Ammoniakavgång från jordbruket

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nedbrytning av plast i Naturen
Advertisements

Syror och baser Syror och baser.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Syror och baser.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Repetition inför NP i biologi
Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet
Internationell Utblick
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Termo- och Fluiddynamik
MILJÖ.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Om Cofoten 1.
Kemirepetition år 7.
Allmänt om klimat.
Hållbar utveckling.
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Energikällor.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Beräkning av transporternas externa kostnader enligt ExternE Lena Nerhagen VTI (Borlänge) Presentation på årsmötet för Svenska Luftvårdsföreingen.
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Miljöproblem härrörande från energianvändning
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning på grund av surt regn Vad har hänt? Försurning på grund av surt regn.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Ammoniakavgång från jordbruket
Film.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Maria Berglund, HS Halland
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Kvävets kretslopp.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.
Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) - Årlig tillväxt.
Ekonomi med precision Maria Fermvik, Jordbruksverket.
Utvärdering av miljöövervakningen på Obsytorna
Miljö kemi.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Syns inte men finns ändå
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön
Ammoniakavgång från jordbruket
- Luften är en blandning av gaser
Syror, baser och salter.
Nytt ur länsperspektiv kring Frisk luft Skypemöte 5 september 2017
Salar Valinia Naturvårdsverket
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Ammoniakavgång från jordbruket
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Nytt ur länsperspektiv kring Frisk luft Skypemöte 5 september 2017
Salar Valinia Naturvårdsverket
EU-Kommissionens förslag till ny luftvårdspolitik
Presentationens avskrift:

Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Ammoniakavgången i siffror Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra - 53 900 ton 2014) Jordbruket står för nästan 84 % (45 160 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket enligt SCB med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %) Enligt NV minskade de totala ammoniakutsläppen med 19 % mellan 1995 och 2014.

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för nästan 298 Mkr per år (räknat på kvävepriset 8,00 kr/kg) På gårdsnivå: 11,70 kr per ton stallgödsel 316 kr per hektar stallgödslad åkermark

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Ammoniakutsläppen varierar från 706 ton/år i Jämtland till 8662 ton/år i Skåne (2013). Utsläpp av ammoniak till luft 2013 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Kväve – ett svårfångat näringsämne ”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH3 H2O NH4+ + OH- NOx O2, H2O HNO3  H+ + NO3- SO2 O2, H2O H2SO4  2H+ + SO42-  NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH4+ +2O2  NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Kvävenedfallet varierar från 1,6 kg/ha i norra Sverige till 17,2 kg/ha i Skåne (2014). Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2014. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden för 2013/14 och 2014/15 baserat på mätningar i krondroppsnätet. Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

Så mäts kvävenedfallet Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010 tusen ton Utsläpp 2014, tusen ton Ungefärlig utsläpps- förändring 1990-2014 Svaveldioxid, SO2 67 24 -77 % Kväveoxider, NOX 148 135 -51 % Ammoniak, NH3 57 54 -19 % Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 184 -50 % Förhandlingar om ett nytt takdirektiv pågår sedan 2014. EU-kommissionens förslag innebär skärpta krav för de fyra föroreningarna ovan och omfattar även partiklar (PM2,5) och metan (CH4). Jämförelseåret för ammoniak är 1995 då beräkningsmetoden har förändrats sedan 1990. Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Vad kan vi göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskrivningstid) Värdet av sparat kväve 5 851 6 091 9 072 Minskad spridningskostnad 3 300 Summa besparing, kr/år 9 151 9 391 12 372 Investeringsutrymme, kr 119 000 122 000 160 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Ökad spridningskostnad -1 650 4 201 4 441 7 422 38 000 40 000 67 000 (4 m djup behållare, N-pris 8,00 kr/kg, ränta 2 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

7 tips för minskad ammoniakavgång… Anpassa fodret till djurens behov Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel-system Rensa urindräneringen regelbundet Sänk temperaturen i stallet Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup-strösystem Täck urinbehållaren Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt