Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsåskådning och religion
Advertisements

Världsreligioner – Ni ska känna till:
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
Kulturell och ideologisk jämförelse
Vetenskaplig Metod.
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Att läsa humaniora vid Uppsala universitet
Perspektiv på arkitektur
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år.
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Renässansen Den nya tiden.
Judendom Läran.
”Vilka borde vi vara, då?” Johan Wickström. ”DEN ANDRE – VEM ÄR DET? Vem skapar bilden? Varför? På vilka sätt? När? Var? Vem är då den förste/ene? Hur.
Supermakter och terrorbalans
Reformationen.
Hermeneutik Tolkningslära.
Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)
Vetenskap och sekularisering
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Hermeneutik tolkningskonst tillämpas inom humaniora
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
Nationalitet och etnicitet
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Psykologins historiska framväxt
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Upplysningen.
Vetenskap & Religion.
Epokerna – del 1.
Ord och begrepp för moment
Samhällets ojämlikhet
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
Romantiken 1800-talet.
1800-tal Fröet till det moderna Europa… Nationalism…
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
JUDENDOM från ca f.v.t. till idag En religion och ett folk.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
Judendom Kristendom Islam.  Alla religioner finns i olika tolkningar  Personliga eller något som följs av en större grupp  De flesta större religioner.
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Davos 1929 Ernst Cassirer Martin Heidegger Varat och tiden
UPPLYSNINGEN.
Internationella relationer
Hegel Fichte, Schelling.
Ideologierna uppkomst
HINDUISM.
En historisk överblick
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Psykologins historiska framväxt
Moderna tider Inledning.
Historieuppfattningar före 1800
En kort introduktion Göran Brante
Nationalism.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Bearbetning Odling Bildning
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Rationalismen 1600-talet.
Kvinnohistoria Strukturperspektiv.
Ett möte för att förhindra krig
Ideologier.
fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Religion och vetenskap
Religion.
UPPLYSNINGEN ca
Henrica Danielsson, Forsheda skola 7-9, Forsheda –
Presentationens avskrift:

Herder

Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga

”Tyskland”: en kulturell enhet (men inte politisk) ”Volk” Folkets musik, sagor, etc Folkets traditioner, vanor Folkets kultur—det finns inget folk utan kultur

Folket: att inse sin egenart och bevara den Herders folktanke: alla oavsett samhällsklass räknas in i en primär organisk gemenskap Varje nation (folk) har sin plats där ”folksjälen” hör hemma

Idéer till en filosofi om mänsklighetens historia: en klimatlära—ett folks egenskaper kan förklaras med naturförutsättningarna under vilka de levt Ett folks själ tar sig uttryck i kulturen—språket är avgörande Varje nation har sin själ  nationalism Herder: ”Varje nation har mittpunkten för sin lycka i sig själv...”

Johann Georg Hamman ( ) Königsberg Kritik av upplysningens rationalism— representant av motupplysningen Sanningen: förnuftets, trons och erfarenhetens enhet

Herder och historiografin Historiesyn: idéhistoria är förbunden med de olika folkens historiska utveckling Historieskrivningens förändring efter Herder: tidigare präglas historieskrivningen av religiösa strider; efter Herder blir statshistoriska perspektivet dominerande Människosyn: helhet (i motsats till samtida psykologers syn)

Språket Språk och tanke (medeltidens syn samt rationalismens perspektiv: tänkande föregår språket) Herder (och Condillac): språket utvecklas i samband med tänkandet Språket avspeglar människans natur

Tolkning Herders bidrag till tolkningslära - upplysningsfilosofer (Hume, Voltaire): människorna är samma under olika perioder och i olika platser Herder: människorna förändras  tankar, litteratur, etc., bör kontextualiseras och tolkas Tolkningen bör ta hänsyn till språket, texternas ursprung, genretillhörighet - inlevelse - sekularism (se Bibeltolkning)

Herder: grundare av historicismen Tidsanda - historievetenskapen blir den dominerande vetenskapen inom humaniora (litteratur-, musik- konstvetenskap, etc.) - intresse för det unika, säregna, individuella

Bidrag till uppkomsten av lingvistik och antropologi - språkets historiska förändring - folkens olika egenskaper