Vetenskapsteori (och metod)
Termer och begrepp Teori (”theoria”, skådande, betraktande): en samling begrepp som förklarar iakttagelser Metod (”methodos”, ung. bortom vägen): tillvägagångssätt för att uppnå ett resultat; undersökning Hypotes (”hypo+thesis” ung. placera under): antangande Induktion--deduktion
Undersökningen Analys (t ex problemlösning) Utredning Kartläggning Etc. Problem—källor/material—perspektiv/teori—metod—bearbetning—resultat/kunskap
Positivismen Auguste Comte (1798-1857) Man kan bara ha kunskap om det som kan observeras med sinnena (empirisk kunskapsteori) Naturen och det mänskliga livet styrs av lagar och regelbundenheter
Vetenskaperna Nomotetiska (”nomos”, lag) - naturvetenskaperna - lagbundenheter; det generella - experiment - att förklara Idiografiska (”idios”, separat, unik) - humanvetenskaperna och samhällsvetenskaperna (undantag?) - det oupprepbara - tolkning - att förstå
Logisk positivism Wienkretsen Verifierbarhet Empirisk kunskap Fysiken som modell Ingen skillnad mellan natur- och människovetenskaper
Karl Popper (1902-1994) Den hypotetisk-deduktiva metoden Falsifierbarhet Falsifikationism som demarkationskriterium
Paradigmskiftet Thomas Kuhn (1922-1996) Normalvetenskap Anomalier—anpassning till gängse teorier—kris Nya teorier—bättre förklaringar Paradigmskifte
Paradigmet ”föredömligt vetenskapligt verk” ”ett antal underförstådda regler för vad som karakteriserar vetenskap” ”disciplinär matris” Inkommensurabilitet Sammanhangets betydelse Relativism?
Utmaningen Paul Feyerabend (1924-1994) - att välja metod och perspektiv - anarkistisk vetenskapssyn (”anything goes”) - retorikens betydelse
Social konstruktionism Intresse Ideologianalys Specifika företeelser
Hermeneutik Teoretiskt perspektiv och metod Tolkning Förståelse (inlevelse, metodologisk empati, förförståelse)