Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Kommunikation

Rekommenderade termer och förkortningar Term/förkortning Förklaring eller hittillsvarande benämning Atypi Företrädesvis cytologisk förändring. Cellprov Prov taget från cervix eller vagina för analys med cytologi och/eller HPV. Cervixcancer Malign epitelial tumör utgående från slemhinnan i livmoderhalsen. I dagligt tal och i kontakt med allmänheten används benämningen livmoderhalscancer. Cervixcancer-prevention Samlat begrepp för prevention, främst HPV-vaccination och screening. Cervixscreening Begrepp att använda för screeningverksamheten i stället för screening för cervixcancer eller cervixcancerscreening. Cylinderresektion Högre cylindrisk resektion med nål eller laser.

Term/förkortning Förklaring eller hittillsvarande benämning Dubbelanalys Cellprov med analys för både cytologi och HPV. Dysplasi Företrädesvis histopatologisk förändring (LSIL, HSIL, AIS). Dysplasisköterska/ Dysplasibarnmorska Sjuksköterska eller barnmorska som arbetar på kolposkopimottagning och deltar i vården av patienter med avvikelser i cervixprov. GCK Benämning för vårdkedjan gynekologisk cellprovskontroll, d.v.s. den organiserade cervixscreeningverksamheten. Då patienter hänvisas till GCK i vårdprogrammet menas specifikt den kallelse- och befolkningsbaserade screeningverksamheten med provtagning inom mödrahälsovården och som inkluderar Kontrollfil HPV och Kontrollfil efter behandling. HPV Humant papillomvirus. Om inte annat anges i vårdprogrammet refererar HPV till högrisk-HPV. hrHPV Högrisk-HPV. HPV-typerna 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58, 59 och 68 som av WHO (IARC) fastställts orsaka cervixcancer. HSIL Höggradig intraepitelial skivepitellesion i PAD. Motsvarar CIN 2–3.

Term/förkortning Förklaring eller hittillsvarande benämning HSILcyt Höggradig intraepitelial skivepitellesion i cytologi. Motsvarar CIN 2–3. Kallelse Inbjudan till gynekologisk cellprovskontroll. Kallelsekansli Enhet som ansvarar för kallelserna i ett landsting. Kolposkopist Gynekolog som uppfyller vårdprogrammets krav på kolposkopister. Kompletterande screening Prov taget inom 6 månader före förväntad kallelse. Prov som tas när kallelse tidigare skickats men tas i screeningsyfte i ett annat sammanhang. Prov taget på underscreenad kvinna. Kontrollfil IT-funktion som styr så att kvinnor som utgör definierade riskgrupper inom GCK får särskild och kan få andra kallelseintervall eller annan uppföljning än vad som i övrigt gäller inom GCK. Kontrollfilerna är del av GCK med samma kallelserutiner, provtagning och svarsrutiner. Vårdprogrammet rekommenderar två kontrollfiler: Kontrollfil HPV och Kontrollfil efter behandling. LBC Liquid based cytology, vätskebaserad cellprovtagning.

Term/förkortning Förklaring eller hittillsvarande benämning LSIL Låggradig intraepitelial skivepitellesion i PAD. Motsvarar CIN 1. LSILcyt Låggradig intraepitelial skivepitellesion i cytologi. Motsvarar CIN 1. Nationell kallelse Inbjudan till GCK med specifikt innehåll och layout, tidigare framtagen av SKL och uppdaterad i samband med detta vårdprogram. Omkallelse Ny kallelse till kvinna som uteblivit året innan. Opportunistisk cellprovtagning Prov taget i screeningsyfte tidigare än 6 månader innan kvinnan ska bli kallad för GCK och som inte räknas som kompletterande screening. Rekommenderas ej. Reflextest En analys görs p.g.a. utfallet av en annan analys (HPV eller cytologi) i ett vätskebaserat cellprov. Görs vanligen som del av triage. Självtest för HPV Testmetod där kvinnan själv tar prov från vagina för HPV-analys. Slyngexcision LLETZ, LEEP, slyngkonisering.

Term/förkortning Förklaring eller hittillsvarande benämning Spärrlista Lista/fil med personnummer för kvinnor som inte ska kallas till GCK. Standardiserat svarsbrev Svarsbrev som tagits fram i anslutning till vård-programmet för att användas vid olika utfall av prover och utredningar inom GCK. Swedescore Ett poängsystem för klassifikation av kolposkopisk bedömning. Kontroll efter behandling Prov som tas och undersökning som görs vid gynekologmottagning i syfte att värdera att genomgången behandling varit fullständig. ”Test of cure” Triage Sortering av patienter utifrån fastställda kriterier av t.ex. undersökningsfynd.

Enhetliga begrepp till befolkningen Definitioner HPV-analys Begreppet HPV-analys bör användas i stället för exempelvis HPV-test i utåtriktad kommunikation med kvinnor och allmänhet. Det sistnämnda kan ge intryck av att något ytterligare ska utföras på kvinnan utöver den för många välkända cellprovtagningen. Begreppet HPV- analys underlättar för att tydliggöra att det är en analysmetod som kan användas på samma prov. Tänk även på att förkortningen HPV alltid bör skrivas ut första gången den förekommer i en text eller omnämns i ett sammanhang. Ett alternativt uttryckssätt kan exempelvis vara: cellprovet analyseras för förekomst av humant papillomvirus (HPV).

Begrepp Definitioner Humant papillomvirus av högrisktyp (hrHPV) Begreppet humant papillomvirus av högrisktyp (hrHPV) används som samlingsnamn på de typer av HPV som upptäcks med HPV-analys av ett gynekologiskt cellprov. hrHPV är ett internationellt vedertaget begrepp men lite missvisande och onödigt oroande eftersom risken för den enskilda kvinnan som bär hrHPV är mycket liten. I de flesta sammanhang kan hr utelämnas och man kan använda HPV som begrepp. Cytologisk analys Av samma skäl som beskrivits ovan bör begreppet cytologisk analys användas i utåtriktad kommunikation med kvinnor och allmänhet i stället för cytologprov. Gynekologiskt cellprov Gynekologiskt cellprov är ett vedertaget begrepp för det prov som tas i livmoderhalsen på kvinnan. Eftersom provtagningen på kvinnan genomförs på samma sätt som i tidigare screening är det viktigt att fortsätta att använda samma begrepp även då provet analyseras för förekomst av HPV.

Begrepp Definitioner Gynekologisk cellprovtagning Begreppet gynekologisk cellprovtagning används för den enskilda provtagning som utförs. Eftersom provtagningen på kvinnan genomförs på samma sätt som i tidigare screening och de analyser som görs fortfarande är analyser på celler tagna från livmoderhalsen, är det rimligt och viktigt att fortsätta att använda samma begrepp även då provet analyseras för förekomst av HPV. Gynekologisk cellprovskontroll Begreppet gynekologisk cellprovskontroll används för att mer övergripande beskriva den screening som erbjuds den kvinnliga befolkningen som skydd mot och för tidig upptäckt av livmoderhalscancer. I utåtriktad kommunikation med kvinnor och allmänhet kan det användas som synonym till screeningprogrammet för livmoderhalscancer eller cervixscreening. Screening Screening är en systematisk undersökning av ett större antal friska människor för att upptäcka en sjukdom, eller förstadier till en sjukdom, innan den har gett symtom.

Tydlig och enhetlig information till befolkning Tydliga budskap som personal i hela vårdkedjan bör känna till och som med fördel används i kommunikationen med kvinnor och allmänhet har tagits fram. Budskapen har delats in i sex ämnesområden: Om förändringarna inom screeningprogrammet Om vilka som får och inte får kallelse till screeningprogrammet Om fördelar med att delta i screeningen Om provsvar med cellförändringar Om HPV (humant papillomvirus) Om provsvar med HPV

1. Om förändringarna i screeningprogrammet Det nya screeningprogrammet ger förbättrad screening och ett säkrare provresultat. Den gynekologiska cellprovtagningen går till på precis samma sätt som förut. Analysen av cellprovet har utökats med ytterligare en metod för kvinnor över 30 år, HPV-analys. För kvinnor över 30 år anses HPV-analys av gynekologiskt cellprov ge en ökad cancerförebyggande effekt. De cellprov som innehåller HPV följs upp med en cytologisk analys för att undersöka eventuella cellförändringar. HPV-infektioner är mycket vanliga och läker oftast ut av sig själva, utan att ge några negativa konsekvenser, särskilt hos kvinnor som är yngre än 30 år.

1. Om förändringarna i screeningprogrammet forts… 1. Om förändringarna i screeningprogrammet För kvinnor i åldrarna 23–29 år finns ingen evidens för att HPV- analys skulle vara mer effektiv än cytologisk analys. Därför görs även fortsättningsvis primärt en cytologiskanalys av cellprovet för kvinnor under 30 år. För kvinnor över 50 år sker cellprovtagningen inte lika ofta. Kvinnor som har haft normala provsvar utan cellförändringar upp till 50 års ålder har en väldigt liten risk att utveckla livmoderhalscancer. En glesare provtagning med HPV-analys ger därför ett fullt tillräckligt skydd. För kvinnor över 50 år som tidigare behandlats för allvarliga cellförändringar sker däremot en långvarig uppföljning. Den övre åldersgränsen för screeningprogrammet höjs från 60 till 64 år eftersom det ger en ökad cancerförebyggande effekt. Om cellprov inte tagits vid 64 års ålder skickas en årlig kallelse upp till 70 års ålder.

Om vilka som får och inte får kallelse till screeningprogrammet Kallelsesystemet utgår från kvinnliga personnummer. Transmän som fått nytt personnummer kallas inte automatiskt. De som har en livmoderhals kan själva behöva kontakta en mottagning och boka tid. Alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas. Om cellprov inte tagits vid 64 års får kvinnan ytterligare en kallelse. Tidpunkten bestäms av föregående prov. Livmoderhalscancer är extremt ovanligt före 23 års ålder. Cellförändringar är vanliga men läker oftast ut av sig själva. Det finns ingen evidens för att cellprovskontroller skulle göra någon nytta före 23 års ålder. Efter 70 års ålder kallas man inte längre. De som deltagit i gynekologisk cellprovskontroll tidigare i livet och haft normala cellprover har mycket liten risk att utveckla cancer.

3. Om fördelar med att delta i screeningen Gå varje gång du blir kallad. Cellprov räddar liv! Cellprov kan rädda din fertilitet! Behandling av cancer kan innebära att din livmoder behöver opereras bort. Att gå varje gång du blir kallad ger ett skydd mot livmoderhalscancer eftersom cellförändringar kan tas bort innan de utvecklats till cancer. Om du ändå skulle drabbas av livmoderhalscancer gör screeningen att den kan upptäckas i ett tidigt skede. Cellförändringar i livmoderhalsen syns inte och ger inga besvär. De kan bara upptäckas genom cellprovtagning.

4. Om provsvar med cellförändringar Cellförändringar är inte cancer. Cellförändringar är inte farliga om man vet om dem, då kan de behandlas. Cellförändringar behöver inte utvecklas till cancer – de allra flesta gör inte det. Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för cellförändringar. Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som redan har haft cellförändringar. Forskning visar också att cellförändringar kan gå tillbaka och läka ut snabbare om du inte röker.

5. Om HPV (humant papillomvirus) Humant papillomvirus är ett mycket vanligt virus och det finns över hundra olika typer. Vissa typer orsakar könsvårtor (kondylom) och andra kan ge upphov till cellförändringar som i vissa fall kan utvecklas till cancer. HPV överförs via sexuella kontakter och det sprids lätt. HPV-infektionen i sig själv kan inte behandlas. Hos de allra flesta ger HPV en infektion som inte märks alls och läker ut av sig själv. Nära nog alla människor smittas någon gång under sin livstid. Infektionstillfället kan ligga många år tillbaka i tiden. Det går inte att ta reda på när du blivit smittad eller av vem. Det kan finnas flera skäl till att infektionen kan påvisas nu men att man inte kunnat se det tidigare. Det är viktigt att även du som har vaccinerat dig mot HPV går på cellprovskontroll varje gång du blir kallad. Vaccin och kondom ger inte ett heltäckande skydd mot livmoderhalscancer.

6. Om provsvar med HPV Det är bara om det finns humant papillomvirus av högrisktyp som cellförändringar kan vara farliga och i vissa fall utvecklas till livmoderhalscancer, så det är dessa man söker efter med HPV- analys. Har du HPV vid ett tillfälle och inga cellförändringar kan man vänta 3 år. Det är bara om HPV finns kvar som det finns risk för cancerutveckling och man behöver komma till gynekolog. I 85% - 6 kvinnor av 7 – läker ut sin HPV-infektion under denna tid. Cellförändringar behöver inte utvecklas till cancer – för de allra flesta gör inte det. Om cellförändringarna bedöms gerisk för cancerutveckling kan de tas bort. I andra fall kan man under övervakning vänta på att de läker ut