WebRehab Sweden Öppenvård 2014. WebRehab Sweden Nationellt kvalitetsregister Öppenvård (start dec 2010)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen).
Advertisements

Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Del 3: Ett femårsperspektiv
Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
BORIS dagen 22/ Nyheter i BORIS Viktoria Svensson BORIS styrgrupp.
”Quality is everyone's responsibility”
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Varför mäta hälsa? Oktober 2009
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Rapport sept 2013 ”Kvalitetsstjärnan” Nationellt kvalitetsregister Del 2: Fokus på Stjärnvariabler I Del 1 undersöktes internt bortfall i Kvalitetsstjärnans.
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Utdrag ur årsrapporten för adnexsträngen
Värdekompass koloncancerprocessen
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Regionalt möte Bröstprocessen.
Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( )
Årsrapport 2013 RMPG Rehabilitering och smärta. Aktiva grupper 2014 Ryggmärgsskador FoU Smärta.
Patientprocessen STROKE
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA.
Kvalitetsregister BipoläRPsykosRBUSA SBR. Nationella kvalitetsregister – central riktlinje  Division psykiatri i Värmland har som mål att alla våra patienter.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.
Höftprojekt i Sundsvall Varför blev det så här? Thomas Blomberg
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vad är Svenska HALT? Den här presentationen ger en introduktion till Svenska HALT-mätningen.
Svenskt Beroenderegister
Presentation av Västra Götalands gemensamma riktlinje
Diabetesenkäten och Diabetesprofilen på webben
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet i primärvården 3 december 2014 Mikael Witterblad, fil.dr. Ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv.
Steg 4 Övningsexempel för strokevård
Arbets/aktivitetsplan Implementering av samverkanslagen
(FYSS 2015) Borgskalan (RPE-skalan):
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Patientmedverkan kvalitetsregister
- Integrated Palliativ Care Outcome Scale
Införande av patientöversikter i cancervården
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2019
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

WebRehab Sweden Öppenvård 2014

WebRehab Sweden Nationellt kvalitetsregister Öppenvård (start dec 2010)

Data --- rapporter Demografi – beskrivande uppgifter: t ex antal registeringar, antal enheter, kategorier och intensitet av öppenvård, diagnoser, ålder/kön, förekomst av missbruk, ryggmärgsskade-variabler, bakgrundsvariabler Processmått – ”hur sköter vi rehabiliteringen/processen”: t ex väntetid, vårdtid, användningsgrad av instrument; bedömer vi körförmåga, upprättar vi rehabplan?

Data --- rapporter, forts Resultatmått – ”vad uppnåddes?”: t ex FIM, BMI, utskriven till, försörjning, hinder för körkort?, Gångklassifikation Holden, komplikationer Diagnosspecifika: t ex GOSE, NIHSS, ASIA PROM: patient reported outcome measures: Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D), IPA, Livstillfredsställelse (LiSat) PREM: patient reported experience measures: upplevelse av vården

Öppenvård demografi 1402 patienter – ökning 11 % 20 enheter Täckningsgrad?? Nytt! ≥20 registreringar för att ingå i årsrapporten → 1384 pat från 16 enheter ingår i årsrapporten

Stroke: 37 % ↑ från 32% Alla hjärnskador: 64 % ↑ från 57 % Öppenvård 2014 – demografi Diagnoser

Öppenvård 2014 – demografi Ryggmärgsskaderelaterade variabler (n=72) Etiologi (traumatisk orsak 65 %; icke- traumatisk orsak 32 %)

Öppenvård 2014 – demografi Ryggmärgsskade- relaterade variabler (n=72) Viktiga faktorer för ryggmärgsskadan Viktiga faktorerAntal 2014Procent 2014 Procent2013 ASIA complete (ut) Fraktur väsentlig för rehabförloppet Neurogen blåsrubbning (ut) Störd tarmfunktion (ut) Andningstekniskt hjälpmedel (ut)1 1 4 Annan komplicerande faktor väsentlig för rehabförloppet Trycksår (in)3 4 11

Öppenvård 2014 – processmått Tidsmått Tid från remissens utfärdande till inskrivning: median 69 dgr (vårdgaranti 90dgr) Tid från beslut om rehab till inskrivning: median 42 dgr (48 dgr 2013)

Öppenvård 2014 – processmått Vårdtid Medelvårdtid i antal dagar per enhet åren

Vad uppnåddes? BMI in: 72 % av pat ↓ BMI ut: 52 % av pat ↓ Körkort bedömt 92 % ↑ Rehabplan: 88 % ↑ Nöjdhetsenkäten: 64 % har tillfrågats Målnivåer!! BMI 90% Körkort bedömt 90 % Rehabplan 90 % Nöjdhetsenkäten 80 % Öppenvård 2014 – processmått Användningsgrad av instrument

BMI: In 27; Ut 27 Utskriven till (förmågehöjande): 73 % självständigt boende, 23 % eget boende med personligt beroende, 2 % särskilt boende Försörjning: In: 59 % hel/del från Förs.kassan Ut: 73 % hel/del från Förs.kassan Öppenvård 2014 – resultatmått

Medicinskt hinder för körkort: Ut: Hos 46 % (av de som hade körkort innan) Gångklassifikation enligt Holden Skalan kategoriserar från 0 (icke funktionell gång) till 5 (gångare – oberoende) 10 % förbättrades IN-UT (av de 808 med kompletta data) Öppenvård 2014 – resultatmått

Öppenvård 2014 – resultatmått GOSE (n=596)

Öppenvård 2014 – resultatmått PROM -- EQ5D EQ5D -5 dimensioner: rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. -Skattning av upplevt hälsotillstånd som helhet. ”Termometern” redovisas med medelvärde. Medeltal riksnivå: In 57 Ut 64

Öppenvård 2014 – resultatmått PREM -- Nöjdhet