B1r3 Pronominit.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Svenska trubadurer Trubadur: Kan översättas: den som hittar på.
Advertisements

Brukarenkät Måltidssituation. Vilken avdelning bor du på? Avdelning 1.Sparven2(9%) 2.Vargtass2(9%) 3.Blåklockan2(9%) 4.Lindorna2(9%) 5.Skogsstjärnan2(9%)
“Tänk över det här...” Klicka med musen för att se bildspelet...
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
Frågor på ytan, under ytan och på djupet
Bisatser © Birgitta Ryding.
Patientenkät sommaren -13
KKME – Livsfrågor Oktober 2007
Pronomen.
Relativa pronomen & adverb
Åk 9 - året då det händer -.
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Dalsland Landskapsvapnet ska föreställa en oxe med hängande svans.
adjektiv och substantiv
BARNS RÖSTER OM INTERNET
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Ödehuset Det var en gång en flicka som hette Lisa. Hon
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
För att ta några lektioner Om vänskap & Livet
1. monia, useita, useimmat, 2. harvat/vähän, harvemmat/vähemmän, 3. kaikki.
Luncha och lär! Tempussystemet.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Känner du igen denna logotyp? 1.Ja 2.Nej 3.Kanske?
Politiken måste ha ett innehåll, de utvalda ska tycka något.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Så firade vi födelsedagar förr.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Värderingsövning/ fyra hörn
Att utveckla – lite tips!
Introduktion - Konsumentekonomi
Det är en exempel av framtidens datorer men före jag riktigt går in på det ska jag berätta om för i tidens datorer! Framtidens Datorer!
Motivationen att lära sig svenska
ADJEKTIV VERB Äta Dricka Sova Skratta Gråta Skriva köpa Törstig Trött
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Här är en pojke. Han heter Erik. Erik tycker att spela brandboll. Han tycker brandboll är med de sport bra.
LEDTRÅD: Hans namn betyder guld och sådana bollar har han många!
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Ordföljd.
Låna pengar direkt? Pengar fattas för det mesta kan man tycka. Åtminstone fattas de just då de behövs som mest. Hur många gånger har du fått försaka något,
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Frågeord (en frågA, -n, -or, -na  yhdyssanassa: frågEord) Vad*mikä Varmissä Vartmihin Varifrånmistä Varförmiksi Vemkuka, ketkä Vemskenen, keiden  Ei.
Vad är historiebruk för spännande?. – Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället i olika sammanhang och för olika syften. –
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Veronica Snellman, Finland, Övriga Norden –
BARNS RÖSTER OM INTERNET
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Succé för Gislehälsans café för äldre
Frågeord (en frågA, -n, -or, -na  yhdyssanassa: frågEord)
Lite skruvat kanske men här kommer vecka….
Ordföljd huvudsats.
Föräldramöte 09 röd
Dessutom vecka 11 BE LJUD ® BrucElvis
Träna svenska A och B Häfte 13 Sport.

Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.
Lös rebusen för att få reda på vad Veckans fördjupning handlar om!
Jag har läst en bok som heter Nya Bellman historier och den är skriven av Peter Gissy.

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Ordföljd huvudsats.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Presentationens avskrift:

b1r3 Pronominit

Interrogatiivipronominit 1. Vem regisserade filmen Fucking Åmål? Vilka skrev manuskriptet? b) Vems biobiljett ligger på bordet? Vems / Vilkas biobiljetter ligger på bordet? 2. Vad ska du göra i kväll? Vad är det för en film? – Det är en komedi. Vad för filmer tycker du om / gillar du? – Jag tycker om / gillar komedier. Vilken film är det? – Det är Fucking Åmål. Hurdan är filmen? – Den är rolig. Vilken film är bättre, Fucking Åmål eller Mitt liv som hund? / Vilkendera filmen är bättre…? / Vilkendera av filmerna är bättre…?

Indefiniittipronominit 1. När man åker / reser utomlands, måste man skaffa pass i god tid. Utomlands kan man ibland känna sig hjälplös och i behov av att någon ska hjälpa en. När man är utomlands måste man hålla reda på sin väska och sina pengar. Ens drömmar behöver inte alltid vara så realistiska.

2. någon / ingen – henkilöt något / inget / någonting / ingenting – asiat b) någon gammal man, ingen gammal man något litet barn, inget litet barn några dyra kläder, inga dyra kläder c) något speciellt – inget speciellt d) knappast någon / nästan ingen e) Jag behöver ingenting / inget. Jag vet att jag inte behöver någonting / något. Jag vill inte köpa någon dyr bok. Jag har inte velat köpa någonting / något.

3. många utländska turister, flera finnar / finländare / de flesta människor få turister / ännu färre finländare 4. Tycker du om all finsk musik? Allt arbete är viktigt. Jag besökte alla kända sevärdheter. Alla tyckte att allt / allting hade gått bra. 5. De bor på ett annat billigt hotell. Ni träffar dem en annan gång. b) Jag vill inte resa till något annat land än Sverige.

6. Varje människa drömmer ibland om en resa söderut. Var och en drömmer ibland om en resa söderut. vars och ens dröm varenda dag – vartenda år varannan vecka, var fjärde vecka, vartannat år, vart sjätte år 7. hela dagen, hela den långa dagen, hela mitt liv 8. båda resorna, båda de dyra resorna 9. Jag vill göra det själv. Barnet vill göra det självt. Vi kan göra det själva. Själva presidenten var närvarande.

Demonstratiivipronominit 1. den här boken = denna bok det här kaféet (caféet) = detta kafé (café) de här breven = dessa brev 2. den där boken, det där kaféet, de där breven 3. på samma kafé, samma kunder Itsenäisesti: Kaféet är detsamma som för tjugo år sedan.

4. Jag vill också ha en sådan tröja som du (har). Var kan man köpa sådana tröjor? 5. Jag vill också ha en likadan tröja som du (har). Är alla tröjorna likadana? 6. Den dagen glömmer jag aldrig. Vad är det? – Det är en mp3-spelare. Den är ny. Det regnar men det är varmt. Det känns trevligt / bra. I staden finns det många kaféer. = Det finns många kaféer i staden. Är du trött? – Nej, det är jag inte. Det var vi som satt på kaféet. Den bok som jag köpte igår är bra.