Rationalismen 1600-talet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Livsåskådning och religion
Naturvetenskap.
Hypoteser och teorier.
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
UPPLYSNINGEN.
Upplysningen vs Romantiken
Deduktion och induktion ”Välgrundade” vetenskapliga (slut)satser förutsätter giltiga eller åtminstone trovärdiga slutledningar.
Vetenskapsteori och forskningsmetodik
Vetenskaplig Metod.
Moral och omoral i arkitekturen Historia i tre akter Arkitekturteori A, 31/
Antikens teorier – Vitruvius m.m.
Pareskatologi och andlig verklighet
Det politiska tänkandet
Fenomenologi Av grupp 4: Linnéa Johansson, Wilhelmina Horn, Elin Wahlberg, Nina Haraldson och Johanna Lindman.
Empirismen 1600-talet. En ny tid Avståndstagandet från skolastiken Ord och ting Nya sätt att söka kunskap: - rationalism - empirism.
Skepticism, romersk stoicism, nyplatonism
Vetenskap och sekularisering
Vetenskaplighet En gissning blir inte vetenskap för att den råkar visa sig vara sann. Vetenskap handlar om att ge tillräckligt goda /rimliga skäl för att.
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
Hermeneutik tolkningskonst tillämpas inom humaniora
omniensen i monoteismen
Kunskap 2 Egna upplevelser
Logikkurs 1.
Diskutera denna hamburgare som om du vore Platon.
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Septem artes liberales musik aritmetik geometri astronomi trivium quadrivium grammatik retorik dialektik.
Psykologins historiska framväxt
Susanna Andersson, FLoV, GU.
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap Lektion 1.
Att Vittna Chapter 4. Att Vittna om Messias och Guds Nya Ord/Förbund med Människan, är den mest Heliga Aktivitet. Jmfr. Bibelns Apostlagärningar. En absolut.
Filosofi 1.
Sokrates ( f.kr) Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi.
Vetenskap & Religion.
Epokerna – del 1.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
”All offentlig makt utgår från folket”
Hinduismen.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan –
Vetenskapshistoria Antikens grekland 600 f.v.t. De första tecknen finns på att människor börjar avskärma sig från vidskepligt eller religiöst tänkande.
Rationalism Grunden för kunskap ligger i förnuftet.
Grunden för kunskap ligger i förnuftet.
Nyheter Från renässansen: empiriska vetenskaper Från geocentrisk världsbild till heliocentrisk Förnekande av Gud/Gud = urmakare Nyheter Från renässansen:
Krav på vetenskaplig tolkning
Manada.se Kapitel 6 Linjära och exponentiella modeller.
FTEA12:2 Filosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Religionsfilosofi.
Genus och religion.
Nyreligiösa strömningar
UPPLYSNINGEN.
Buddhismen Lärobok ”Religion - Utkik”
Hegel Fichte, Schelling.
generellt deduktion induktion specifikt Deduktiva slutsatser är giltiga och med nödvändighet och sanna, om premisserna är sanna. Induktiva slutsatser.
Vetenskap & Religion.
Frågor om kunskap och existens
Psykologins historiska framväxt
Kunskapsteori och ontologi
Förnuft och emancipation
Vetenskap = fakta, teorier, metoder
1800-talet Filosofi.
Ångest, Guds död och det stora språnget
Metafysik, ontologi och vetenskap under den nyare tiden
KANT.
Religion och andra livsåskådningar
Religion och vetenskap
Religionskunskap Lektion 2.
UPPLYSNINGEN ca
4. IDEOLOGI Idéer och tankar om hur samhället
Presentationens avskrift:

Rationalismen 1600-talet

Striden mellan rationalism och empirism Rationell intuitionkunskap Erfarenhetkunskap Olika tolkningar av kunskapsbegreppet Kunskaper i normativa frågor? Empiristerna avvisar detta

René Descartes (1596-1650) Brott med den aristoteliska traditionen i naturvetenskapen Kritik av skolastiken auktoritetstro Förankring i förnuftet, inte i religiös tro Vetenskaperna bildar en enhet; matematiken—modell, den mest framgångsrika vetenskapsgrenen

Metoden Det deduktiva systemet Säkra och sanna grunder (jf Euklids geometri) Tvivlet: till skillnad från skeptikernas, provisoriskt - antagande: allt kan vara falskt Sinnenas bedräglighet Omöjligheten att skilja mellan dröm och verklighet Den bedrägliga guden Fast grund: ”jag tänker, alltså finns jag till” (”Cogito, ergo sum.”)

Cogito Fast grund: ”jag tänker, alltså finns jag till” (”Cogito, ergo sum.”) - tydliga idéer - uppdelning av problem i ”så många delar som möjligt” - börja med det enklaste och fortsätta med det mer sammansatta - fullständiga uppräkningar

Kropp, själ, verklighet Två substanser ”Res cogitans/res extensa” Koppling mellan kropp och själ: tallkottkörteln (”livsandar”) Gudsbeviset: den fullkomliga varelsen

Baruch Spinoza (1632-1677) Stoicism vad gäller etiken Panteism vad gäller naturläran Tolerans i politisk filosofi Bibelkritik i religion

Kunskap Tradition Erfarenhet Logik Intuition: klara och säkra insikter

Etiken En substans; attribut (tänkande, utsträckning) Natura naturata/natura naturans Guds immanens Panteism? Att se på livet ur evighetens synvinkel (”sub specie aeternitatis”) Nödvändighet och frihet

Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) Mekanisk världsbild och teleologi Monader Förutbestämd harmoni Teodicéproblemet

Sanningar Nödvändiga (logiken, matematiken) Kontingenta ("den tillräckliga grundens lag") Voltaires Candide