Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Ht-10.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Muskler och Styrka.
Cellen.
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10.
Cellen och dess delar.
Anatomi o Fysiologi Maen Yousef Leg. Läkare
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE.
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
RÖRELSESYSTEMET.
MMM5 - Proteiner II. Kött Kött ~ muskelvävnad –Egentlig muskel, den delen som kan kontraheras (aktin och myosin) –Bindväv (kollagen) –Mellanlagrat fett.
Jacob Odeberg November 2007
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Rörelseorgan skelettet
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Anatomi Läran om människokroppen. Teori varför 1. Teori ska ge djupare förståelse 2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker 3. Praktik och teori.
Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Hjärtat & blodomloppet hos människan av: Två elever i klass 8F.
Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
Skelettet och musklerna
Neuronens anatomi. Neuronens produktion Mitokondrierna är neuronens kraftverk. De omvandlar socker och syre till energi. DNA innesluts av cellkärnans.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Hjärta & Blodomloppet. Blodkärl I hela kroppen är det fullt utav blodkärl, bara för att varje cell ska få vad den behöver. Man skulle kunna se blodkärlen.
Gainer TILLSKOTT VID HÅRD TRÄNING. Core Gainer  Core Gainer™ är ett välbalanserat näringstillskott som är utvecklat för personer som behöver fylla på.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10.
Hur DNA kan kopiera sig självt. C ELLDELNING. Alla börjar vi våra liv som en enda cell – en befruktad äggcell Det är denna som kommer att ge upphov till.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
KEMI Vad är det egentligen?.
Allt som lever Vad är biologi?.
Fysiologi – hur din kropp fungerar
Grafisk form.
Temaarbete under 4 lektioner
Hjärtat.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Cellen, huden, skelettet och musklerna
Människans blodkroppar och immunförsvar
Genomgång av Ögats delar och deras funktioner
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Hjärta och blodomlopp.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Respirationssystemet
Andningsorganen O2.
Skelettet har flera olika funktioner.
Nervsystemet och hjärnan
Andningsorganen O2.
Grafisk form.
Andningen.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Grafisk form.
Människans anatomi och fysiologi
Grafisk form.
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Presentationens avskrift:

Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Ht-10

10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter (kardiomyocyter) finns bara i hjärtat.

Strukturella karakteristika för hjärtmuskelvävnad Kardiomyocyter: Diam.: 10-20 µm; längd: 50-100 µm. Inga triader. Inga terminalcisterner i sarkoplasmatiskt retikel. Hjärtmuskelcellerna kan inte fungera anaerobt. Energireserv: Glykogen och lipider. Rikligt med mitokondrier. Myoglobin är en syrereserv.

Fig. 10-22

En elektrisk impuls sprids över hjärtat och leder till ett mekaniskt svar = en sammandragning (kontraktion). Därmed pumpar hjärtat.

Intercalated Disc Består av en gap junction och en desmosom (se fig. 4-2). Två funktioner: 1. Elektrisk impuls sprids över muskelvävnaden via gap junction. 2. Det mekaniska svaret samordnas över vävnaden genom att desmosomen binder samman cellerna. Hjärtmuskulaturen fungerar som en enda cell (syncytium) – kallas ett funktionellt syncytium.

Kontraktionsprocessen i hjärtmuskelvävnad I princip samma skeende som i skelett-muskelvävnaden (aktin och myosin samverkar till förkortning av cellen). Processen är kalciumberoende. En viktig skillnad är att i hjärtat fordras att extracellulärt kalcium frigör kalcium från SR.

Funktionella egenskaper hos hjärtmuskelvävnaden 1. Pacemakerceller styr hjärtats automaticitet 2. Yttre nerver påverkar kontraktionshastighet och kontraktionskraft. 3. Långdragen kontraktion jämfört med skelettmuskulaturen. Längre refraktärperiod, tröttas ej. 4. Enstaka muskeltwitchar kan ej summeras till ihållande kontraktion.

10-9 Glatt muskelvävnad skiljer sig strukturellt och funktionellt från skelettmuskelvävnad Den glatta muskulaturen bildar lager eller buntar i nästan alla organ. Olika viktiga funktioner för organen. Aktiveras inte av somatiska motornerver, utan av autonoma nerver och hormoner, samt har ofta hög grad av egenaktivitet. Kan kontraheras och relaxeras aktivt.

Strukturella karakteristika för glatt muskelvävnad Actin och myosin (= kontraktila proteinerna) finns I skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Sarkomerer finns i skelett-, och hjärtmuskulaturen. Glatta muskelcellen: 5-10 µm i diameter, 30-200 µm i längd. Varje cell är spolformad med en central kärna. Inga T-tubuli. “Enkelt” sarkoplasmatiskt retikel. Inga tvärstrieringar.

Glatt muskelvävnad (forts.) Tjocka filament placerade oorganiserat i cellen med annan uppbyggnad av myosin än i tvärstrimmig muskel. Tunna filament (actin) fäster vid dense bodies i sarkoplasman, som förankras tillsammans med intermediärfilament (desmin). Detta gör att när cellen kontraheras, dras den ihop och kommer att se ut som en korkskruv. Glatta muskelceller håller ihop till en bunt via dense bodies “mitt emot varandra”. Inga senor.

Fig. 10-23

Funktionella egenskaper hos den glatta muskulaturen Den glatta muskulaturen skiljer sig från annan muskelvävnad med avseende på Excitation-kontraktionskoppling. Längd-tensionsrelation. Kontroll av kontraktionsprocessen. Muskeltonus (= muskelspänning).

Excitation–kontraktionskoppling = hur stimulering av muskeln leder till kontraktion Intracellulära koncentrationen av kalciumjoner stiger när dessa I. kommer in från extracellulärrummet, och II. frisätts också från sarkoplasmatiska retiklet. Kalciumjoner binder till calmodulin som aktiverar MLCK, som ”släpper bromsen” så att myosin och aktin kan samverka. Det finns inget troponin.

Längd-tensionsrelation Den glatta muskulaturen kan fungera lika bra oberoende av utgångslängden – detta kallas plasticitet.

Kontraktionsprocessen i glatt muskulatur När muskelcellen aktiver kommer kalcium in från extracellulärrummet. Kalcium binder till calmodulin – detta komplex aktiverar ett kinas (MLCK) som fosforylerar myosinet som därmed kan samverka med aktin.

Kontroll av kontraktionsprocessen. Två huvudtyper av glatt muskulatur 1. Multi unit (i ögats iris; sädesledaren): Varje muskelcell har kontakt med en eller flera autonoma nerver. Ingen egenaktivitet. Single unit = visceral muskel (blodkärl, urinblåsa, livmoder, mag-tarmkanal, bronker, etc.): Cellerna är kopplade med gap junctions, aktiveras i stora enheter. Sparsam innervation. Hög grad av rytmisk egenaktivitet.