Tanja Tomson Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Reflektera över: Vilka av interventionerna nedan med syfte att minska tobaksskadorna är mer kostnadseffektiva än andra. Ranka dem utifrån evidensbasen. Vilka tror du har störst effekt?

Interventioner Rökfria miljöer; Förbud/restriktioner av användningen tobaksprodukter på arbetsplatser & i offentliga miljöer, Totalt förbud av all reklam, marknadsföring och sponsring av tobaksprodukter, logotyper och varumärken, dold försäljning. Prishöjning i form av skattehöjningar Tobaksavvänjning till de som önskar sluta, tillgång till nikotinersättningsmedel Opinionsbildning, information, utbildning Bättre konsumentupplysning som större varningstexter helst med bilder på alla tobaksprodukter. Bättre konsumentupplysning av innehållet i produkterna, produktkontroll

“Sex kostnadseffektiva interventioner som minskar dödlighet och sjukdomsbördan orsakad av tobaksanvändning” “Curbing the Epidemic”, World Bank, 2003

Prishöjning i form av skatter Rökfira miljöer; förbud/restriktioner av tobaksprodukter på arbetsplatser & i offentliga miljöer Omfattande förbud av all reklam & marknadsföring av tobaksprodukter, logotyper & varumärken, dold försäljning

Forts. Bättre konsumentupplysning som större varningstexter (helst m bilder). Bättre konsumentupplysning av innehållett i produkterna Rökavvänjning till de som önskar sluta, tillgång till nikotinersättningsmedel Opinionsbildning, information, utbildning

Hur påverkar policies tobakskontroll? Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Skatter/pris 10% prisökning ger en 4% minskning i höginkomstlä nder och en 8% minskning i låg och medelinkomst länder Ref:mpower Stark, enligt relativt konsisten ta resultat från flera studier i många olika länder Större effekter hos ungdomar och låg- inkomst tagare Effekterna beror på storleken av skattehöjningen och det urspungliga priset. Genererar medel som kan öronmärkas för andra tobakskontoll program. Troligtvis starkt motstånd från TI, viss smuggling kan förekomma efter höga skattehöjningar TI= Tobaksindustrin

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Lagen om rökfria miljöer 5-10% minskning för arbatsplats- förbud, 2-4% för reastaurang oa offentliga platser Måttlig till stark. Flera studier existerar för höginkomst länder där man hittar effekter, med effekter av varierarande storlek Större effekter i höginkomst länder hos män, och åldrarna 24-54, men det beror på utfärdade restriktioner på plats. Kontextuella faktorer Relativt billigt, men förbuden måste vara strikta och kan behöva publicitet och att regeringen övervakar efterlevnaden i områden utan lag mot rökning på offentliga platser. Frågor om passiv rökning kan användas för att mobilisera politikst stöd för andra program. Troligtvis motarbetas de av TI och vissa företag

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Reklamrestriktioner 6% minskning med omfattande förbud Måttlig till svag. Studier har uppnått blandat resultat Ungdomar minns annonser/rek lam som är förknippade med mer positiva attityder till rökning Relativt billigt, men förbuden måste vara omfattande för att undvika att man kringgår dem. Kan mobilisera politisk support för andra program. Troligtvis motarbetas de av TI och andra företag

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Varningstext på cigarett paket Svårbestäm bara effekter Svag. Blandat resultat och få studier de senaste åren Kan vara mest effektivt i låginkomst länder Fordrar stora bilder med varningstext. Kan utökas med informations kampanjer från regering speciellt i låginkomstländer med ökande rökprevalens

EU studie i sju länder om varningstext på cigarettpaketen “Research into the Labelling of Tobacco Products in Europe – 2002” Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Spanien, Sverige och England

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Media kampanjer 5-10% minskning Måttlig, de flesta studier visar signifikanta resultat men effektmåtten varierar och kan bero på andra policies påverkan. Oklar, men kan ha liten effekt hos ungdomar. Beror på om kampanjer är skräddarsydda till särskilda grupper. Utgifter måste vara tillräckliga hur mkt, hur länge? Innehållet ska testas för “om man kommer ihåg”. Mest effektivt tillsammans med andra policies t.ex. skattereduktion, telefonlinjer och rökfria miljöer. Ett relativt billigt sätt att nå många i områden med god mediatäckning. Kan utamanas av TI.

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implementering Rökavvänjning i olika former ev. Subventionerad 1-2% minskning efter 2 år beroende på täckning och bredd Låg, speciellt gällande långtids effekternaLågikomst tagare ach möjligtvis ungdomar Effekterna kan bero på omfattningen av krav som ställs på användarna och uppmuntran till hälso- och sjukvårdsgivarna

Policy Effekt på prevalens talen Evidens Påverkan av subgrupper Implemente ring Rökavvänjning “Hotlines” Rökavvänjning per telefon “quitlines” Sluta-Röka- Linjen (SRL) 1-3% minskning första året. 30% Måttlig, långtidseffekt er inte väl dokumentera de. Påverkar de flesta rökare, kan behöva skräddarsys till särskilda grupper. Bäst effekt med reklam. Effektiviseras ytterliggare när man koordinerar med mer omfattande program. Kostnader låga

TELEPHONE SUPPORT FOR SMOKING CESSATION THE SWEDISH EXAMPLE

Publications Helgason AR, Tomson T, Lund KE, Galanti R, Gilljam H. Factors related to point prevalence abstinence at 12 months follow-up in a telephone help-line for smoking cessation. European J Public Health 2004;14: Tomson T, Helgason AR, Gilljam H. Qutline in smoking cessation a cost-effectiveness analysis. Int J Health Technol Assess Health Care 2004;20(4): Tomson T, Björnström C, Gilljam H, Helgason AR. Are non-responders in a quitline evaluation more likely to be smokers? BMC Public Health 2005; 23;5(1):52 Tomson T, Toftgård M, Gilljam H, Helgason A. Symptoms in smokers trying to quit. Tobacco Induced Diseases 2006; 2;(3):44-58.

Sluta-Röka-Linjen utvärdering (31%) 354/1131 rökfria efter 12 mån SEK per vunnet levnadsår SEK per rökfri

”Tobacco is now the worlds leading killer. We have the proven means to reduce tobacco use, but the policy makers are not yet applying these interventions.” Michel R. Bloomberg, Mayor of New York City

Sammanfattning En sammanhållen tobakskontroll policy eftersträvas genom: Lagstiftning TK i andra policies Prevention + avvänjning Internationella aktiviteter NGOs

Referrens: Levy DT et al. The effects of Tobacco Control Policies on Smoking Rates: a Tobacco Control Scorecard. J Public Health Management Practice, 2004, 10(4),