Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2017

Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM… https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/ Fråga: Reflektionsfråga eller vad har ni för egna erfarenheter av arbetsmiljöarbete på era tidigare jobb. Varför är detta så viktigt att systematisera?

Roller i arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren har huvudansvaret Arbetstagarna följer föreskrifter, rutiner, använder skyddsutrustning och kommer med synpunkter på hur arbetsmiljöarbetet bedrivs Skyddsombudet är med vid planering och genomförande Företagshälsovården är en expertresurs Bilden illustrerar olika roller i arbetsmiljöarbetet. Utgångspunkten i arbetsmiljölagen (AML) är att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Därför behöver chefer, som företrädare för arbetsgivaren, ha kunskap om arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Arbetsgivaren har huvudansvaret Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud samt ger förslag till åtgärder och lämnar synpunkter på det som åtgärdats. Arbetsgivaren kan/bör ställa hårda krav på att arbetstagarna använder säkerhetsutrustning och följer regler om arbetsmiljön. Detta hänger bland annat samman med att enskilda chefer har ett straffrättsligt ansvar och kan bli dömda för arbetsmiljöbrott om det inträffar en olycka. Skyddsombudet ska erbjudas möjlighet att vara med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, riskbedömning, planering av åtgärder, upprättande av handlingsplaner och årliga uppföljningar. Företagshälsovården är en expert resurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och kan föreslå åtgärder och utbilda personal.

Ditt och mitt ansvar! Enligt arbetsmiljölagen ska arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter och regler som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har även skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Arbetstagaren ska kommunicera inte kompensera bristerna i arbetsmiljön samt vara involverad och delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Metod Undersök Bedöm risker Skriv en riskbedömning Åtgärda risker Skriv en handlingsplan Kontrollera åtgärderna Systematiskt arbetsmiljöarbete Föreskriften handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) (SAM) som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsmiljöfrågor behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras i verksamheten och inte som ett eget system för sig. Därigenom underlättas arbetet med att förebygga ohälsa och olycksfall i verksamheten. Med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Man ska uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och frågor av teknisk karaktär. Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbete som inte utförs på en fast arbetsplats, till exempel vid transporter eller arbete i andras hem. Arbetsmiljöarbetet bygger på samverkan. I bildens mitt finns de centrala begreppen i föreskriften (SAM). Föreskriften bygger på samma systematik som olika ISO-system för löpande förbättring (se exempelvis ISO 9000 för kvalité eller IS 14000 för miljö). Dessa bygger på en så kallad PDCA-systematik: Plan (planera) Do (genomför) Check (följa upp) och Act (inför rutin så att problemet inte uppstår igen). Källa: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Att arbeta i staten 2016

Varför har Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter? Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa. Tidigare har det saknats regleringar utifrån arbetsmiljölagen av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa.

Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk arbetsmiljö- krav som ställs på arbetstagarna, vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet Social arbetsmiljö- hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor

Fysisk arbetsmiljö Buller Kemikalier Temperatur, belysning och ventilation Ergonomi Säkerhet Brandsäkerhet

Faktorer som bidrar till ohälsa Höga krav och små möjlighet att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter eller mobbning Belöningen liten i förhållande till ansträngningen Långa arbetsveckor

Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att: Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning, resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Arbetsbelastning: Exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande. Ge möjlighet till återhämtning Ändra arbetssätt Ändra prioriteringsordning. Arbetstiden: Risk för ohälsa finns tex vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning. Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Förebygga ohälsosam arbetsbelastning Krav arbetsmängd tidsramar svårighetsgrad emotionell påfrestning kognitiv belastning Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet arbetsmetoder arbetsredskap kompetens bemanning socialt stöd från chefer och kollegor möjlighet till kontroll i arbetet möjligheter till återhämtning Arbetsgivarna måste se till att de anställda känner till förutsättningarna för sitt jobb (paragraf 10). Forskning visar att otydlighet om vad som gäller i arbetet kan orsaka skadlig stress. Föreskriften lyfter fram följande fem punkter som måste vara tydliga för de anställda: 1. De arbetsuppgifter som de ska utföra 2. Det resultat som de ska uppnå  3. Om det finns några särskilda sätt som de ska utföra arbetet på, och i så fall hur 4. De arbetsuppgifter som de ska sätta främst, om den tid som de har inte räcker till 5. Vem de kan vända sig till, för att få hjälp och stöd för att göra sitt jobb Arbetsgivarna kan genom att fortlöpande gå igenom dessa fem punkter förebygga onödiga krav och belastningar. De bör göra det med alla berörda anställda samtidigt, och uppmana dem att berätta om något är oklart. De anställda har olika förutsättningar när det gäller att ta till sig information och kunskaper och det är viktigt att arbetsgivarna tar hänsyn till detta.

Konsekvenser av ohälsosam arbetsbelastning Arbetstagarna kan hantera obalans genom att: Öka ansträngning/arbetsinsats Arbeta övertid eller hoppa över paus Sänka kvalitén i arbetsresultatet Ta risker

Exempel på hur man kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning Minska arbetsmängden Öka bemanningen Ändra prioriteringsordningen Ge möjligheter till återhämtning Tillämpa andra arbetssätt Tillföra kunskap Det är viktigt att hitta orsakerna bakom arbetsbelastningen, för att åtgärderna ska ha effekt. Ibland måste man lyfta frågor om åtgärder till en annan nivå, eller en annan del i verksamheten. Ett område som särskilt lyfter fram är arbetsplatsens tekniska utrustning, som måste vara anpassad till arbetet.

Tydlighet om vad som gäller i jobbet De arbetsuppgifter som ska utföras Det resultat som ska uppnås  Om det finns några särskilda sätt som arbetet ska utföras på, och i så fall hur De arbetsuppgifter som ska sättas främst, om den tid som de har inte räcker till Vem ska man vända sig till, för att få hjälp och stöd för att göra sitt jobb Viktigt att förtydliga vad som gäller! Arbetsgivarna måste se till att de anställda känner till förutsättningarna för sitt jobb (paragraf 10). Forskning visar att otydlighet om vad som gäller i arbetet kan orsaka skadlig stress. Arbetsgivarna kan genom att fortlöpande gå igenom dessa fem punkter förebygga onödiga krav och belastningar. De bör göra det med alla berörda anställda samtidigt, och uppmana dem att berätta om något är oklart. De anställda har olika förutsättningar när det gäller att ta till sig information och kunskaper och det är viktigt att arbetsgivarna tar hänsyn till detta.

Att diskutera Vilket ansvar har du som medarbetare att förebygga ohälsa på arbetsplatsen?

Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska tydligt klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras Motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling Det ska finnas tydliga rutiner för vad man ska göra, om kränkande särbehandling ändå inträffar (Vem tar emot information? Vad händer med informationen? Vad ska mottagaren göra? Hur kan de som är utsatta snabbt få hjälp?) Den nya föreskriften kräver att arbetsgivarna tydligt ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen, och motverka de förhållanden i arbetsmiljö som kan ge upphov till det. De måste också ha tydliga rutiner för vad man ska göra, om kränkande särbehandling ändå inträffar: Vem tar emot information? Vad händer med informationen? Vad ska mottagaren göra? Hur kan de som är utsatta snabbt få hjälp? Någonting som är nytt, jämfört med tidigare föreskrift om kränkande särbehandling, är att det inte finns krav om att det ska vara upprepande handlingar. Det kan räcka med en enda handling idag, då man kan skada en medmänniska för lång tid genom en enda gång publicera något förnedrande via Facebook, Twitter, Instagram eller e-postutskick på arbetsplatsen

Vad kännetecknar kränkande särbehandling? Att med ord eller handling förnedras, behandlas annorlunda Det räcker med att det sker en gång för att det ska anses vara en kränkning Obehagligt Olustigt Obegripligt Orättvist

Att diskutera Hur kan vi tillsammans motverka kränkande särbehandling i vardagen?