Franska revolutionen 1 1

Europa 1789? Stormakterna: England Frankrike Ryssland Österrike Preussen Tyskland var inte enat. 2 2

Hur såg samhället ut? Bondesamhällen Monarkier Privelegiesamhällen 3 3

I Frankrike Tre stånd Präster Adeln (Aristokratin) Det tredje ståndet 4

1:a präster, 2. a adel, 3:e resten 1:a präster, 2.a adel, 3:e resten. Karikatyr från 1789, tredje ståndet i form av en gubbe som tvingas bära upp de två första stånden. Inför valet 1789 skrev en präst en pamflett, den inleddes med tre frågor och tre svar: Vad är tredje ståndet? Allt Vad har det hittills varit i det politiska livet? Intet Vad ber det att få bli? Något 5 5

Franska revolutionen Bakgrunden Orsakerna till revolutionen Händelseförloppet Konsekvenserna 6

Bakgrund Vilka hade makten? Vilka ville ha förändring? Politiskt Kungen Adeln och tredje ståndet ville ha maktdelning Ekonomiskt Adeln och kyrkan Kungen ville öka statsinkomsterna, krävde att alla jordägare skulle betala skatt Socialt Tredje ståndet Kulturellt Kyrkan hade utbildningsmonopol Upplysningsmännen i tredje ståndet 7

Vilka ägde jorden? 8

Vilka betalade skatt? Stånd Antal Skatt Första ståndet, prästerna 100 000 Nästan helt befriade Andra ståndet, adeln 400 000 Tredje ståndet, alla andra 24 miljoner Betalade skatt till staten, tionde till kyrkan och feodala avgifter och arrende till adeln 9

Orsaker till franska revolutionen GRUNDLÄGGANDE ORSAKER Den gamla feodala staten enväldig kung, Ludvig XVI feodala rester: avgifter, tullar, ämbetsägande Ineffektivt skattesystem, de som ägde mest betalade minst Upplysningen och liberalismen Amerikanska revolutionen 10

Orsaker till franska revolutionen UTLÖSANDE ORSAKER Amerikanska revolutionen, kriget i Amerika ledde till akut finanskris Svår missväxt ledde till inflation och höjda brödpriser Ludvig XVI:s inkompetens 11

Versailles 4 maj 1789 Versailles 4 maj 1789 Landet är i kris, dyra krig och en misshushållning med statens medel har lett till att statskassan är tom. Missväxt har gjort att befolkningen svälter, oron är stor. Något måste göras. Den franska riksdagen - generalständerna - har samlats till vad som kommer att bli deras sista sammanträde. Det blir en sista manifestation av det franska ståndssamhället. Det första ståndet - prästerna - sitter för sig och bevakar kyrkans månghundraåriga privilegier. Den katolska kyrkan är internationell, biskoparna och prästerna ser kanske inte i första hand som sin roll att lösa Frankrikes problem, utan att tillvarata kyrkans intressen. Det andra ståndet - adeln - sitter för sig. De känner en viss gemenskap med prästerna, de ledande prästerna och biskoparna är dessutom alla adelsmän. Någon gemenskap med de övriga i salen känner de knappast. Även adeln är fast besluten att kämpa för sina privilegier, inte för den franska nationen. Längst ner i salen sitter representanterna för det tredje ståndet. Vilka var de? Köpmän, advokater, rika hantverkare och en och annan storbonde. Generalständerna är sammankallade för att lösa Frankrikes stora ekonomiska problem. Landet är i kris, dyra krig och en misshushållning med statens medel har lett till att statskassan är tom. Missväxt har gjort att befolkningen svälter, oron är stor. Något måste göras. Prästerna och adeln är mest intresserade av att bevaka sina egna intressen. Det är framförallt bland det tredje ståndets delegater som insikten finns att Frankrike är i fara. Nationen måste räddas! Folket svälter och landet är i fara. Ansvaret för att något görs ligger hos nationens företrädare. Alltmer kommer det tredje ståndet att ensamma betrakta sig som nationens företrädare, nationens representanter och därmed som utvalda att rädda nationen. De förlorar förtroendet för adeln och prästerna, som de anklagar för att bara representera sig själva. I det tredje ståndets propaganda beskriver sig detta stånd som nationens räddare. Om de verkligen var mer intresserade av att rädda Frankrike än de två högre stånden är svårt att säga. Det passade tredje ståndet att spela på nationella känslor och ställa Frankrikes intressen mot adelns och kyrkans, att framställa sig själva som de enda patrioterna. Generalständerna sammankallas för att lösa Frankrikes stora ekonomiska problem. De hade inte samlats sedan 1614 – 175 år sedan! 12 12

Röstningen i generalständerna Antal ledamöter Antal röster Adel 300 ledamöter 1 röst Präster Tredje ståndet 600 ledamöter 13

Paris - Eden i Bollhuset 20 juni En dryg månad av ändlösa diskussioner har nu förflutit, utan att någon lösning på den franska nationens stora problem har hittats. Det tredje ståndet som nu betraktar sig som representanter för den franska nationen lämnar Versailles och beger sig in till Paris. Tredje ståndet trotsar därmed kungen och gör revolt mot den medeltida feodala ordningen med tre stånd. Det finns bara en fransk nation och det är det tredje ståndet som representerar denna nation, säger man. Under några dramatiska dagar i slutet av juni 1789 avskaffas den gamla ståndsriksdagen och en ny nationalförsamling föds. Frankrike skall inte längre delas upp i stånd, menar man. Alla är fransmän, med samma skyldigheter och rättigheter. För att få kungens och hans anhängare att acceptera denna tanke, samlas det tredje ståndet i ett av kungens bollhus och avlägger en ed. De lovar varandra att inte lämna bollhuset förrän Frankrike fått en ny författning, där det bara skall finnas en nationalförsamling med representanter för den franska nationen. Det är ett nationalistisk ställningstagande. Det finns en fransk nation, som skall ställas främst, inte enskilda grupper och stånd. Alla är medborgare och fransmän. Kungen reagerar 23 juni 1789 Kungen och hans anhängare reagerar mot det tredje ståndets revolutionära tilltag att inte längre erkänner den gamla ståndsriksdagen. När kungens representant kommer till det tredje ståndet svarar tredje ståndets talman Mirabeau kungens representant: "Endast bajonetter kan få oss att gå härifrån". Det tredje ståndet kräver att den gamla ståndsriksdagen avskaffas. De lovar varandra att inte lämna bollhuset förrän en ny författning antagits 14 14

Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789 Det paradoxala är att stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 inte var någon speciellt betydelsefull händelse. Den påverkade inte revolutionens förlopp. Borgen var dock medeltida och hade länge varit ett fängelse för politiska fångar. Den var illa omtyckt och stod som en symbol för det gamla förhatliga medeltida samhället. Dagen efter stormningen började man också riva byggnaden. Symboliskt rev man ned det gamla medeltida för att bygga upp det nya moderna Frankrike. En nation med jämlika medborgare, inte kungens underdåniga undersåtar.   Många händelser i historien har på detta sätt lyfts fram och firats, trots att de inte var särskilt betydelsefulla för det historiska förloppet. Det finns en slags mytbildning i historien. När den franska nationen efter revolutionen ville minnas den, lyfte de fram en händelse som var full av känslomässiga minnen och symboler, inte nödvändigtvis en viktig händelse. Stormningen av Bastiljen måste uppenbarligen ha gett outplånligt minne bland parisarna. Kanske för att den var så dramatiskt. Här skapades något nytt, här revs det gamla ned och något nytt skapades. Stormningen ledde till att oron spred sig, bondeskaror på landet anföll godsen och brände arkiven där böndernas skatter och dagsverken fanns antecknade. Skrämda började adelsmännen lämna landet. 15 15

4 augusti 1789 – Deklarationen om de mänskliga rättigheterna Adeln avsäger sig sina rättigheter. Alla skulle vara lika inför lagen, beskattas lika och ha samma rätt till ämbeten. Alla människor var födda lika, hade lika rättigheter och makten skulle utgå från folket. ”Frihet, jämlikhet och broderskap” blev parollen. 4 augusti 1789 - Adeln avsäger sig sina rättigheter Kungen godkänner deklarationen i början av oktober. Declaration des droits de l´homme et du citoyen. Decretés par l'Assemblée National dans les seances des 20, 21, 23 24 et 26 aoust 1798. Acceptés par le Roi. Deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Antagna av nationalförsamlingen vid sessioner den 20, 21, 23, 24 och 26 augusti 1789. Godkända av konungen. "Det franska folkets till nationalförsamling församlade ombud anser att okunnigheten om, glömskan av och föraktet för människans rättigheter är de enda orsakerna såväl till alla allmänna olyckor som till regeringens maktmissbruk. De har därför beslutat att genom en högtidlig förklaring fastställa människans naturliga, oförytterliga och heliga rättigheter och skyldigheter, så att varje samhällsmedborgare i varje ögonblick skall kunna påminna sig sina rättigheter och den lagstiftande och verkställande maktens åtgärder." Med den nya nationalförsamlingen skapas ett nytt begrepp, medborgare, citoyen. Alla är medborgare med samma rättigheter och lojaliteter. Lojaliteten skall i första hand riktas mot nationen, det egna landet, inte till sitt stånd eller skrå. För att markera denna medborgerliga identitet och medborgerliga rättigheter antar nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna 26 augusti 1789. Grunden hade nu lagts till ett nytt Frankrike och till en ny medborgaridentitet. Den moderna nationalismen var därmed född. 16 16

Reformperiod 1789-1791 Kyrkan förstatligas Kungens makt begränsas och hans ministrar blir ansvariga inför nationalförsamlingen Merkantilism ersätts av ekonomisk liberalism 17

Kungafamiljen försöker fly Sommaren 1791 försöker Ludvig XVI och Marie-Antoinette fly till Belgien, med hjälp av Axel von Fersen. Planen var att få hjälp av österrikiska armén och krossa revolutionen. Flyktförsöket stoppades i Varennes Kungen ville slippa ifrån sitt beroendet av revolutionärerna och Parisbefolkningen. Han beslöt därför att försöka fly ur landet. Med utländsk hjälp tänkte han sig sedan kunna återupprätta sin makt. De kungliga flyktplanerna hade utarbetats av drottningens beundrare greve Axel von Fersen. Han var den svenske kungen Gustav III:s hemliga sändebud i Paris. En juninatt 1791 rullade en tung resvagn ut ur Paris i riktning mot den belgiska gränsen. I vagnen fanns den franska kungafamiljen. Innan de nått gränsen blev dock kungen igenkänd. Trupperna alarmerades och kungafamiljen återfördes till Paris under förödmjukande förhållanden. De levde sedan som fångar i slottet Tuilerierna. 18 18

Revolutionskrigen – ”den andra revolutionen” Våren 1792 tar revolutionen ny fart. I april förklarar nationalförsamlingen krig mot Österrike, och snart befann sig Frankrike i krig mot nästan hela Europa. Genom krig skulle revolutionen spridas – en armé på en miljon man byggs upp, byggd på allmän värnplikt. Nationalförsamlingen tänkte sig ett kort korståg där de franska soldaterna skulle hälsas som befriare av de förtryckta folken. Så blev det nu inte – det var endast ett fåtal tyskar, österrikare och italienare som mottog de franska soldaterna som befriare. Undantagstillstånd 22 juli 1792 deklaration om undantagstillstånd - fosterlandet är i fara, mobilisering. Värvningskontor öppnas. Alla fransmän måste ställa upp för det gemensamma fosterlandet - la Patrie. Massmobilisering - Levée de masse 23 augusti 1793 beslöt konventet på förslag av välfärdsutskottet att alla vapenföra män mellan 18 och 25 skulle mobiliseras. "Från och med nu till det ögonblick då fienderna drivits bort från republikens territorium är alla fransmän utan avbrott utskrivna till tjänst i försvaret. De unga männen skall draga ut i kriget, de gifta männen skall tillverka vapen och föra fram underhåll, kvinnorna skall riva gamla linnetyg i remsor, de äldre skall låta sig bäras till torgen för att elda krigarna, predika hat mot kungarna och enhet inom republiken" 19 19

Republiken införs Kungaparet anklagas för förräderi och republik införs den 22 september 1792 Nationalförsamlingen ersätts av nationalkonventet Välfärdsutskottet blir regering under ledning av jakobinen Robespierre Välfärdsutskottet fick nästan diktatorisk makt att krossa motrevolutionen Utskottet utarbetade en ny författning med lika rösträtt för alla män Kungen avsätts Girondisterna vädjar till revolutionärerna i Marseille att komma nationen till hjälp och sända "män som förstå att dö". Samtidigt spred sig ryktet att kungen är i hemligt samförstånd med fienden. Den preussiske befälhavaren förklarade att Paris skulle förstöras helt om ett så mycket som ett hår på kungens huvud kröktes. Hovet försökte sabotera de franska krigsansträngningarna. En nervös spänning grep Paris. Fienden stod vid Frankrikes gränser. Men även inne i landet fanns fienden. De radikala ville få kungen avsatt. Vid midnatt började stormklockorna ljuda. Tuilerierna stormades. Kungen och drottningen sökte förgäves skydd hos nationalförsamlingen. Kungen avsattes och fördes med sin familj till Templefängelset. Den 22 september infördes också revolutionskalendern, som ett led i avkristningen bestämde den revolutionära regimen i Frankrike att avskaffa den gregorianska tideräkningen som utgår från Kristi födelse. År 1806 återinförde Napoleon den gregorianska tideräkningen. 20 20

Robespierre Advokaten Maximilien Robespierre blev den franska revolutionens främste skräckfigur. ”Skräcken" var en medveten politik för att hålla ihop den franska nationen inför trycket av inre och yttre fiender. Robespierre Maximilien de Robespierre skulle bli den franska revolutionens främste skräckfigur. Men "skräcken" var en medveten politik för att hålla ihop den franska nationen inför trycket av inre och yttre fiender. Soldaterna skulle känna sig säkra från att inte behöva utsättas av angrepp från hemmafronten. Den 24-årige juristen Robespierre var Jakobinklubbens mest energiske talare. Han var känd för sin omutlighet och oegennytta. Han hade gått i Paris finaste skolor och ansågs vara ett skolljus. Då kungen och drottningen besökte skolan fick Robespierre hälsa dem välkomna på latin. 21 21

Kungafamiljen avrättas Ludvig XVI avrättas i januari 1793 Marie Antoinette i oktober samma år Kungen avrättas Kungaparet anklagades för att ha haft förbindelse med landets fiender. Kungen ställdes inför rätta. Domen löd "La mort sans phrases" döden inom 24 timmar. Inför en en oräknelig människomassa besteg Ludvig schavotten. Bödeln visade upp ett avhugget huvud och möttes av ett "leve republiken" från hundratusen människor. Även Marie Antoinette ställdes inför revolutionsdomstolen. Det var inte längre den lättsinniga, utpyntade och fladdrande skönheten, utan en gråhårig, i förtid åldrad kvinna som stod inför sina domare. Hon anklagades för förräderi mot fosterlandet samt förbindelse med fientliga makter och hon dömdes hon till döden. Redan samma morgon fördes hon bunden på en kärra till revolutionsplatsen och besteg modigt schavotten. 22 22

23

Skräckväldet inleds Över 40 000 avrättas. Med giljotinens hjälp ville jakobinerna rädda fäderneslandet. Giljotinen blev ett mekaniskt sätt att verkställa dödsstraff. De som dömdes för samma typ av brott skulle få samma straff. Joseph-Ignace Guillotin uppfann inte giljotinen, men har fått ge namn åt den. Han föreslog ett mekaniskt sätt att verkställa dödsstraff. Han menade att de som döms för samma typ av brott ska få samma straff. Giljotinen skulle användas i alla fall där domen varit döden. 24 24

Skräckväldet tar slut 1794 avrättas Robespierre och därmed är skräckväldet över 1795 ersätts den revolutionära regeringen, välfärdsutskottet, av direktoriet. Det välbärgade borgerskapet tar makten. Revolutionen vreds tillbaka till 1789. 25

Napoleon Bonaparte 1799 tar general Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp – revolutionen är över! Under Napoleons ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa. På sina håll hälsades de franska trupperna som befriare från det gamla samhällets orättvisor. På de flesta ställen blev dock de franska trupperna inte välkomnade. I Renlandet, Westfalen, Tyrolen, Italien och på många andra orter inträffade folkliga uppror mot Napoleons trupper. Längs i sitt motstånd gick spanjorerna. I Spanien hade också motståndet den största folkliga förankringen. 26 26

Våren 1800 ledde Napoleon den franska armén över Alperna mot de österrikiska trupperna. De flesta porträtt av napoleon är idealiserade och heroiska. En idealbild av härskaren. Davids målning ”Napoleons marsch över Alperna” lär ha varit enda gången han satt modell några timmar. 27 27

Napoleon blev kejsare Med stöd av en folkomröstning krönte han sig själv till kejsare 1804. 28

Franska revolutionens betydelse Ståndssamhället sopades bort Folket är suveränt. Ämbeten kan inte ägas Nationalismen föds För Frankrike Medborgarskapet blir centralt Kyrkans makt minskade Inför rätt så bred rösträtt 29

Franska revolutionens betydelse Idéerna om frihet, jämlikhet och broderskap Demokratins andra språng Nationalismen sprider sig För världen Startskott för feminismen Ideologierna föds Ett hot mot omvärlden Symbolvärde! 30