Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Advertisements

Dränering och växtnäring
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga.
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.
Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
EA Effekt (ton fosfor) Kostnad (miljoner kr) Våtmarker Kalkfilter Dagvattendamm Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) Obs – kommer.
M Mehlqvist, maj 2005, rev. M. Åkerlind, november 2011 Hur skiljer sig NorFor från dagens svenska fodervärderingssystem? Maria Mehlqvist, Svensk Mjölk.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen Kristian Jochnick Länsstyrelsen Västra Götaland.
Fosfor och fosforförluster. Fosforförluster Årlig transport av totalfosfor och löst fosfatfosfor i dräneringsledningar, medelvärde för ca 15 observationsfält.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet.
GREJ OF THE DAY Forntidens andra ålder på tidslinjen.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Sdfsajfdksadjflaskdfjsfd. Det var en gång …
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen
Vattenrening.
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Informationsmöte VA till Varola
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Övergödning och Försurning
Barns Röst Vi arbetar för och med: Barn med NPF år. Vi riktar oss också till: Vårdgivare och föräldrar Vi samarbetar med: KIND och Habilitering &
Folkmängd 2013 Norra Hisingen Folkmängd 2013 Norra Hisingen
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
Följsamhet till riktlinjer
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Skyddande ozonskikt Lars Klintwall Naturvårdsverket.
Svenska Brukshundklubben
Vattenrening.
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
Gödsling av rödsvingel sen vår
Neutralisation av en syra och en bas
Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Kostnader av vildsvin i Sverige
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Kvävetillförsel på våren till engelskt rajgräs
Spelarutbildningsplan
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Varierad PK gödsling Hur?.
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
N-Sensor vs olika spridare
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Ammoniakavgång från jordbruket
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Höst och vårgödsling av rödsvingel
Miljösmart utfodring utav mjölkkor
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Presentationens avskrift:

Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara

Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering Kvävgas- o lustgas- avgång (denitrifikation) Ammoniak -avgång

Faktorer som påverkar utlakningen ›Ej påverkbart ›Klimat ›Jordart ›Påverkbart ›Gröda ›Jordbearbetning ›Stallgödseltillförsel (mängd och tidpunkt) ›Gödslingsintensitet

Jordartsskillnad Halvering vid ca 25 % lerhalt Utlakning kg/ha

(Baserad på Firestone & Davidson, 1989, samt Sylvia m.fl., 1998) Denitrifikation från mark

När är risken för utlakning som störst? ›Höst och vinter framför allt ›Mineralkväve i markprofilen när ingen gröda kan ta upp kväve ›Överskott av mineralkväve efter skörd

Fånggröda - Bearbetning på hösten Källa: Myrbeck Å., Rapport nr 3, 2005, Avdelningen för precisionsodling, SLU

Restkväve efter skörd - Utlakning (Stenberg, 2010)

Restkväve och utlakning (från Delin & Stenberg, 2012)

Utlakning och kvävegödsling (Delin & Stenberg, 2014)

Kan gödsling för optimal spannmålsskörd minska förluster? ›Ökningen i utlakning beroende av gödsling var liten så länge skörderesponsen var 10 kg kärna per kg tillfört kväve ›Precisionsgödsling som innebär 10 kg skördeökning per extra kg kvävegödsel kan vara optimal för ekonomin och utan att ge ökad kväveutlakning