Stig Lenhoff ST-utb okt 2017 Donatorer Stig Lenhoff ST-utb okt 2017

Donatorstyper

Besläktade - HLA-identiskt syskon - En-antigens mismatchat syskon (crossing over) - Haploidentisk Registergivare - Adult - Navelsträngsblod (CB)

Nedärvning av HLA-haplotyper Mor Far HLA-haploidentitet mellan barn och förälder Barn Inom en familj finns 4 HLA-haplotyper. Dessa kan nedärvas i fyra olika kombinationer olika genom att ett barn ärver en av två haplotyp från resp. förälder. Således alltid HLA-haploidentitet mellan barn och resp. förälder.

Nedärvning av HLA-haplotyper Mor överkorsning Far 25 % chans att ett syskon är HLA-identisk 50 % chans att ett syskon är HLA-haploidentiskt 25 % chans att ett syskon är HLA-identiskt Patient Syskon

Register: - Bone marrow donors worldwide www.bmdw.org World marrow donors worldwide www.wmda.info Ca 31 miljoner registrerade adulta + CB >1 miljon i USA, Tyskland, Brasilien, UK, Polen, Kina Tobiasregistret 82000, CB (Göteborg) 4300 Polymorfism Etnicitet HLA haplotyp Antal personer

Val av stamcellsdonator HLA-identiskt syskon? Registersökning efter HLA-matchad obesläktad donator? 60-70 % chans (Kaukasier) Alternativ donator: HLA-haploidentisk familjemedlem Navelsträngsblod från obesläktad givare När inte finns välmatchad obesläktad donator eller inte finns tid (högrisk sjukdom, ”svår” HLA-typ), alternativ donator. Haplo-donator förälder eller syskon. Gemensamt för dessa är en snabb tillgänglighet pga lägre krav på HLA-matchning, men också längre tid till immunrekonstitution och därtill relaterad infektionsproblematik. Därutöver finns för- och nackdelar med båda och centererfafenhet spelar stor roll. Haplo i Lund

Donatorssökning

Frågor till patienten: Har du några syskon? Hel eller halv? Föräldrar och barn? Ålder? Friska?

Ca 10 - (15) % av syskon bör eller vill inte vara donator Anhörige Lunds modell: Kontaktuppgifter från pat till anhörige/a Informationsbroschyr skickas hem Telefonkontakt med donators-koordinatorn frisk? mediciner? vikt? villighet!! HLA-typning ombesörjes Ny kontakt (telefon eller brev) efter svar Anhörige informeras om resultatet innan pat Ca 10 - (15) % av syskon bör eller vill inte vara donator

Register: Transplantationscentra söker direkt eller via nationell samordnare i BMDW/WMDA Potentiella donatorer identifieras (screening), kompletterande HLA-typning begärs Val av donator görs av TC, önskemål om skördedatum, BM eller PBSC Utredning av potentiell donator och skörd görs via lokalt centra TC kurir hämtar cellerna Tidsåtgång minimum 2 månader

Utredning

SOSFS 2009:30 (M) - donatorvy Skriftlig hälsodeklaration + ”intervju” Ej antas medföra allvarlig fara för donatorns liv el hälsa Information om syfte, tillvägagångssätt och risker med donation, tester, sekretess, rapportering, alternativa beh och risker för mottagaren Skriftligt samtycke ska lämnas Vid underårig donator krävs dessutom SoS tillstånd http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-30/Documents/2009_30.pdf

SOSFS 2009:30 (M) - recipientvy Exklusionskriterier (ej absoluta) Sjukdom som försämrar cellernas kvalité Malign sjukdom, pågående eller tidigare Risk för överförande av prioner Systemisk infektion som riskerar att överföras HIV, ej utläkt hepatit B, hepatit C, HTLV I/II Nylig vaccination med levande vaccin Risk för överföring av ärftliga sjukdomar

Donor suitability Unrelated: WMDA. WMDA donor medical suitability recommendations. https://wiki.wmda.info/index.php?title=Main_Page Related: Worel et al. Suitability criteria for adult related donors: A consensus statement from the worldwide network for blood and marrow transplantation standing committee on donor issues. Biol Blood Marrow Transplant 21; 2052, 2015.

Utredning i Lund Får vara max 1 månad gammal vid tidpunkt för stamcellsskörd undantaget HCG (2b) 1. Anamnes samt genomgång av donatorns hälsodeklaration. 2. Fysikaliskt status. Inspektion av perifera vener och bäcken. 3. Blodprover Kem lab: Hb, LPK, TPK, B-mikro, PK-INR, APTT, Na, K, Ca, Kreatinin, Urat, B- Glukos, CRP, Bilirubin, ALP, GT, ASAT, ALAT, LD, Fe/TIBC, ferritin, pro- BNP, P- elfores, urinsticka. På män>50 år dessutom PSA. Graviditetstest, ex HCG (endast kvinnor i fertil ålder, får vara max en vecka gammal vid start av mobiliseringsbehandling). Smittmarkörer: HBsAg, anti-HBc, anti-HCV, anti-HIV 1, anti-HIV 2, HIV ag, anti-HTLV 1, anti-HTLV 2, syfilis. Virusserologier: IgG titer mot CMV, EBV, VZV och HSV. KIT: Blodgruppering, chimärism markörscreening, konfirmerande HLA-typning, HLA- antikroppsscreening 4. Längd och vikt. 5. EKG 6. Lungröntgen 7. Andra riktade undersökningar vid behov (ex Hb-elfores, kompletterande inf parametrar) Fria lätta kedjor? Flöde blod/benmärg? Andra tumörmarkörer? NGS???

Information biverkningar och risker

Benmärgsskörd? Perifer skörd? Narkos Inneliggande vård 2 d Hb-sänkning Autolog blodgivning Invasivt ingrepp G-CSF 4-5 dygn Poliklinisk 1-2 d Ev centralvenös kateter Aferes – hypokalcemi, illamående, flera timmars sängläge, etc

Smärta Pain. (A) Skeletal pain experienced by bone marrow (BM) and peripheral blood stem cell (PBSC) donors at baseline, during the pericollection period, and after donation. (Skeletal pain represents pain in at least 1 of the following sites: back, bone, headache, hip, limb, joint, and neck.) The severity of skeletal pain is defined as the maximum grade among these pain sites. Day 2 is the second day of filgrastim; day 5 is the first day of apheresis. (B) Sites of pain among BM and PBSC donors on the day noted to have the highest severity of pain (1-2 days post-BM collection and day + 5 from start of G-CSF for PBSC). Michael A. Pulsipher et al. Blood 2013;121:197-206

Toxicities. Toxicities. (A) Highest toxicity level of key symptoms (fever in the absence of signs of infection, fatigue, skin rash, local reactions, nausea, vomiting, anorexia, insomnia, dizziness, and syncope) experienced by BM and PBSC donors at baseline, during pericollection period, and after donation. (Day 2 is the second day of filgrastim; day 5 is the first day of apheresis.) (B) Toxicities among BM and PBSC donors on the day noted to have the highest level of toxicity (1-2 days post-BM collection and day + 5 from start of G-CSF for PBSC). (C) Common toxicities among BM and PBSC donors on the day noted to have the highest level of toxicity (1-2 days post-BM collection and day + 5 from start of G-CSF for PBSC), and at selected time points after donation. Michael A. Pulsipher et al. Blood 2013;121:197-206

Univariate probability of reported complete recovery from stem cell donation. Michael A. Pulsipher et al. Blood 2013;121:197-206

Classification of SAEs experienced by BM and PBSC donors. Classification of SAEs experienced by BM and PBSC donors. (A) SAEs by category. The number above the bar indicates the number of SAEs in that category. (B) SAEs by proximal cause. Michael A. Pulsipher et al. Blood 2014;123:3655-3663

Risk of cancer except non-melanoma skin cancer (A), non-melanoma skin cancer (B) autoimmunity (C), and thrombosis (D) in G-CSF–treated PBSC donors vs BM donors. Risk of cancer, autoimmunity, and thrombosis in G-CSF–treated PBSC donors vs BM donors. (A) Incidence of reported cancer after donation (excluding nonnelanoma skin cancer). (B) Incidence of reported nonmelanoma skin cancer after donation. (C) Incidence of reported autoimmunity after donation. (D) Incidence of reported thrombosis after donation. Michael A. Pulsipher et al. Blood 2014;123:3655-3663

Serious adverse events. Malignitet. Ingen säker skillnad i SAE mellan donation av benmärg och perifera stamceller (?) Incidens SAE < 1% Livshotande: Kardiopulmonella, tromboemboliska, blödning. Enstaka dödsfall inom 30 dagar finns beskrivna (Halter, Haematologica 2009;94,94) Bland registergivare har analyser inte givit belägg för ökad malignitetsrisk i NMDP och DKMS (Hölig, Blood 2009;114,3757). Motsvarande analyser för besläktade givare finns inte.

NRHSD Nordiska donatorer sedan 1998 (n=1957) Besläktade och register, BM och PBSC Likartad tidig toxicitet mellan besläktad och register Inga svåra SAE eller mortalitet inom 30 dagar rapporterade Samkörning med diagnosregister planeras Pahnke et al, J Clin Apher 2017, epub

Being a haematopoietic stem cell donor for a sick sibling: Adult donors' experiences prior to donation. Kisch, Eur J Oncol Nursing, 2015;19,529

Kisch, Open Nurs J, 2017;11,73

Uppföljning EBMT-register för donatorer - donationsproceduren - 1 månads follow-up - långtids follow-up Lund: Kontakt 1-2 dagar efter donation. Erbjuds återbesök till donatorskoordinator efter 1 mån Provtagning 1 mån efter. Årlig uppföljning via brev (EBMT-formuläret)

Summering Donatorssökning innehåller både medicinska och tekniska moment Relationer påverkas av sökning efter besläktad givare Donation är alltid förknippad med obehag, nästan alltid av övergående natur Allvarliga biverkningar ovanliga men inte uteslutna Har en syskondonator rätt att säga nej? Har en syskondonator rätt att säga ja, även om en donation innebär ökad risk för denne?