Andel patienter med icke småcellig lungcancer som fått EGFR-mutationsanalys Om indikatorn Indikatorn visar andelen patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC), exklusive skivepitelcancer, som fått en EGFR-analys.  Icke småcellig lungcancer är den vanligaste formen av lungcancer, den finns hos cirka 80 procent av alla fall. Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar EGFR (epidermal growth factor receptor) mutationsanalys till alla patienter med icke småcellig lungcancer där medicinsk behandling kan komma i fråga. Studiegruppen vill att alla fall med icke småcellig lungcancer bör få en mutationsanalys och att dessa ska registreras i det nationella kvalitetsregistret för att på så sätt samla erfarenhet och kunskap. EGFR är en receptor på cellens yta som bland annat stimulerar cellens tillväxt. Mutationer i genen för denna receptor kan leda till okontrollerad celltillväxt. Det finns målstyrda behandlingar som är effektiva för många patienter som har genmutationer på EGFR. Andelen analyser har ökat markant de senaste åren.

Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi. Avser stadium IA-IIB samt WHO performance status 0-2. Målvärde Socialstyrelsen har som målnivå för denna indikator angett en andel på 79 procent. Socialstyrelsen fastställer målnivåer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar.

Andel patienter med lungcancer som bedömts vid en multidisciplinär konferens inför primärbehandling Målvärde Socialstyrelsen har som målnivå för denna indikator angett en andel på 74 procent. Socialstyrelsen fastställer målnivåer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar.

Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som planerats för kemoterapi i palliativt syfte. Avser stadium IV och WHO performance status 0-2. Om indikatorn Indikatorn visar andelen patienter med icke-småcellig lungcancer som planerats för palliativ kemoterapi. Ingår gör patienter med lungcancer i stadium IV, och med WHO performance status 0-2. Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de växer och blir fler. Det finns flera olika läkemedel som, ofta i kombination, kan användas med likartad verkan på sjukdomen. Däremot kan biverkningarna variera något. Vid en obotlig lungcancer rekommenderar nationella vårdprogrammet att man ska pröva med kemoterapi för att lindra patientens symtom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård är palliativt syftande kemoterapi vid lungcancer i stadium IV och med performance status 0–2 en av de indikatorer som är viktiga att följa upp. Performance status (PS) beskriver patientens funktionsnivå på skalan 0–4. En fullt aktiv person får PS 0 medan PS 2 gäller en person som klarar normala aktiviteter och är uppe mer än halva dagarna, dock med nedsatta krafter. PS är viktig för att bedöma om en patient kan klara en behandling med kemoterapi och ha nytta av den. Alla patienter i stadium IV ska inte palliativ kemoterapi men indikatorn är intressant för jämförelser av regionala variationer och kan tyda på kvalitetsskillnader i vården. Socialstyrelsen har angett en målnivå på 78 procent för en snarlikt formulerad indikator. Denna indikator gällde patienter med lungcancer i flera stadier, och är därför inte helt jämförbar med de data som här visas.

Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför start av kurativt syftande behandling. Avser stadium IB-IIIB. Målvärde Socialstyrelsen har som målnivå för denna indikator angett en andel på 82 procent. Socialstyrelsen fastställer målnivåer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar.

Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för stereotaktisk strålbehandling. Avser stadium IA-IIB samt WHO performance status 0-2. Om indikatorn Kirurgi är den metod som botar flest patienter med icke småcellig lungcancer. Alla patienter med lungcancer kan dock inte opereras, utan det beror på var i lungan cancern växer, hur stor tumören är och om cancern har spridit sig till några andra organ. Även förekomst av andra samtidiga sjukdomar eller allvarlig hjärt-kärlsjukdom kan påverka valet av behandlingsmetod. Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar nu även precisionsstrålbehandling (SBRT) som en kurativt syftande åtgärd. Sådan så kallad stereotaktisk strålbehandling innebär att en stråldos riktas med hög precision mot tumören för att ge minimal strålning till närliggande vävnad som inte är drabbad av cancer. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancer bör sjukvården erbjuda stereotaktisk strålbehandling till personer med icke småcellig lungcancer i stadium I som inte går att operera. Åtgärden har hög prioritet Indikatorn visar andelen patienter som planerats för stereotaktisk strålbehandling. Ingår gör patienter med icke småcellig lungcancer i tidigt stadium, stadium IA-IB och med WHO Performance status 0-2.

Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Målvärde Socialstyrelsen har som målnivå för denna indikator angett en andel på 47 procent. Socialstyrelsen fastställer målnivåer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar.

Relativ 3-årsöverlevnad vid lungcancer. Avser patienter 30-89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade värden. Indikatorn visar den relativa överlevnaden efter 3år vid lungcancer. Lungcancer drabbar ca 3600 personer per år.  Överlevnad är ett av de slutgiltiga kvalitetsmåtten på effekten av det totala omhändertagandet av cancerpatienten. När diagnosen är satt bidrar alla delar i vårdkedjan till överlevnaden. Samtidigt är överlevnad ett tämligen trubbigt mått eftersom man inte alltid vet i vilken del av vårdkedjan som förbättringen har uppstått. Den relativa canceröverlevnaden beskriver patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön som inte har diagnostiserats med cancer. Beräkningen tar hänsyn till eventuella skillnader i medellivslängd mellan landstingens befolkningar.

Andel planerat besök inom lungsjukvård inom 90 dagar. Om indikatorn Väntetider till planerad vård regleras av den nationella vårdgarantin. Kontakt med primärvården ska erbjudas samma dag, och ett nybesök till läkare i primärvård efter bedömning ska erbjudas inom sju dagar. Förstabesök till läkare respektive operation/åtgärd i den planerade specialiserade vården ska enligt vårdgarantin ske inom 90 dagar efter att beslut tagits att vård ska erbjudas. Indikatorn visar andelen förstabesök som genomfördes inom 90 dagar inom planerad specialiserad vård, från det att beslut tagits om att ett besök skall ske. Detta beslut kan antingen avse en egenremiss (patienten kontaktar mottagningen själv) eller att en patient remitteras av en vårdgivare till besök på en mottagning i specialiserad vård. Detta är ett mått för att skildra tillgängligheten till vård och behandling. Även den uppskattade/bedömda väntetiden för patienter som finns uppsatta på väntelista/planeringslista och antalet väntande är relevant vid bedömning av tillgängligheten.