Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sida 1 Låneläget 2007 Så ser svensken på sina bolån Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson
Advertisements

Miljonprogram 2.0 med tillgängliga bostäder? Professor, leg. arbetsterapeut Susanne Iwarsson.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015 Stockholm Stad.
Foto från föreningen Haverdalsbyn. Folkmängdsutveckling I Sveriges kommuner till
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
Etik - Att göra det rätta.
INCLUSIVE CITY.
Revidering av riktlinjer gällande särskilt boende för äldre
Spartid för kontantinsats 60 kvadrat
Julfirande 2016 – inköpsplaner för stora och små
Ahmad Azizi Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Fair play Samhällskunskap åk 4.
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
PRV – upphovsrättsundersökning 2017
Folkmängd 2013 Majorna-Linné Folkmängd 2013 Majorna-Linné
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Lärarlöner Löneavtal Statliga satsningar Lokal lönebildning
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Folkmängd 2013 Norra Hisingen Folkmängd 2013 Norra Hisingen
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
Unga vuxnas boende Hur unga vuxna bor och hur de vill bo? RUFS 2050
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
BEFOLKNINGSPROGNOS Nynäshamns kommun
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030
Välkommen till Huddinge!
De stora lärargrupperna
Kvalitetsmätningen hösten 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Elev- och Föräldraenkät
Religion.
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Din lön och din utveckling
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län
Näringslivsanalys Umeå kommun
Huddinge kommun Näringslivsanalys
SAMPERS Pågående utveckling och prioriteringar Leonid Engelson
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Personalstatistik delår 2018
SFI/SFX 2018 i Stockholms län
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Storlek och befolkningsutveckling kommuner
Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Angered 1.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Centrum 1.
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Det går bra nu. Men sen kommer….
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
IQs Alkoholindex 2018.
Skåne idag – Landsbygd och integration i siffror
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Innehållsförteckning presentationsbilder 2019
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019
Omfattar fyra femårsperioder mellan 1985 och 2017
Presentationens avskrift:

Det behövs mellan 14 500 – 22 600 nya bostäder om året fram till 2030 men vad innebär det? Matilda Rehn och Kim Örtenblad, regionplanerare Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Demografiska förutsättningar För att beräkna det demografiska bostadsbehovet utgår vi från våra framskrivningar. Framskrivningar av befolkning och sysselsatta har vi gjort under lång tid, i samband med framtagandet av regionplaner och regionala utvecklingsplaner sedan 50-talet. Som ni ser tar vi fram tre scenarier för länen i östra Mellansverige, låg, bas och hög. Dessa scenarier bygger dels på antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige framöver, som är lika i alla tre scenarier. Vad som istället skiljer dem åt är att de bygger på olika befolkningsprognoser för riket från SCB. Vi tror att befolkningen i Stockholms län kommer växa ganska markant, speciellt fram till 2030, men även därefter. 2030 beräknas 2,85 miljoner människor på i Stockholms län, och 2050 ca 3,4 miljoner – 1,1 miljoner fler än idag. Vi tror att befolkningen ökar, men inte alla grupper och inte överallt i länet. Vissa delar av länet beräknas öka mer än andra, beroende på dagens markanvändning men också beroende på planerad och föreslagen markanvändning. Det är ju heller inte alla åldersgrupper som beräknas öka sin andel, den yngre åldersgruppen beräknas vara ganska stabil. Det är snarare de äldre åldrarna som beräknas öka sin andel av den totala befolkningen, på bekostnad av gruppen i arbetsför ålder. För bostadsplaneringen innebär ju detta att det exempelvis kommer krävas fler specialboende för äldre då andelen äldre än 85 beräknas fördubblas. Framtida ökningen kommer till stor del att bero på ett födelseöverskott, och mindre pga inflyttning från övriga Sverige och världen. Födelseöverskottet leder nödvändigtvis inte till ett ökad bostadsbehov på en gång, men såklart så småningom. 2015-2050

Bostadsbehov Det första vi ska klargöra idag är att vi nu kommer att tala om det demografiskt drivna BOSTADSBEHOVET, det vill säga det behov den förväntade befolkningsutvecklingen ger. Det vi tar fram här är ett underlag till den regionala planeringen men även kommunernas planering. Det ska inte blandas ihop med en marknadsefterfrågan – dvs hur människors möjlighet att efterfråga bostäder på marknaden ser ut. Många vet såklart att det är olika saker men för tydlighetens skull vill jag bara betona att det här handlar om hur behovet ser ut och det behöver inte betyda att det finns möjlighet att efterfråga bostaden på marknaden givet de förutsättningar som råder idag. Men eftersom det är omöjligt att veta EXAKT hur befolkningen utvecklas framöver, som Matilda just sa görs kvalificerade antaganden i våra framskrivningar. Och det är dessa scenarier om framtida utveckling som ligger till grund för prognosticerat antal hushåll och därmed också framtida bostadsbehov. Och givet detta, behövs ett tillskott på mellan 14 500- 22 600 bostäder om året. Vi tar fram ett intervall just eftersom osäkerheterna är så stora. Det kan hända saker och då gäller det att vi har beredskap för detta. Och vad kan hända som påverkar bostadsbehovet? Ja eftersom befolkningsutvecklingen och de framtida antalet hushåll är centralt för det demografiskt drivna bostadsbehovet så kan allt som påverkar detta få konsekvenser för bostadsbehovet. Det kan tillexempel vara politiska beslut som påverkar migrationen, vilket givetvis påverkar bostadsbehovet. Eller så kan man tänka sig ett riktat stöd till unga som påverkar ungas möjlighet att bilda eget hushåll tidigare. Vilket skulle leda till ett högre bostadsbehov.

Hur bor vi idag? Nästa fråga vi möts av när vi säger att det behövs mellan 14 500 – 22 600 bostäder är ”– Men vilken typ av bostäder behövs då framöver?” Och det är verkligen inte enkelt att svara på. För att närma oss frågan behöver vi se till hela beståndet och vad det nuvarande beståndet behöver kompletteras med givet den troliga befolkningsutvecklingen. Det är ju trots allt så att majoriteten av de bostäder som behövs år 2030 finns redan idag. Och här kommer också rörligheten i beståndet in. Hur rörligheten ser ut framöver kan givetvis påverka vilken typ av bostäder som behövs. En ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor skulle ge ett mer effektivt nyttjande av beståndet. Men hur kommer rörligheten i beståndet se ut framöver? Det kan vi inte svara på idag. Återigen varför det är viktigt att se siffrorna för vad dom är – ett underlag och det handlar om att skapa en planeringsberedskap för den mest troliga utvecklingen vi ser just nu. Det här är också något som vi från regionalt håll ser att vi behöver jobba vidare med framöver. Men för återigen, för att få ett hum om vad vi behöver komplettera med behöver vi ha kunskap om hur beståndet nyttjas idag. Alltså hur bor hushållen idag? Så hur ser det ut? Övrigt boende ingår: Flerbostadshus med äganderätt (ägarlägenheter) Lägenheter i byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. En specialbostad: är en bostad som är avsedd för studerande vid universitet eller högskola, för äldre eller personer med funktionsvariationer eller för vissa väl avgränsade grupper.

Åldersfördelning efter boendeform 2016 Tittar vi på hur många personer som bor i olike boendeformer ser vi lite skilda mönster. Diagrammen här visar den totala befolkningen per ålderskategori samt hur många av dem som bor i respektive boendeform. Antal personer i småhus: Flest i åldrarna 30-59 samt 0-19 – dvs barnfamiljer, men också relativt många 70-79 åringar, men det beror ju såklart delvis på att det finns många 70-79 åringar jämfört med närliggande åldrar. Antal personer i flerbostadshus, bostadsrätt: Färre barnfamiljer och fler unga vuxna, och även något fler äldre. Antal personer i flerbostadshus, hyresrätt: Samma mönster som för bostadsrätt, men något färre, dock fler 0-19 men färre 20-39 Sista diagrammet här visar på att nästan alla bor i något av dessa tre boendeformer, men att det är något vanligare bland yngsta och vuxna 20-59 år att bo i någon annan typ av boendeform.

Hushållsförändring och hustypsförändring Hushållen! Inte personer!