Tolka kartor och diagram Befolkning. Plattektonik Jorden för ca 250 miljoner år sedan. (Pangaea)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillväxt, tillväxt, tillväxt…
Advertisements

Geografi Henrik Carlsson.
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
Repetition geografi.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Ekonomiska system.
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Levnadsvillkor och resursfördelning
Jordens klimat.
Globalisering.
Jorden, landformer och landskap
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Fattigdom och ett gott liv
Överbefolkning.
Samhällsekonomi Del 1.
Bilder för lokal utbildning
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Hållbar Utveckling Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av begreppet hållbar utveckling från 1987 lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling.
Geografi Handlar om vår omvärld - men inte bara kartor!
Mitt land Karta Namngeografi (stora städer, floder, berg mm)
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Människan och naturens samverkan med varandra.
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Ekonomiska system Viktiga begrepp
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Naturresurser – en snäv definition I naturen förekommande ämnen, som är värdefulla i sin naturliga form Kan insamlas och renas inför användning – ej skapas.
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
Tema: Hållbar utveckling
BNP  Bruttonationalprodukt  Samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNI  Bruttonationalinkomst  Värdet av.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
BNP (BruttoNationalProdukt):
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
BNP i fasta priser.
Demografi - Befolkningsutveckling
De fattiga och de rika.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I HISTORIEN. ORIENTALISKA RÖTTER f kr Mesopotamien (runt Eufrat och Tigris ”Om en bra åsna föds åt någon av kungens undersåtar.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Globaliseringen Hur märks globaliseringen i vår vardag? Varor: teknik kläder skor hemelektronik, bilar, bensin, etanol filmer, möblernas träslag. Lyxprodukter.
FL 4 Den moderna världens ursprung. Globaliseringen fram till ca 1900 Marks Etnocentrism – tolka världen utifrån sin egen Eurocentrism: Europa, centrum.
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
Miljösamtal Ljungskile folkhögskola Stefan Edman.
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Ett tema om befolkningen i världen
Hållbar utveckling Vad ska ni kunna?
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Hur kan man mäta välstånd?
Post-industriellt samhälle, serviceländer, rika länder, nord, väst
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Fattiga länder, underutvecklade länder, låginkomstländer
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Geografi Henrik Carlsson.
Geografi / samhällskunskap
Ditt namn | Din lärare | Ditt betyg
Hållbar utveckling.
Produktion, handel och transport
Geografins fyra förmågor - vad du förväntas visa kunskaper om på np
Ökat välmående genom samarbete mellan kommunen och landskapet
Ditt namn Din lärare Din årskurs
Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.
Presentationens avskrift:

Tolka kartor och diagram Befolkning

Plattektonik Jorden för ca 250 miljoner år sedan. (Pangaea)

Världen 2014

Vad händer?  Vad händer om två plattor krockar med varandra?  Vad händer om två plattor dras isär från varandra?

Arbete i häfte  Arbeta med uppgifterna på sidan 10 och 11. Ni behöver karthäftet till hjälp som ni hittar på schoolsoft.

Delta  En flod som rinner ut i ett hav eller sjö.  Samlar med sig, grus, lera och sten vilket gör att floden delas upp I flera “grenar”

Intressekonflikt

Monsunklimat  Ett klimat som kännetecknas av att det har en torrperiod och en regnperiod.  Stora variationer av nederbörd mellan olika månader  T.ex. I Kina, Thailand, Vietnam, Indien, Sri Lanka  gnHGVY9eA gnHGVY9eA

Klimatdiagram  Gör uppgift 15 och 16 i övningshäftet

Att mäta välfärd BNP, HDI och WISP

Välfärd – Va e de?  Vad är välfärd?  Motsatsen till fattigdom  Vilken omfattning vi får våra behov tillfredsställda  Vilka behov är viktiga för människan?  Dvs välfärdsgrundande faktorer

Masslovs behovstrappa  Teori om våra behov och att rangordna från nödvändigast – ”lyxiga” behov  Uppgift. Arbeta med din bordskamrat och skriv en lista med viktiga behov för en människa.  1-10 där 1 är det viktigaste behovet

 Primära Trygghet social Behov av prestation Själv- förverkligande Mat, dryck, sexualitet, sömn Skydd fysisk kontakt grupptillhörighet Respekt, uppskattning Personlig utveckling Masslovs behovstrappa

Inre och yttre förutsättningar för att tillfredsställa våra behov. Yttre förutsättningar = Natur, klimat, landskap, miljö, energi, råvaror m.m. Inre förutsättningar = Ekonomi, handel, kommunikation, politik, utbildning, teknik m.m

Hur kan vi mäta välfärd?  BNP  HDI  WISP

BNP  = Sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land. Under ett år.  Kan jämföra länders ekonomi.  Se ekonomisk utveckling i ett land.  invaanare invaanare  Nackdelar:  Visar ej fördelningen  Räknar endast tjänster man tar betalt för  Dubbelräkning kan ske

HDI  BNP  Invånarnas utbildningsnivå  Förväntad livslängd  maensklig-utveckling/(language)/swe-SE maensklig-utveckling/(language)/swe-SE

WISP  Jämför den ekonomiska och sociala utvecklingen mellan länder.  Utökning av HDI med 40 olika ”sociala indikatorer”  Ex:  Hälsa  Jämställdhet  Sysselsättning  Miljö  inkomstfördelning

Förklaringar till fattigdom  Historia och kolonialiseringen  Brist på kapital och energitillgångar  Brist på utbildning och demokrati