Tre utvecklingsteorier

Den kapitalistiska modellen Tron på utveckling genom privata initiativ Tron på de fria marknadskrafternas fria spelrum Moderniseringsteorin och Den nyliberala tillväxtteorin

Moderniseringsteorin Uländerna skall röra sig i riktning mot västländerna, deras kapitalistiska system är förebilden Modernt är gott, traditionellt ont

Nyliberalistisk tillväxtteori Inspirerad av monetarism och public-choice, kritiserade de vanliga liberalerna för att lägga sig i staternas utveckling för mycket De fria marknadskrafterna är den enda lösningen på U-ländernas problem Är mot fackföreningar Är mot centralplanering

Den kapitalistiska modellen Kritik mot denna var att produktlivscykeln visar att det inte är modern utrustning som kommer U-länderna till del utan omodern

Modifierad kapitalistisk modell - Orsakerna till relationen mellan I- och U-land går att lösa inom det befintliga ekonomiska systemet genom olika korrigeringar och ingrepp t.ex. tullar och statliga styrningar Detta synsätt: Strukturalisterna

Strukturalisterna Kritik: Kritik mot frihandeln, varnade för beroendet av råvaruexport då priserna på dessa tenderar att fluktuera, vilket ledde till svårigheter för den ekonomiska planeringen. Endast de rika som tjänar på frihandeln.

Strukturalisterna Modellerna skulle anpassas till ländernas strukturella drag Snabb industrialisering för att komma bort från råvaruberoendet Inhemsk industri ersätta importen s.k. importsubstitution. Svaga länder först stärkas bakom tullmurar Införandet av jordbruksreformer

Den modifierade kapitalistiska modellen Jordbruksreformerna skulle åstadkomma inkomstfördelning och fördelning av jorden, därför att fattigdom och stora skillnader i inkomster håller tillväxten nere Kritik mot strukturalisterna från liberaler: mot protektionismen, vilket skulle leda till ineffektivitet, lågt kapacitetsutnyttjande, höga kostnader och korruption

Förkastar den kapitalistiska utvecklingsmodellen – Politisk omdaning en förutsättning för utveckling. I-landsberoendet måste avvecklas Detta synsätt: Beroende skolan och Sovjetmodellen

Sovjetmodellen Femårsplaner tvingande Centraliserad planering och resursfördelning Jordbruket kollektiviseras på så sätt skall arbetskraft frigöras Investeringar i tung industri d v s kol och järn prioriterades 85 % av investeringarna Efter 2:a världskriget Kina, Tanzania, Indien, Kuba

Beroendeskolan Det ekonomiska systemet är uppbyggt på dominans och underordning, där de överordnade delarna utnyttjar de underordnade, metropol-satellit och centrum-periferi är vanliga termer för att beskriva underordning och beroende Överföring sker från u-länder till i-länder

Beroendeskolan Kolonialism och imperialism lade grunden till den internationella arbetsfördelningen U-länderna måste bryta sig loss från det kapitalistiska systemet och förlita sig till sin egen förmåga och på sina egna resurser. Överskottet d v s produktion – konsumtion överförs till de rika länderna i stället för att investeras i de fattiga. På så sätt ökar klyftan mellan fattiga och rika länder

Samir Amin Vad som pågår och kommer att fortsätta enligt Amin är att den högteknologiska utvecklingen kommer att ske i i-länderna, så företag förlägger verksamheter som kräver utbildning till i-länderna medan den traditionella industrin kommer att förläggas till u-länderna.

Beroendeskolan Kritiken mot beroendeskolan är att den gemensamma kakan hela tiden växer, den enes rikedom behöver alltså inte ske genom att den andre blir fattigare