VEGA 2015-12-14 Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Miljöombudsträff 2015-12-14 Christina Breding, miljösamordnare Miljö och Hälsa Ann Färdvall, miljösamordnare, BoUF Monica Holm, verksamhetsutvecklare,Måltidsservice

Bakgrund Matsvinn Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat Svinnet är strax under 20 procent i skolkök. Kostnaden för tallrikssvinnet i svenska skolor har uppskattats till 1.1 miljoner per dag. Köttkonsumtion Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst utsläppsandel i livsmedelsgruppen Utsläppen från Sveriges köttkonsumtion motsvarade mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensinbilskörning. med cirka 0,7 ton CO2-ekvivalenter per person och år (2005).

Bakgrund Undersökningar visar till exempel att elever äter mindre och att mer mat slängs då vegetariska rätter serveras. Flera skolor vittnar om att det största problemet är att det saknas en god kommunikation mellan kökspersonal och elever. Ta fatt i glappet mellan kök och elever.

Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner minska utsläppen av växthusgaser i Sverige stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet sprida information och erfarenheter om lokalt klimatarbete höja kunskapen om klimatproblematiken internationella samarbeten och kontakter med liknande nätverk i andra länder. som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete.

Projektsyfte Att genom ett ökat samarbete mellan elever, rektorer och kökspersonal, hjälpa kommuner att minska sina klimatutsläpp från livsmedelshantering

Projekbeskrivning I projektet kommer olika åtgärder för att öka acceptansen för vegetariska rätter och för att minska på matsvinnet att testas. Åtgärderna planeras och genomförs av de deltagande skolorna med stöd från projektledaren. En förutsättning är att åtgärderna planeras och genomförs i samarbete mellan elever, rektor, kökspersonal och miljöstrateg/kostchef. Modellen, som kommer att spridas till andra kommuner och skolor, ska vara så konkret att den lätt går att applicera på andra skolor och samtidigt innehålla tips på fungerande åtgärder. De deltagande skolorna får i projektets inledning besök av projektledaren och en plan med konkreta åtgärder tas fram. Under projektets gång samlar projektledaren in olika underlag. Vid slutseminariet presenterar deltagarna hur de arbetat under året, vilka medgångar och motgångar de stött på och vilket resultat de uppnått. Målgruppen för slutkonferensen är politiker och tjänstemän från Klimatkommunernas medlemmar.

Genomförande och tidsplan Förberedelsefas jan-mars 2016 Uppstartskonferens mars 2016 Åtgärdsplaner mars-juni 2016 Genomföra åtgärder aug-dec 2016 Coaching löpande Slutseminarium dec 2016 Slutprodukt dec 2016 Slutrapport till WWF dec 2016 Genomförande- och tidsplan Förberedelsefas (jan-mars 2016) I projektets inledning tas följande material fram:  Mall för hur åtgärdsplanerna ska se ut  Faktaunderlag minskat matsvinn (sammanställa material från Naturvårdsverket, Hushållningssällskapet, Livsmedelsverket mfl)  Faktaunderlag mera vego (sammanställa material från WWF, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket mfl)  Åtgärdsförslag Uppstartskonferens (mars 2016) Vid en inledande konferens ges bakgrund till livsmedels klimatutsläpp, hur vi ligger till i Sverige och hur vi kan jobba med att minska utsläppen, i projektet och framöver. Deltar gör elever, kökspersonal, rektorer/pedagoger, miljö/klimatstrateger och kostchefer från de kommuner som medverkar i projektet. Hur stora är utsläppen från livsmedel? För att undersöka om åtgärderna som genomförs i projektet ger resultat redovisar de deltagande skolorna vid projektets början och vid projektets slut:  Matsvinn i gram per portion.  Livsmedelsinköpens växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter. Åtgärdsplaner (mars-juni 2016) I projektets inledning besöker projektledaren de deltagande skolorna. På varje skola arbetas en plan fram med konkreta åtgärder för att minska matvinnet och/eller öka acceptansen för vegetariska rätter. Planering och genomförande av åtgärderna ska vara ett samarbete mellan kök, elever och rektor och genomföras under projektperioden. I planerna redogörs för:  Hur ofta grupperna på respektive skola ska träffas.  Vilka åtgärder som ska testas för att minska matsvinnet och/eller öka acceptansen för vegetariska rätter, minst tre åtgärder testar på varje skola. Exempel på åtgärder kan vara en utställning om matens klimatpåverkan, en matsvinnstävling mellan klasserna på skolan genomförs, en vegetarisk matfest arrangeras på skolan, meny tas fram i samarbete mellan elever och kök.  Under vilken tidsperiod respektive åtgärd ska genomföras.  Ansvarsfördelning  Hur övriga elever och övrig personal på skolan ska engageras i åtgärderna.  Hur projektet ska spridas på skolan och i kommunen. Genomföra åtgärder (aug 2016-maj 2017) Under läsåret 2016-2017 arbetar skolorna med att genomföra de åtgärder de själva satt upp. Coachning (löpande) Under projektperioden följer projektledaren upp hur de deltagande skolorna arbetar med projektet, ger vägledning och tips vid behov, och finns tillgänglig för stöd. Det finns även möjlighet för skolorna att få stöd med att ta fram material till skolrestaurangen eller köpa in material för att genomföra åtgärder. Projektgrupperna kommer också att erbjudas inspirationsworkshop med en kock som är specialiserad på vegetarisk matlagning eller hjälp av en konsult om hur de kan arbeta med nudging. I projektets slutskede kommer de deltagande skolorna återigen att redovisa sina klimatutsläpp från livsmedel. Resultaten sammanställs för att undersöka om de i projektet genomförda åtgärderna gett någon effekt. Slutseminarium (maj 2017) Vid slutseminariet presenterar deltagarna hur de arbetat under året, vilka medgångar och motgångar de stött på och vilket resultat de uppnått. Målgruppen för slutkonferensen är politiker och tjänstemän från Klimatkommunernas medlemmar. Slutprodukt (maj 2017) Under projektets gång samlar projektledaren, genom intervjuer med deltagarna, in tips, framgångsfaktorer, hinder och slutligen resultat till en modell över hur samarbete mellan elever, pedagoger, rektor och kökspersonal kan se ut för att minska skolans matsvinn och för att acceptansen för vegetariska rätter ökar. Modellen ska vara så konkret att den lätt går att applicera på andra skolor och samtidigt innehålla tips på fungerande åtgärder. Slutrapportering (juni 2017)