationsbyrå Fokusgrupper Positiv budbärare

Hur har det gått? Det kommer in många gröna påsar Positivt mottagande Folk känner sig väl informerade Beteendeförändring tar tid Löst avfall Verksamheterna implementeras efter hand

Resultat hittills Ca 4000 ton/år med dagens insamlingstakt av total ca 23 000 ton, exkl. verksamheter Renhetsgrad enligt plockanalys varierar mellan 97 och 98 procent i de två testområdena 20% av matresterna slängs i onödan -minskning jämfört med plockanalyser 2011