Fotoalbum MÅL: KEMI på 50 minuter!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Advertisements

Kemi är vetskapen om ämnen
Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi.
Syror och baser.
Kol och kolföreningar.
Handlar om kolföreningar
Kol och kolföreningar.
Kemirepetition år 7.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kol och Kolväten.
Kolets kretslopp.
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Kemi.
Atomens byggnad Joner Bindningar
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Varför är kolatomer så viktiga ?
Syror och baser.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Materia "allt som har både massa och volym"
Kol och kolföreningar Kort och snabbt.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Syror och baser.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Surt och basiskt.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Luft Repetition.
Syror och Baser 1 Sid 64 – 79, repetition.
Kemisk Bindning.
Syror och baser.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Vad är det? Organisk kemi Organiska molekyler Grunden till allt liv
Salter och metalloxider Kap 5
Organisk Kemi.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Organisk kemi.
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi. Det är ett atomslag som är viktigare än alla de andra för att bygga liv Kolatomen.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemi årskurs 8.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Alla syror smakar surt..
Miljö kemi.
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
KOLFÖRENINGAR.
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Vad kan du om kemi?.
Syror och Baser.
Kemi – första terminen.
Kolföreningarnas kemi
Syror och Baser.
Kol och kolföreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Presentationens avskrift:

Fotoalbum MÅL: KEMI på 50 minuter! Startuppgift: Ha penna, sudd, kollegieblock och laddad iPad redo! av Ivancic Valdi Av Valdi Ivancic – Hagabodaskolan

Kemi är vetskapen om ämnen Inför NP i kemi Kemi är vetskapen om ämnen

Arbetsområden i Kemi Grundläggande kemi Ämnena omkring oss Kemiska föreningar Syror och baser Kolföreningar Näringslära Vardagskemi Periodiska systemet Metaller och elkemi

Var finns kemi Matlagning Läkemedel Tvål Plast Kläder osv

Eld och brand För att det ska brinna behövs tre saker: Syre Värme Brännbart ämne Om ett saknas eller tas bort kan det inte brinna När man släcker en eld använder man oftast vatten. Ska man släcka brännande olja ska man täcka över elden. OBS! Släck absolut inte med vatten.

Ämnens egenskaper Alla ämnen kan vara i tre aggregationsformer Fast - flytande - gas När ett ämne är fast står atomerna nästan still. När ett ämne är flytande far atomerna runt i ämnet. När ett ämne är i gas form lättar atomerna från ämnet.

Ämnen Grundämnen är ämnen som bara består av en slags atomer. Kemiska föreningar är ämnen som består av två eller flera olika slags atomer. En molekyl består av två eller flera atomer. Vissa ämnen är tyngre än andra. För att kunna jämföra behövs det lika mycket av varje ämne tex 1cm3. Detta kallas för densitet. Vill man räkna på detta är formeln massan/volymen. Ex. Om man jämför lika mycket guld med lika mycket vatten har guld högre densitet.

Blandningar Blandningar Lösning Utspädd Omättad Koncentrerad Mättad slamning emulsion Areosol Legering Gaslösning

Lösningar En blandning där ämnena som ingår, har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna håller sig svävande i vätskan. T.ex. vatten och salt i pastavattnet. Om man tillsätter för mycket salt blir lösningen mättad. Det går inte lösa allt så lite salt blir kvar på botten. För att lösa mer kan man värma blandningen. Gaslösning – En blandning av flera gaser som är lösta i varandra, t.ex. luft. Gaser kan också lösa sig i vätskor, t.ex. kolsyrat vatten. ”Lika löser lika”. En minnesregel som berättar att ämnena i en lösning har vissa kemiska likheter som gör att de löser sig. T.ex. så kan oljebaserad färg spädas med lacknafta.

Andra blandningar Slamning – En slamning är grumlig. Det är en blandning av fasta partiklar och en vätska. Partiklarna löser sig inte, utan de faller till botten (sedimentera) eller stiger upp till ytan. T.ex. lerigt vatten. Emulsion – En blandning av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra. Små droppar av den ena vätskan håller sig svävande i den andra vätskan i form av små droppar. Ofta är den ena en ”fet” vätska och den andra vattenliknande. T.ex. vatten och olja. Aerosol – Små droppar av en vätska eller små korn av ett fast ämne som är blandade med en gas. T.ex. sprayfärg. Legering – En fast blandning av olika metaller som har smälts samman för att få andra egenskaper än vad metallerna har var för sig. T.ex. koppar + tenn = brons

Olika sätt att skilja ämnen åt Sedimentering – Skiljer slamningar Filtrering – Skiljer slamningar Indunstning – Skiljer lösta ämnen, T.ex. salt från havsvatten Destillering – Skiljer lösta ämnen, T.ex. bensin från råolja Kromatografi – Skiljer olika molekyler i en blandning från varandra.

Atomen Atomen består av protoner, elektroner och neutroner. När en atom avger eller tar upp elektroner bildas joner. Joner är laddade. De är antingen positiva eller negativa.

Reagens För att se om ett provrör innehåller vätgas kan man tända på och då låter det pang eller pjupp. För att se om en behållare innehåller syrgas sätter man ner en glödande trästicka. Börjar stickan brinna innehåller behållaren syrgas. För att se om något innehåller koldioxid leder man ner det i kalkvatten som då blir grumligt vitt.

Syror Syror är ämnen som har ett pH-värde lägre än 7 Syror smakar surt och är frätande. De tre starka syrorna är saltsyra, svavelsyra och salpetersyra. Andra exempel är mjölksyra, ättiksyra och äppelsyra. Utspädda syror är utblandade med vatten och är inte lika frätande. SIV – syra i vatten. (spädning) Regn är ofta surt. Det blir det pga alla föroreningar och utsläpp av industrin.

Baser Baser är ämnen som har ett pH-värde större än 7. Baser är frätande och löser fett. Några baser är natriumhydroxid och ammoniak. Baser ingår i många rengöringsmedel. Hjälper mot stressade (sura) magar.

Neutralt Om pH-värdet är neutralt har det värdet 7. Rent vatten är neutralt. Om man blandar en bas och en syra med varandra kan det bli neutralt.

Salter Salter består av positiva och negativa joner. Den positiva jonen är ofta en metall. Ex på salter är: koksalt (NaCl) Kopparsulfat (CuSO4)

Luft Luft består till största del, 78 %, av kvävgas. Syre är ungefär 21 % av luften. Syrgas har beteckningen O2 Ozon finns högt uppe i atmosfären, O3 Ozon hindrar UV-strålningen att nå jorden. I luften finns också en liten mängd koldioxid, CO2 Koldioxiden påverkar växthuseffekten. När vi använder fossila bränslen bildas koldioxid. För mycket koldioxid gör att strålningen har svårt att ta sig ut ur atmosfären. Det blir varmare på jorden. Kolmonoxid har samma effekt och bildas när bensinen brinner i bilar. Kolmonoxid är däremot giftigt, det blockar de röda blodkropparna från att ta upp syre.

Vatten, H2O Allt liv innehåller vatten. Vatten är som tyngst vid +4 °C (temperaturen på botten) Is flyter, har lägre densitet än vatten Vatten har ytspänning. Det gör tex att skräddare kan gå på vatten. Ytspänningen kan brytas med tex diskmedel. Det behövs mycket energi för att värma upp vatten. När det väl är uppvärmt så håller det värmen länge. Vattnets kretslopp drivs av solen.

Hållbar utveckling Miljöpåverkan kan vara snabb eller långsam Försiktighetsprincipen – Inga ingrepp i naturen innan man gjort en bedömning om hur det kan påverka. Storleksordning - Hur mycket det finns av ett ämne Försurning (utsläpp i luften av svaveldioxid och kvävedioxid) Växthuseffekt (utsläpp av koldioxid och metan) Kretslopp – vatten, kol Övergödning (hamnar i vattendrag, sjöar och hav).

Kolets kemi Vad har plast, olja och trä gemensamt? Jo, de innehåller kol. Kol finns rent i tre former i naturen. Diamant, Grafit och Fullerener. Kolväten består av kol och väte. Ex: Metan, Etan, Propan Fossila bränslen är ämnen som kommer från växter och djur som levde för flera miljarder år sedan. (Råolja, stenkol, naturgas) Råoljan raffineras och fraktioneras och blir många olika kolväten. (t.ex. bensin, fotogen, asfalt)

Alkoholer Exempel på alkoholer är metanol, etanol, glykol och glycerol Alkoholer är ofärgade, ofta giftiga och lösliga i vatten och brännbara De har en OH-grupp (syre – väte) Metanol kallas också träsprit och är mycket giftigt Etanol finns som bränsle i bilar men också som rusningsdryck. Glykol används i bilar så kylarvätskan inte ska frysa Glycerol finns i tvålar och ger fukt åt huden.

Organiska syror och estrar Organiska syror är tex mjölksyra, ättiksyra, citronsyra. En ester är när en alkohol och syra har reagerat med varandra. Estrar används för att sätta smak och lukt på läsk och godis. Det finns också i nitroglycerin som är ett sprängämne.

Näringsämnen De tre viktigaste näringsämnena är Kolhydrater – minsta delen kallas druvsocker och det är den som kroppen kan ta upp. Ger oss energi Proteiner – minsta delen kallas aminosyror. Bygger upp kroppen Fetter – de minsta delarna är glycerol och fettsyror. Ger oss energi.

Plaster Alla plaster innehåller kol och väte. Plast har fått namnet efter att det är formbart (plastiskt) när det tillverkas. Härdplast är hård. Bindningarna är så hårda att värme inte klarar av att bryta de. Ex. elkontakter Termoplaster är mjuk och kan smälta om de blir för varma. Plastkassar är tillverkade av termoplast. PVC - innehåller även klor. Det finns i stuprör, avloppsrör, bilklädslar. PET – Den är stark i längdriktningen och svag i tvärriktningen. Två lager på varandra åt olika håll ger en bra stabilitet. Används i läskflaskor. Teflon – är vattenavvisande och består av kol och klor. Används i kläder och stekpannor.

Kompositmaterial Tex kevlar och woodplasticcomposite Då använder man de bästa egenskaperna hos olika material för att skapa ett fantastiskt material. Glasfiberarmerad plast – många båtar är tillverkade av det. Kevlar är en form av nylon. Finns i skottsäkra västar, hjälmar Woodplasticcomposite är sågspån och plast. Finns i bryggor, räcken , altaner

Sammanfattning: Vad KEMI är och vilka kunskaper man ska ha inför NP Nästa lektion: Eget arbete med tidigare NP. Av Valdi Ivancic – Hagabodaskolan