PROJEKT: Kemiska reaktioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
PROJEKT: Kemiska reaktioner
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Öppen lab. kring cellandningen
Syror och baser.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Rena ämnen och blandningar
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Salter Lagom är bäst Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Kemi.
Och bedömningen av laborationen Vad ska vi lära oss?
Jonföreningar och molekyler
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Begrepp.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Att följa lärande Kap 3 Dylan Williams
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Ämnens olika faser.
Sammanställning av temperaturmätning nummer 2. Mätningar har utförts på 9 rum Totalt 662 mätningar gjorda vid 306 måltider 461 mätningar gjordes på bröstmjölk.
Naturvetenskaplig undersökning
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Introduktion & Säkerhet del 2
Kemisk Bindning.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Experiment med vatten Densitet.
Marie Norelius Kemiförsök Marie Norelius
Salter och metalloxider Kap 5
Kemisk bindning Stationsförsök.
Gasolbrännare.
HClH + + Cl - En Surlösning innehåller alltid vätejoner, H +
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
4 processer att behärska:
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
När säger du ifrån? Om civilkurage på nätet.
Blandningar och lösningar
Kemins grunder från det lilla till det rena- klimatet!
”Vilket ämne är ädlast?”
Vetenskapsprojekt, rubrik
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Viggen veckobrev v. 4 Pedagoger: Mia, Jossan och Linda
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Naturkunskapsprojekt
Naturkunskapsprojekt
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Naturkunskapsprojekt
Presentationens avskrift:

PROJEKT: Kemiska reaktioner

För eleven…

Projektets målsättning Att förstå vad en kemisk reaktion är Att veta vad som kännetecknar en kemisk reaktion Att kunna skilja mellan blandningar och kemiska föreningar Att veta hur man kan märka att en kemisk reaktion äger rum Att lära sig att kemiska reaktioner kan se väldigt olika ut

Uppgifter före själva arbetet Fundera tillsammans på vad en blandning av 2 ämnen är och ge exempel på några blandningar Fundera på vad en kemisk reaktion är och ge exempel på några kemiska föreningar Använd molekylmodeller och gör några blandningar respektive kemiska föreningar med dem Fundera med hjälp av molekylmodeller vad som händer när syre och väte reagerar med varandra Fundera på hur man kunde få veta 2 ämnen bildar blandningar eller kemiska föreningar tillsammans

Uppgifter före själva arbetet Bekanta dig med några separeringsmetoder, t ex filtrering, avdunstning Genom att mäta temperaturen under experimentet kan man få reda på mycket. Fundera på vad man kan få reda på och varför? Har det någon betydelse hur snabbt/långsamt en reaktion sker? Kan man genom att studera hastigheten få veta vad som händer?

Material dekanterglas, glasstavar, industningsskålar, högt måttglas termometrar gasbrännare, tändstickor vatten, bakpulver, ättika, magnesiumband, saltsyra, stålull, kopparsulfat, kalcium, ägg, ogalvaniserad spik, väteperoxid. diskmedel, kaliumpermanganat

Säkerhet och behandling av avfall laborationsjacka och skyddsglasögon bör användas när gasbrännare eller tändsticka används skall man kontrollera med lärare innan man tänder på Experiment nr 9 skall göras i lavoar och skyddshandskar skall användas Experiment där följande ämnen har använts får ej kastas direkt i avloppet; fråga din lärare hur du ska göra med dem: saltsyra kopparsulfat metallerna magnesiumband, kalcium, stålull

Arbetets utförande Gör de 9 experimentena som följer och fundera vid varje experiment om resultatet är en blandning eller en kemisk reaktion Avdunstning och/eller uppföljning av temperaturen kan behövas för att man skall kunna fastställa vad som händer Gör en tabell över experimentena med följande rubriker: Experiment Utseende (dvs vad ser jag med ögat att händer?) Hypotes (dvs vad tror jag att händer i experimentet?) Blandning/Kemisk förening? Vad stöder min uppfattning (redogör för vad gruppen undersökt) Övrigt

Arbetets utförande Fundera över om man kan gruppera de kemiska reaktionerna i undergrupper (snabba/långsamma reaktioner, häftiga/ej-häftiga reaktioner) I ett av experimentena används en katalysator som försnabbar reaktionen.

Experimenten: 1) Blanda vanligt salt och vatten 2) Blanda ättika och bakpulver 3) Blanda kopparsulfat och vatten 4) Sätt en bit kalcium i vatten 5) Sätt en bit magnesiumband i 1,0 M saltsyra 6) Bränn stålull med en gasbrännare eller tändsticka 7) Knäck ett ägg och värm i ett dekanterglas 8) En spik rostar i luften 9) Sätt 20cl väteperoxid i ett högt glas. Tillsätt lite diskmedel och om en stund en knivsudd kaliumpermanganat. Iacktta försiktighet! Kontrollera säkerhetsaspekterna!

Arbetets sammanfattning Sammanfatta vad som hände i de olika experimentena Vilka var blandningar, vilka kemiska föreningar Vad stöder er hypotes? Vilka reaktioner var snabba, vilka långsamma? I vilket experiment användes katalysator, och vilket ämne var katalysator?

För läraren...

Arbetets namn: Projekt Kemiska reaktioner Upphovsmman: Henrica Donner

Koppling till läroplanen I den grundläggande undervisningen ingår bl a : ” klassificering och separering av grundämnen och föreningar, deras kemiska symboler och jämförelse av reaktionshastigheter” Dessutom påpekas i läroplanen att eleven skall lära sig genom att själv utföra experimentella arbeten och att tolka och presentera resultaten

Noggrannare information om material och säkerhet Experiment 1: Vanligt koksalt (NaCl) blandas med vatten i ett dekanterglas. Experiment 2: Matättika, ca 0,5 dl, (ej koncentrerad CH3COOH) blandas med ett par tsk bakpulver i ett dekanterglas. Experiment 3: Kopparsulfat (CuSO4) ett par tsk + ca 0,5 dl vatten blandas i dekanterglas Experiment 4: Kalcium (en tablett eller en knivsudd blandas med vatten i ett dekanterglas Experiment 5: En bit magnesiumband sätts I 0,5 dl 1,0 M saltsyra (HCl) i ett dekanterglas

Noggrannare information om material och säkerhet Experiment 6: Ta en bit stålull och bränn direkt med tändsticka i dragskåp eller håll i biten med tång och bränn över en gasbrännare Experiment 7: Knäck ett ägg i ett dekanterglas och värm i vattenbad med en gasbrännare eller värmeplatta Experiment 8: Putsa ogalvaniserade spikar med saltsyra från eventuell rost och låt spikarna rosta i luft eller i fuktig luft Experiment 9: Använd ett högt måttglas och tillsätt 20cl väteperoxid (H2O2). Tillsätt några droppar diskmedel och tillsist en knivsudd kaliumpermanganat (K4MnO4)

Säkerhet de flesta experimentena är helt ofarliga, med några undantag: experiment 4: Kalcium i vatten är en snabb mycket exoterm reaktion som kan bli farlig om för mycket kalcium tilllsätts experiment 5: 1,0 M HCl är rätt koncentrerat och kräver därför försiktighet och skyddsglasögon experiment 6 o 7: försiktighet med tändsticka eller gasbrännare Experiment 8: Putsning av spikar med saltsyra kan läraren göra innan timmen eller låta eleverna göra det med försiktighet och skyddsglasögon Experiment 9: När kaliumpermanganat tillsätts händer det en snabbb exoterm reaktion. Experimentet är bar att göra I lavoar, och noggrannhet med mängderna är viktigt!

Uppskattning om behövd tid Diskussion om projektet i allmännhet, säkerhet samt uppgifter före själva arbetet 2h Arbetets utförande – alla 9 experiment 4 h Arbetets sammanfattning 2 h

Förklaring av de kemiska reaktionerna Experimentena 1, 3 är blandningar experiment 2: NaHCO3(s) + HC2H3O3 (aq) => CO2(g) + H2O(l) + NaC2H3O3(aq) experiment 4: Ca +2H2O -> Ca(OH)2 +H2 experiment 5: Mg + 2HCl ->MgCl2 + H2 experiment 6: 2Fe + O2 -> 2FeO experiment 7: proteinet i ägget koagulerar experiment 8: samma som experiment 6 experiment 9: 2 H2O2 -> 2H2O + O2

Pedagogiska tips eleverna kan behöva mycket stöd i början innan de vågar börja fundera själva och själv ta reda på eftersom de flesta experimentena är ofarliga kan man efter att ha gått igenom säkerhetsaspekterna ganska fritt låta eleverna själva göra man kan uppmuntra eleverna att våga ställa hypoteser och inte kullkasta deras idéer med att berätta det rätta svaret Innan man sätter igång skall man försäkkra sig om att eleverna vet målsättningen med projektet och vad som förväntas av dem

Bedömning eftersom detta projekt passar bäst för elever i 7:e klass, kan tyngdpunkten i bedömningen ligga i aktiviteten och idérikedomen mindre viktigt är att ha ”rätt svar” En elev som satt sig in i uppgiften och utfört experimentena väl samt förstår skillnaden mellan blandning och kemisk förening är värd vitsordet 9 En elev som dessutom funderat ut “extra” tillämpningar och förstår begreppen I vidare utsträckning är värd vitsordet 9-10

Källor Oktettens arbetsbok 1; Kurtén-Finnäs, Molander, Röj, Vuori. Söderströms 2003