Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det Våldsam ångest Slag Sparkar Bett Skadegörelse Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra

Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Tid Affektutlösare Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Tid Affektutlösare Tid

Affektreglering Strategier Kaos Att vägra Att ljuga Att rymma Spottas eller slåss Självskade Hot Glåpord Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Affektreglering Strategier Kaos Att vägra Att ljuga Att rymma Spottas eller slåss Självskade Hot Glåpord Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Co ntents l ist s ava i lab le at ScienceDirect Cognit10n 132 (20 14 ) 22-29 Co ntents l ist s ava i lab le at ScienceDirect Cognition j o u r n a l h o m e p a g e : w w w . e l s e v i e r . c o m / l o c a t e / C O G N IT COGNITION The moral pop out effec : Enhanced perceptu I awareness of n1orally relevan s imuli Ana . Gan man, ay J. Van Bav 1* Ps cllolo Department. ew York U niversity. 6 Washington PJace ew York. NY 10003 U A A R T I C L E I Article hist ory: Received 13 August 201 evised 20 ·ebruary 2 1 Accepted 23 ·ebruary 20 1 Available online 16 April 201 A B S T R A C T People perceive religiou and 1noral iconography in an1biguous objects. ranging frrnn gri led cheese to bird feces. ln the curre nt research, we exan1i ne d w he t he r n1oral concerns can s 1ape awareness of perceptuaHy a1nbiguous stitnuli. In t h re e expe hne nts we presented n1asked n1oral and non, - n ora w ords around the t hresho ld for conscious awareness as part of a le xical decision task. articipants correctly ide nt ifie d 1oral words tno -e freque tly t 1an non 1110 ·al words a phenon1enon we tenn the moral pop out effect. he n1oral pop out Keywords: - orality Awareness Vision Perception Ambiguit effect was only evident when stin1uli were prese nte d at durations tha t made them percep ­ tually an1biguous. but not when t e stin1uli were p ·esent ed too quickly to perceive or s owly enough to easily perceive. he .moral pop-out effect was not n1oderated by exposure to har 1 and cannot be explained by diffe -ences in arousa valence o extre1nity. Al t ho ugh n1ost n1ode ls of n oral psycho ogy assu 1n e the i 1it ial perce ptio n of 11101 al sthnuli, our research suggests tha t 1n ora l beliefs and va ues n1ay shape perceptua l awa ·eness. © 2014 Elsevie1 B.V. A I rights rese rve d.

Moral pop-up effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon

Moral pop-up effect Därför lägger vi gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår barns beteende

Affektreglering Strategier Kaos Att vägra Att ljuga Att rymma Spottas eller slåss Självskade Hot Glåpord Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste vi se till att barnet har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

Kontrollprincipen Det vi gör i tvångsvården är ofta det motsatta Vi utöver kontroll Ofta på rena moralistiska grunder

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen De utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Metod: Låg-affektiva strategier Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få barnet att tänka på annat - avleda

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet Varje gång ett barn går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Gå baklänges vid kravsättning Erbjud kontakt på barnets villkor Placera dig inte mitt emot barnet

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när barnet blir oroligt Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av barnets oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Tid Affektutlösare Självkontroll Tid

Michael A. unno * Martha J. Holden Amanda Tollar ergamon Child Abuse & Neglect 30 (2006) 1333- 1342 L arning from trag dy: A urv y of child and adole cent re traint fatalitie Michael A. unno * Martha J. Holden Amanda Tollar Residential Child Care Project, Faniil y Life Developn·ient Center College of Hunian Ecology, Cornell University, l thaca, NY 14853, USA Received 3 March 2005; received in revised fo1m 3 February 2006· accepted 24 February 2006 Available online 1S ove1nber 2006 Abstract Objective: This descriptive study examines 45 chi]d and adolescent fatalities related to restraints in residential (institutional place1nents in the 1 nited tat s from 1993 to 2003. ethod: The study tean1 used common Internet search engines as its primary case discovery strategy to determine the frequency and the nature of the fatalities as well as the characteristics of the children and the adolescents involved.

Michael A. Nunno *, Martha J. Holden, Amanda Tollar Rt!sidential Child Care Project, Family Life Development Center; College of Human Ecology, Comell Univenity, lthaca, NY 14853, USA Received 3 March 2005; received in revised form 3 February 2006; accepted 24 February 2006 Available online 15 November 2006 Abstract Objectit'e: This descriptive study examines 45 child and adolescent fatalities related to restraints in residential (institutional) placements in the United States from 1993 to 2003. Method: The study team osed common Internet search engines as its primary case discovery strategy to detennine the frequency and the nature of the fatalities as well as the characteristics of the cbildren and the adolescents involved. Results: Male children and adolescents were over-represented in the study sample. Thirty-eight of the fatalities occurred during or after a physical restraint, and 7 fatalities OCCUITed during the use of mechanical restraints. 1\venty-eight of the deaths occuned in a prone restraint. In 25 of the fatalities, asphyxia was the cause of death. Conelusion: In the 23 cases in this study where information is available, none of the child bebaviors or conditions that prompted the restraint would meet the standard of danger to self or others: the commonly accepted criteria for the use of a restraint. The study points to deficiencies in fatality reporting, recommends reporting fatalities to established state child fatality review boards, and reinforces that restraints be governed by strict protocol and monitoring. The study a1so urges caution to policymakers in substituting or changing restraint procedures based on the incomplete data reported in this study. C 2006 Elsevier Lut. All rights reserved.

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om barnet tar tag i dig

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Metod: Landa Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Tid Affektutlösare Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Avleda vidare

Metod: Vardag igen Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Affektutlösare Självkontroll Tid

Vardagen igen Utvärdera

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

När något inte funkar är det något som är fel

Vardagen - utvärdering Vad hände innan situationen uppstod? Vad förväntade vi oss att barnet kunde? Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa barnet att kunna det vi förväntade os? Var vårt beteende den utlösande Kaos Ingen kontroll are Självkontroll Affektintensitet Affektutlös faktorn för barnets affektutbrott? Hur kan vi se till att det inte händer igen? Ska strukturerna kring barnet ändras? Tid

Upptrappningsfasen - utvärdering Vilka lösningar försökte barnet sig på? Var barnets strategier okej? Fick barnet möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? Använde vi oss av lösningar som skapade problem för barnet, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? Ökade vi kraven på barnet i eskaleringsfasen? Använde vi oss av några strategier för att hjälpa barnet att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Affektintensitet Affektutlösare Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade barnets möjligheter för att behålla kontrollen? Använde vi oss av avledande strategier för att aktivt hjälpa barnet att behålla självkontrollen?

Kaosfasen - utvärdering Var det en farlig situation? Om det var en farlig situation: Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Om det inte var en farlig situation: Kunde vi låta bli att ingripa? Ökade vi eller minskade vi kaoset? Kaos Ingen kontroll Affektutlösare Självkontroll Tid Affektintensitet

Nedtrappningsfasen - utvärdering Fick barnet den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen kunde landa på ett bra sätt? Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Kaos Ingen kontroll Affektutlösare Självkontroll Tid Affektintensitet

Vardag igen - utvärdering Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? Har vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Kaos Ingen kontroll Affektutlösare Självkontroll Tid Affektintensitet

Appen lågaffektivt bemötande

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Aldrig tvinga Aldrig överge Petra Björne

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog