Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen

Grovfoderkvalitet

Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder: ›Minst 11 MJ/kg ts ›Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts ›150 g råprotein/kg ts ›500 g NDF/kg ts › g iNDF/kg NDF ›< 27 g kalium/kg ts ›>2 g magnesium/kg ts ›>2 g fosfor/kg ts Om Majs eller HP-massa: ›10-11 MJ/kg ts ›Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts ›Minst 170 g råprotein/ kg ts ›Ca 500 g NDF/kg ts ›Ca 100 g iNDF/kg NDF om majs ›Ca 150 g iNDF/kg NDF om HP-massa ›Mineraler samma som till vänster Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

Foderkvaliteten har stor betydelse ›Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa Sverige Enheter per kg ts Tidig skörd: 11,7 MJ 160 g råprotein Medel skörd: 10,9 MJ 110 g råprotein Sen skörd: 10,2 MJ 90 g råprotein

Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus)

Lämpligt vallfoder häst Källa: Justina Olsson, Hushållningssällskapet

Hygienisk kvalitet MåttVärdeInnebär pH< 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är pH-värdet inte ett intressant mått) Ammoniumkväve< 8%80g/kg N Smörsyra<0,1%1 g/kg ts Mjölksyra3-12% g/kg ts Ättiksyra<3%30 g/kg ts Propionsyra<1%10 g/kg ts Etanol<1%10 g/kg ts Socker > 0 Källa: Skånesemin

Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens…

Effekter av olika tillsatsmedel ›Se Ensileringsmedel Februari 2015 Thomas Pauly SLU.pdf DLG-testade preparat.

Ensileringsförluster Källa: Zimmer, 1980 FörlustorsakUngefärlig förlust (%) Cellandning1 – 2(oundviklig) Aeroba bakterier2 – 4(oundviklig) Pressvatten (vid direktskörd)5 – >7(kan ev. undvikas) Fältförluster (vid förtorkning)2 – >5(oundviklig) Feljäsning0 – >5(kan undvikas) Aerob nedbrytning under lagring0 – >10(kan undvikas) Aerob nedbrytning vid uttagning0 – >15(kan undvikas) Totalt:7 – >40

Inläggningstid Källa: Ensilering av vallfoder, Svensk mjölk 2003

Grovfodersystem

För- och nackdelar med baljväxter ›Fördelar ›Billigt protein ›Flack energikurva ›Snabb nedbrytning ›Konsumtionshöjande ›Förfrukt ›Nackdelar ›Svårreglerade ›Lågt fiberinnehåll ›Smakfel ›Svårensilerade ›Låg ts ›Buffrande förmåga ›Låg sockerhalt Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin

31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

21 % klöver, 5200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

7 % klöver, 4200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

Avkastning olika arter i sortförsök Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

Källa: SW Seed Tidighet & härdighet

Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall 1 och vall 2 Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

Källa: SW Seed Breddat skördefönster 10 dagars skillnad i tidighet

Källa: SW Seed Fiberinnehåll i olika arter

Små frön kräver grund sådd!

Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982

Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar

Källa: BASF

Källa: Sortförsök södra Sverige Skördetidpunkt majs

Majsodling, kostnader och åtgärder

Lönsam ogräsbekämpning i ensilagemajs

Växtnäringsutnyttjande

Gödslingsrekommendationer kväve 2016 Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016, Jordbruksverket VallAvkastning kg ts/ha Gräsvall 3 skördar Blandvall 20 % klöver Blandvall 40 % klöver Gräsvall 4 skördar Blandvall 20 % klöver Blandvall 40 % klöver

Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L Färjestaden Beräkning Ola Hallin KvävegivaVall I-IIIGödselProduktions-”Netto”Arealbehov kg ts/haN kr/kgkostnadavkastning Rå- protein Kg N/ha80%10kr/kg tskr/(ha* år)Rel talha , , , , , , , , , Fast kostnad kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängläggning 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts Kvävegödslingsstrategier till blandvall

Källa: L Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel

Gödsla sig till klöverhalt – lätt Gödsla sig till proteinhalt – svårt L6-472

Kaliumgödsling 2016 Skörd Avkastning Ton ts/ha Kaliumklass IIIIIIIVV Slåttervall ts, vall I Slåttervall ts, vall II Slåttervall ts, vall I Slåttervall ts, vall II Fodermajs ts Fodermajs ts Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande. Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016, Jordbruksverket

Kaliumgödsling Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

Kaliumgödsling Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Källa: ALFAM, 2002 Ammoniakförluster vid stallgödselspridning

Temperaturens påverkan på ammoniakavgången

Ammoniumkväveinnehållet i stallgödseln varierar

Stallgödseleffekten varierar Kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp. 30 ton nötflytgödsel/ha Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Utlakningseffekt av olika bearbetning HN99

Mineralisering - vallbrott, klöver 1

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

Metan från flytgödsellager, vad påverkar?

Lagring av fastgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från fastgödsellager? Åtgärder för att minska avgången?

Lustgas från mark

Utlakning och denitrifikation beroende på jordart Sand Lättlera Styv lera Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation

(Baserad på Firestone & Davidson, 1989, samt Sylvia m.fl., 1998) Denitrifikation från mark

Ammoniak från djurproduktionen Stall Flyt Fast Djup % ›Foderstat ›Byggnad ›Täckning behållare ›Fyllning under täcke ›Torv i ströbädd ›Snabb nedbrukning ›Bandspridning ›Nedmyllare ›Spridningstidpunkt LagringSpridning kvar till grödan

N 2 O-N i % av tot-N: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-N, min-N i mark Ammoniak (NH 3 ) och lustgas (N 2 O) Bandspridning jämfört med täckt ytmyllning (Rodhe & Pell, 2005)

Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003 Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning

Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver

Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov