S-verbit, s-passiivi, Vara ja bli -passiivi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Aikamuodot. Preesens  Verbin vartalo + preesensin pääte Ititt/a-arI kväll tittar jag på TV. IIläs/a-erJag läser svenska i morgon. IIIbo-rMin bästa kompis.
Advertisements

Verbimuotojen käyttö Esim. börja I: börja, börjar, började, börjat  Miksi neljä muotoa?
Jag önskar dig styrkan hos de fyra elementen Jag önskar dig styrkan hos de fyra elementen DENNA PRESENTATION GÅR IGÅNG AUTOMATISKT – SKRUVA BARA UPP DINA.
I dessa två bilder ser vi en del av min uppgift (bilden med mannen som är vd för MAN) och i den andra Hampus arbete med stereoskopiskt seende. Hampus.
Föräldramöte P/FXX. Vårt fantastiska lag ! Kalle Pelle Lisa NN.
Värdegrund för laget framtaget av spelarna i samband med anti mobbing kvällen. Spelarna har gemensamt kommit fram till de viktigaste värdeorden för: -Spelarna.
Prepositiot ajan ilmauksissa. Perusohje: PÅ + MÄÄRÄINEN MUOTO = -lla, -llä I + EPÄMÄÄRÄINEN MUOTO (ei artikk.) = tänä/ensi I + (ajansana)-S = VIIME.
Slöjd Så här blir du bättre och får ett högt betyg: Lär dig dessa fyra förmågor: Förmåga 1: Formge och Framställa föremål med hjälp av verktyg och tekniker!
Allra första kameran År 1826 gjordes den allra första kameran av fransmannen Joseph Nicéphore Niépc men det tog åtta timmar att exponera bilden och den.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Plast fönster.  fönster är ett viktigt behov för alla hem. Men när du söker efter nya PVC-fönster till en bostad, måste du gå för högkvalitativa fönster.
Adjektiv: positiv, komparativ och superlativ Positiivi: ei vertailua, samalla tasollaSOM = kuin Den här bilen är lika dyr somlika – som Det här huset är.
Föräldramöte F IFK Kalmar F-07 Lagledare – Axel Jungward, Marcus Rydholm och Ronnie Nilsson Spelare – Just nu finns det 34 spelare registrerade.
Rovdjursfara på gården? Maremmano Abruzzese vaktar och beskyddar dina djur Imbi Jäetma, Sae gård, EstlandAnnika Michelson HAMK.
Välkomna till P-02 Föräldramöte 14 september. Tränings matcher och cuper höst vinter 2010 Vi skall försöka få till 2 st. 7 manna träningsmatcher till.
Välkommen till Brf Lineros Intern-TV- Tvättstugor - 1/4 Tvättstugor Det är naturligtvis endast tillåtet för boende inom föreningen, eller personer som.
Södra Europa Puls Geografi Europa s Länder i södra Europa s  Portugal  Spanien  Italien  Slovenien  Kroatien  Bosnien- Hercegovina.
STUDIETEKNIK Hur lär man sig?. H ÄLSA - Försök att få så bra sömn som möjligt - Ät ordentligt, mindre socker - Träna och promenera - Försök att få en.
Jan Larsson Studieteknik Jan Larsson
SPOR användarmöte vt 2017 Q & A Frågor och svar.
Inför nationella provet i svenska
Tal, mönster och räkning
Naturresurs; Skogen Geografi åk 4.
PERFEKTI = on tehnyt, on tapahtunut
Hållfasthet Teknik. Materialval.
Tilläggsisolering på vinden Välkommen till framtidens 50-tal
Uttal Vokaler dikter.
Naturresurser i Sverige
Adjektiv: positiv, komparativ och superlativ
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför Moral = beskriver de val vi väljer beroende på åsikter,
Välkommen till mitt utvecklingssamtal ÅK Ht 2017
Föräldramöte säsongen 09/10 Agenda:
Det-pronomini Den, det, de = se, ne  sekä ilman substantiivia ja subst. kanssa Den dagen glömmer jag aldrig = Sitä päivää (korostaa) Det året åkte jag.
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Spelarmöte F-11 Välkomna!
Föräldramöte F-11 Välkomna!
Värderingar Spårvägen F98
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
JONAS Hej! Jag heter X och det här är min kollega Y.
smslån utan kreditprövning
Adjektiv.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Medieteknik 4 Radio/TV och satelliter
Steril såromläggning Vid steril omläggning bör helst 2 personer hjälpas åt. Sterilt material ska skyddas genom att förvaras i avdelningskartongen. Ta.
Uttal Vokaler dikter.
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Industriella revolutionen
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Miljöinsatser vid retur-automaten
En gemenskap som väcker förundran
Mobiltelefonins utveckling
Kan du begreppen? Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. Algoritm Precis Program Är ett annat ord för exakt, tydlig eller noggrant. Är klara och.
Samfälligheten Nattsländan, årsmöte
Källkritik och historiska källor
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
VÄLKOMMEN HSB BRF MILLESTOLPE.
Strategi 2025 Detta är ett bildspel som kan användas för att presentera den formella resan kring det pågående strategiarbetet. Bildspelet bygger på arbetsboken.
Mobil incheckning och betalning
Industriella revolutionen
Tips för det praktiska ledarskapet
Inför nationella provet i svenska
Föräldramöte P10 Röd
Kursadministration- Aktivitetstillfälle
ÅP / Lektion 4 Problemlösning
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Instruktioner för tävlingsledare
Presentationens avskrift:

S-verbit, s-passiivi, Vara ja bli -passiivi Kielioppijuttuja S-verbit, s-passiivi, Vara ja bli -passiivi

Erilaiset s-verbit Ruotsissa on paljon s-päätt.verbejä Ne eivät ole passiivisia, vaikka päättyvät s:n! Näitä ovat Deponenttiverbit (tavallinen s-verbi) Resiprookkiverbit (s=toisiaan/toistansa) Absoluuttinen merkitys (jonkin ominaisuus) Mediaaliverbit (suomessa –ua/-yä –johdannaiset verbit)

Deponenttiverbit (normaali s-verbi) -s –pääte kuuluu verbin vartaloon -s ei anna mitään erityistä merkitysvivahdetta Yleensä fyysistä tai mentaalista toimintaa tai emotionaalista kokemusta Suomenna: (onko fyys/ment/emot verbi?) Vi ses väl ikväll? Vi hörs! Han trivs väldigt bra i Åbo.

Dep.verbi Etsi suomennokset: andas: avundas: fattas: glädjas: hoppas: kräkas: minnas: kännas: svettas: synas: trivas: vistas:

Taivuta eri aikamuodoissa mallin mukaan (huom. verbin luokka!) Hoppas I (inf.) hoppas (prees.) hoppades (imp.) hoppats (sup.) Kännas II Känns Kändes Känts Finnas IV Finns Fanns Funnits Andas I Svettas I Skämmas II Minnas II Tyckas II Åldras I

Resiprookkiverbit (toisensa/toistansa) Joillakin verbeilla s- merkitsee (yleensä) kahden välillä tapahtuvaa toimintaa Vertaa: Vi ses imorgon! -- Vi ser varandra imorgon Suomenna: Ses: träffas: Pussas: kramas: Mötas: skiljas: Mejlas:

Absoluuttinen merkitys (ominaisuus) Joissakin tapauksissa –s –pääte tarkoittaa jonkin asian/esineen ominaisuutta Suomenna: Tröjan sticks: Nässlan (=nokkonen) bränns: Hunden bits:

Mediaaliverbit (suom.-ua/-yä) Näiden merkitys on aktiivin ja passiivin rajamailla Muodostetaan toisesta verbistä: Suomessa –ua/-yä –johdannaisella Ruotsissa s-päätteellä Driva=ajaa (pakottamalla)  drivas=ajautua Förändra=muuttaa förändras=muuttua

Mediaaliverbit Suomenna: förskjutas: förstärkas: förvandlas: krossas: kvävas: samlas: tredubblas: tändas: utvecklas:

Passiivin eri kiertoilmaukset Vertaa: s-pass. Dörren låstes. bli-pass. Dörren hade av misstag blivit låst. Normalt är den öppen. Vara-passiivi Dörren är nu låst. Ingen kommer in utan nyckel. *Lisäksi Det- ja Man-rakenteet. Man låste dörren. - Det berättades … (att dörren var låst.)

Passiivien erot S-passiivi korostaa toimintaa & puhutaan toiminnasta Bli-passiivi korostaa olotilaan siirtymistä & puhutaan kohteesta. Vara-passiivi korostaa vallitsevaa olotilaa & puhutaan kohteesta.

DET ja MAN Jos ei ole subjektia, käytetään sanaa DET Det lagades en stor mängd spaghetti Det festades på Ruisrock Huom! MAN-rakenne on ruotsissa aktiivi, suomessa (helpompi jos) käännös passiiviin! Man lagade en stor mängd spaghetti Man festade på Ruisrock * Man bjuds på spaghetti = One is served spaghetti = Man on tekemisen kohde, ei tekijä!

S-passiivi Muodostus: vastaavan aktiivimuodon loppuun lisätään –s Vain preesensissä tapahtuu pieni muutos: Preesensin pääte –r/-er katoaa, tilalle –s –pääte * jos pääte on prees. –er, on olemassa pidempi (vanhempi, virallisempi) rinnakkaismuoto –es Esim. Böcker säljes. Sommarställen uthyres. Jos r-kirjain kuuluu vartaloon, -r ei katoa, -s –pääte sen perään (göra, föra, lära…) Esim. Arbetet görs/utförs/lärs noggrannt.

S-pass: Muodostus eri aikamuodot (I) Flytta, flyttar, flyttade, flyttat (aktiivi) flyttas, flyttas, flyttades, flyttats (s-passiivi) (II) stänga, stänger, stängde, stängt (aktiivi) stängas, stängs(/stänges), stängdes, stängts (s-pass) Käännä: Koulu suljetaan kesäkuussa. Koulu suljettiin kesäkuussa. Auto on siirretty Yliopistonkadulle. Auto oli siirretty Yliopistonkadulle.

S-passiivi I målas, målas, målades, målats II stängas, stängs, stängdes, stängts III nås, nås, nåddes, nåtts IV gripas, grips, greps, gripits Muodosta s-passiivit: Skicka (I) Programmera (I) Planera (I) Använda (II) Köpa (II) Bestämma (II) Sy (III) Göra (IV) Hålla (IV)

Suomenna + Mikä aikamuoto, miten muodostettu? Öppnas här! Varuhuset stängs klockan 21.00. Led-lampor säljs på andra våningen. Det har skrivits mycket om energieffektivitet. Helsingfors stad grundades av kung Gustaf Vasa år 1550. Senatstorget besöks av många turister dagligen. Byggnaderna på senatstorget ritades av C.L. Engel

Muunna man-lauseeksi (eli aktiiviin, suomennos on edell. passiivi) Nya gågator byggs hela tiden. Man bygger nya gågator hela tiden. Cykelvägarna i centrum har förbättrats. Man har förbättrat cykelvägarna i centrum. Varför förbjuds inte nattrafiken? Varför förbjuder man inte nattrafiken? Någonting måste göras men ingenting har gjorts. Man måste göra någonting men man har inte gjort någonting (men man har ingenting gjort = epätavallinen rakenne) Invånarnas nattsömn (yöuni) får inte störas. Man får inte störa invånarnas nattsömn.

Tee s-passiivi Man använder led-lampor i många byggnader. Led-lampor används i många byggnader Vi har använt för mycket resurser för det här. Det har använts för mycket resurser för det här Vi måste spara miljön. Miljön måste sparas. Nordbor återvinner bl.a. plast, papper, metall och glas. Bl.a. plast, papper, metall och glas återvinns av nordbor. Man kan spara upp till 95% av energin Upp till 95% av energin kan sparas

Monen verbin ketju Jos lauseessa on monta eri verbiä, -s –pääte lisätään pääverbiin eli ketjun viimeiseen Suomenna: Doping skall straffas strängare. Blommorna bör hinna vattnas före resan. Processen kan ha utvecklats av Nord-Korea, men ingen vet om det är sant.

S-passiivin agentti Passiivissa ei yleensä kerrota tekijää Tämä on kuitenkin mahdollista agenttirakenteen avulla eli AV-prepositiolla Suomennoksessa auttaa, jos miettii ”kenen toimesta” jokin asia on tehty

Agentti Vår omgivning påverkar oss starkt. Vi påverkas starkt av vår omgivning. Många beundrade henne. Hon beundrades av många. De fotograferade laget ivrigt.  Laget fotograferades ivrigt av dem.

Partisiippi Partisiippi on verbistä muodostettu adjektiivi Ruotsissa: part.preesens ja part.perfekti part.prees. on taipumaton: -ande/-ende part.perf. taipuu en, ett ja mon/määr muodoissa

Suom. päätteet: –va/-vä, -llen (Partisiipin preesens, ei kuulu passiivirakenteisiin, mutta looginen ottaa esille tässä yht.) Pääte: –ande/-ende Suom. päätteet: –va/-vä, -llen Stråla  strålande (säteilevä, säteillen) Le  leende (hymyilevä, hymyillen) ge (*giva)  givande (antoisa) Bli (*bliva)  blivande (tuleva) Ta (*taga)  tilltagande (lisääntyvä) Må väl  välmående (hyvinvoiva) (partikkelista etuliite!)

Part. perfekti Käytetään kuten adjektiivia Ts. Taipuu pääsanan suvun ja luvun mukaan Pitää osata verbitaivutus Esiintyy usein uutisotsikoissa Suomenna: Pengarna var gömda i madrassen Nybyggt hus nedbrunnet Sofi Oksanens böcker översatta till många språk Hembakade bullar blev succé på Restaurangdagen Katastrof på semesterresan: barnen blev kidnappade

Muodostus verbit I-III + epäsäänn. Imperfektistä poistetaan –e Tämä on en- suvun muoto I: tvätta, tvättar, tvättade, tvättat  tvättad II: använda, använder, använde, använt  använd III: klä, klär, klädde, klätt sig  klädd Bilen är tvättad. Fönstret är tvättat. Bilarna är tvättade. En ofta använd metod. Ett ofta använt system. En *välklädd businessman. Ett klätt barn. Halarklädda teknologer.

Tvätta I: Tvätta-d, tvättat, tvättade (vartalo tvätta + päätteet: d, t, de) Intressera I sig för: Intressera-d, intresserat, intresserade (d, t, de) Automatisera I: Automatisera-d, automatiserat, automatiserade (d, t, de) Behöva II: Behöv-d, behövt, behövda (d, t, da) Bygga II: Bygg-d, byggt, byggda (d, t, da) Använda II: Använ-d, använt, använda (d, t, da) Lösa II: Lös-t, löst, lösta (t, t, ta) Klä sig III: Klä-dd, klätt, klädda (dd, tt, dda) Sy III: Sy-dd, sytt, sydda (dd, tt, dda) Göra (ep.): Gjor-d, gjort, gjorda (d, t, da) Sätta (ep.): Satt, satt, satta (-, -, a) Sälja (ep.): Sål-d, sålt, sålda (d, t, da)

part.perf. Muodostetaan supiinista Korvaa –it päätteillä –en, -et, -na Vahvat verbit (IV) part.perf. Muodostetaan supiinista Korvaa –it päätteillä –en, -et, -na Skriva  skrivit: skriven, skrivet, skrivna Bli  blivit: bliven, blivet, blivna, t.ex. nybliven Komma  kommit: vrt. tervetullut Kommen, -et, -na  välkommen, välkommet, välkomna Försvinna  försvunnit: Försvunnen, -et, -na

Bli-passiivi Muodostus: bli + partisiipin perfekti Partisiippi noudattaa pääsanan sukua/lukua! Verbi voi olla eri aikamuodoissa! Ei sovellu sanomista, ajattelemista, havaitsemista ilm. verbien kanssa! Suomenna: Jag blev hämtad med taxi Håret ska bli klippt Bilen blir reparerad Huset blir sålt Jounalister hade blivit kidnappade

Vara-passiivi Muodostus: vara + partisiipin perfekti Partisiippi noudattaa pääsanan sukua/lukua! Verbi voi olla myös muissa aikamuodoissa! Suomenna: Kampen är vunnen Vägen var avspärrad Ämnet har varit förbjudet redan länge