Treårigt test med sopsaltning Foto från VTI

Trafikplan 2026, Strategidel Västerås har en plan! Den 8 maj 2014 beslutade Västerås Kommunfullmäktige att anta Trafikplan 2026, Strategidel

Trafikplanens övergripande mål för trafiken Trafikplanens mål innebär i praktiken… …att de tillkommande resorna i Västerås mellan år 2011 och 2026 ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik medan mängden biltrafik ska hållas på dagens nivå. 3

Trafikplanen utgår från tio stycken strategier Strategi 6. Enkelt att gå och cykla Passager utformas så att cyklister och gående prioriteras. Cyklister ges möjlighet till särskilt god framkomlighet på utvalda stråk utan att de gåendes upplevelse av trygghet påverkas. Fasta hinder längs gång- och cykelvägnätet minimeras. Det finns ett tryggt gång- och cykelvägnät med god belysning för dygnets mörka timmar Cykelservice (luftpumpar, verkstäder och andra typer av service) ska finnas spridda över hela Västerås. Cykelparkeringar med hög kvalitet ska finnas vid alla målpunkter. Drift och underhåll organiseras så att gående och cyklister känner sig gynnade året runt. Hela gång- och cykelvägnätet ges hög prioritet vid snöröjning och halkbekämpning. Gång- och cykeltrafik separeras från varandra där många gående och cyklister rör sig. 4

Västerås – Cykelstaden! Västerås har genom åren varit en föregångare vad gäller cykelinfrastruktur. En ökad cykling ger bl.a. Bättre hälsa. Bättre privatekonomi. Bättre samhällsekonomi. Mindre bullerstörningar. Minskade partikelnivåer. Minskad klimatpåverkan. Effektivare markanvändning. Ökad kapacitet för kollektivtrafik och bilar.

Ett av svaren är sopsaltning En alternativ vinterväghållningsmetod där en sopvals röjer bort snön och halkan bekämpas med saltlösning eller befuktad salt. Foto från Sweco 6

Minska halkolyckorna! Allvarligt skadade cyklister (nationell statistik) 7

Öka kapaciteten! 8

Städer som sopsaltar Göteborg Jönköping Kalmar Karlstad Linköping Malmö Norrköping Sollentuna Stockholm Umeå Uppsala Örebro Linköping Linköping är den stad som har sopsaltat längst i Sverige, började säsongen 1999/2000 med teststräckor i bostadsområde och tre pendlingssträckor. Efter försöksvintrarna utökade man till huvudcykelstråk. Idag sopsaltas 10 mil gång- och cykelvägar vid 1 cm snödjup och använder sig av 4 maskiner. Vid -10 och lägre används traditionell vinteväghållning på hela cykelvägnätet. Anbudet för 10 mil (320 000m2) för denna vinter ligger på ca en miljon men då tillkommer driftledning och annat (efterarbeten osv) också. Det är ca 100 insatser som görs en normal vinter. Stockholm 2012/2013 började Stockholms stad att sopsalta utvalda pendlingsstråk på 6 mil. Idag sopsaltas 15 mil och 9 fordon används av två entreprenörer. Man sopsaltar 2 ggr/dag mån-fre och 1 ggr/dag lör-sön. Saltlösningen som används innehåller mindre salt än vad den traditionella sandningen gör. Här har man även infört rutinen att i samband med lövsopningen på cykelvägarna under hösten noterar de var det finns hinder längs sopsaltstråken, felplacerade stolpar, trånga passager, nedhängande grenar osv. Vid -8 övergår vinterväghållningen till traditionell snöröjning. Stockholms stad använder sig av ett timpris. 1500 kr/timme sopsaltning och på en timme sopsaltas ca 5 km. Avstämning har gjorts med landskapsarkitekter och trädexperter om saltet har en negativ påverkan på miljön och växtligheten, där har de fått respons att de inte kan se någon negativ påverkan. Karlstad Karlstads kommun började 2014/15 med test av sopsaltning av 5 viktiga pendlarcykelstråk (2,2 mil) med 2 maskiner vid ett snödjup av 2 cm. Vid -10 och lägre används traditionell vinteväghållning på hela cykelvägnätet. Här togs en ”saltmall” fram för vilka saltmängder som skulle läggas vid olika situationer eller väderlägen. Kostnaden under 2014/2015 för Karlstads kommun var 750,000 kr för de 2 mil som kommunen sopsaltar. De utförde vinterväghållning dubbelt så många gånger som de övriga gång- och cykelvägarna. Det är ungefär den dubbla kostnaden mot tidigare vintrar. 9

Upplägg Linköping Linköping är den stad som har sopsaltat längst i Sverige. Började säsongen 1999/2000 med teststräckor i bostadsområde och tre pendlingssträckor. Efter försöksvintrarna utökade man till huvudcykelstråk. Idag sopsaltas 10 mil gång- och cykelvägar. Sopsaltning sker vid 1 cm snödjup och de använder sig av 4 maskiner. Vid -10 och lägre används traditionell vinteväghållning på hela cykelvägnätet. Anbudet för 10 mil för denna vinter ligger på ca 1 mnkr men då tillkommer driftledning och annat (efterarbeten osv.) också. Det är ca 100 insatser som görs en normal vinter. 10

Upplägg Stockholm Började att sopsalta utvalda pendlingsstråk på 6 mil säsongen 2012/2013. Idag sopsaltas 15 mil. 9 fordon används av två entreprenörer. De sopsaltar 2 ggr/dag mån-fre och 1 ggr/dag lör-sön. Vid -8 övergår vinterväghållningen till traditionell snöröjning. Stockholms stad använder sig av ett timpris. 1 500 kr/timme sopsaltning och på en timme sopsaltas ca 5 km. Avstämning har gjorts med landskapsarkitekter och trädexperter om saltet har en negativ påverkan på miljön och växtligheten, där har de fått respons att de inte kan se någon negativ påverkan. 11

Upplägg Karlstad Började 2014/2015 med test av sopsaltning av 5 viktiga pendlarcykelstråk (2,2 mil). Sopsaltning sker vid 2 cm snödjup och de använder sig av 2 maskiner. Vid -10 och lägre används traditionell vinterväghållning på hela cykelvägnätet. Kostnaden under 2014/2015 var 750 000 kr för de 2 mil som kommunen sopsaltar. De utförde vinterväghållning dubbelt så många gånger som de övriga gång- och cykelvägarna. Det är ungefär den dubbla kostnaden mot tidigare vintrar. 12

Fördelar & nackdelar med sopsaltning I stort sett barmark året om - högre standard och bättre framkomlighet. Ökad kostnad för vinterväghållningen. Högre trafiksäkerhet - Inga olyckor till följd av rullgrus eller ishalka. Påverkar cyklar med rost (korrosion). Större trygghet. Alternativ snöröjning krävs vid låga temperaturer (-8 och kallare). Förmodligen fler cyklister vintertid. (Positiva erfarenheter från Stockholm). Alternativ halkbekämpning krävs vid riktigt stora snömängder. Metoden fungerar på frosthalka (som kan förekomma vid t.ex. viadukter, broar) Minskade partikelkällor i staden.   Stärker Västerås som cykelstad. Färre punkteringar på cyklarna eftersom inget grus finns på cykelvägarna. Bättre standard på gc-vägar som ligger ”kant i kant” med bilväg. Två moment kan tas bort vid vinterväghållningen, sand behöver inte läggas ut och tas upp. Saltlösningen innehåller mindre salt än vintersanden. 13

Krav på infrastrukturen Bristande ytkvalitet ger ett sämre resultat av sopsaltningen. Beläggningen ska vara jämn och cykelbanan ha en bra vattenavrinning. Här finns risk för hala partier längs de sopsaltade stråken (som är bra att kommunicera ut till cyklisterna att vara observanta på): Skadad eller ojämn beläggning Avvikande beläggning, betongplattor, smågatsten Cykelmyror och annan vägmarkering Brunnslock Där osaltade stråk korsar eller ansluter 14

Några praktiska erfarenheter från andra städer Ploga hela bredden annars finns risk att kanterna bildar ett ”badkar” och vatten rinner ner på cykelbanan och blir is. Smältvatten måste kunna rinna bort. Jobba förebyggande. Dagliga synkontroller på sträckorna, mer koll på väderprognoser och mer studerande av vissa partier på sträckorna som kan behöva extra omsorg. Information till medborgare om vilka partier som kan vara riskabla. Serva cykeln, se till att tvätta cykeln under vintern för att få bort saltet för att undvika rost. Viktigt att den spridare man väljer är kalibrerad så den sprider den mängd salt som är inställd. 1 maskin = lagom till ca 2 mil sopsaltning. 15

Salt & Miljö Att salt har negativa miljöeffekter är känt sedan länge. Saltlösningen (salt + vatten) som används vid sopsaltning har oftast lägre salthalt än sanden som sprids med den traditionella metoden. I Västerås har vi 2,5 g salt/m² grus. Så fritt från salt är det långt ifrån på Västerås gång- och cykelvägar idag. Många funderar på hundarnas tassar och hur dessa påverkas av saltet. Eftersom det redan förekommer salt på gång- och cykelvägarna idag så kommer det inte att bli någon större skillnad med sopsaltning. Om det är saltets negativa inverkan som vi vill begränsa så finner vi de stora volymerna bland biltrafiken. 16

Aktuella sträckor Västerås har ca 380 km cykelbana. Sopsaltning är en kvalitetshöjande åtgärd och bör användas på det prioriterade cykelnätet (= långedraget) vilket omfattar ca 130 km. För att utvärdera metoden i Västerås föreslås, vid ett eventuellt införande, tre teststräckor omfattandes totalt 24 km ( 7 + 7 + 10 km). 17

Teststräcka - Centrumstråket Via Kristiansborgsallén, Bergslagsvägen, GC längs Norrleden, Vasagatan = En slinga på ca 7,0 km 18

Teststräcka – Östra stråket Via Stockholmsvägen, Österleden, Tråddragargatan, Malmabergsgatan = En slinga på ca 7,0 km 19

Teststräcka – Västra stråket Via Köpingsvägen, Järnbruksgatan, Smältverksgatan, Puddelugnsgatan, Fredriksbergsgatan, Råbyleden = En slinga på ca 10 km 20

Kostnader för vinterväghållning på cykelvägnätet Beroende på vilken vinter det blir så skiljer sig kostnaden åt. Vintern 2012 var snörik och den traditionella snöröjningen (plogning + sandning) kostade 2,67 mnkr (13 litet pådrag och 12 långedrag). Jämfört med vintern 2014 då vintern var mild och snöfattig då kostade snöröjningen 1,11 mnkr (5 litet pådrag och 4 långedrag). Långedrag innebär 13 mil prioriterad cykelväg som plogas med ett enkeldrag. Litet pådrag innebär 38 mil cykelväg som plogas full bredd + anslutningsvägar till busshållsplatser, trappor och några parkeringsytor. 21

Kostnader för teststräckor med sopsaltning Beroende på vinter och prisbild hos entreprenörerna så går det inte att säga en bestämd kostnad i förväg. Vi har räknat på det timpris som Stockholms stad betalar för sin sopsaltning och har utgått från att det sopsaltas det 2 ggr/dag vardagar och 1 ggr/helgdag. För teststräckornas 24 km skulle det då ge en kostnad på: 1,12 mnkr under hela vinterperioden 15 okt – 15 april. 0,56 mnkr beräknat på snöfall/halka 13 veckor (15 nov – 15 feb). 22

Slutsatser Fördelarna med sopsaltning är många och väldigt betydelsefulla. Den största fördelarna med sopsaltning är färre trafikolyckor och ökad framkomlighet. Detta ger förutsättningar för fler cyklister och forgängare vilket ger positiva effekter på bl.a. hälsa, klimat och kapacitet. Den största nackdelen är den ökade kostnaden. Dock kommer samhällskostnaden som finns pga. av vård att minska. Tekniska kontoret bedömer att fördelarna väger tyngre än de nackdelar som finns givet att den ökade kostnaden kan hanteras. Ett genomförande och utvärdering av ett treårigt test på de föreslagna sträckorna skulle kunna finansieras genom att nyttja en del av det ekonomiska utrymme som har frigjorts tack vare lägre vinterväghållningskostnad i de senaste upphandlingarna av driften på Öster och Stora leder. 23

Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår att: Tekniska nämnden beslutar att uppdra åt tekniska kontoret att planera och genomföra ett treårigt test med sopsaltning av gång- och cykelbanor. I beredningen ska hänsyn tas till att kostnaden för testet hålls på en nivå som motsvarar kostnaden i andra städer som tillämpar metoden.